- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1117-1118

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skollokal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1117

Skoltelappar-Skolväsen

1118

För vissa fackskolor* fungera andra centrala verk
som centralstyrelser, t. ex. Landtbruksstyrelsen för
landtbruks- och landtmannaskolor. Centralstyrelse
för universiteten och de privata högskolorna i
Stockholm och Göteborg är kanslern för rikets
universitet, hvars viktigaste funktion dock är
att utåt och uppåt representera universiteten och
företräda deras intressen, mindre att reglerande och
normerande ingripa i de underställda läroanstalternas
verksamhet. - I några fall finnas mellaninstanser
mellan lokalstyrelserna och den centrala
styrelsen. Sådana krets- eller distriktsskolstyrelser
äro för folkskolorna domkapitlen, då fråga är
om ärenden af pedagogisk eller organisatorisk
natur, och K. M:ts befallningshafvande i länen,
då fråga är om ärenden af ekonomisk natur. För
de allmänna läroverken och med dem jämställda
läroanstalter fungera biskoparna och domkapitlen
i viss mån som kretsstyrelser. - För hvart och ett
af döfstum-skoldistrikten (se Skoldistrikt) skall
finnas en skolstyrelse med säte på den plats, där
distriktsskolan eller dess hufvudafdelning är belägen.
p- E. L-m.

Skoltelappar (no. Skoltefinner), en liten gren af
den lapska folkstam, som i små flockar är spridd
öfver ryska Lappmarken och på enstaka ställen i
den angränsande norska Finnmarken, nämligen kring
Boris-Gljeb vid Pasvik älf och i Neiden; blott de
sistnämnde äro norska undersåtar. Skoltelapparna,
som bekänna sig till grekisk-katolska läran,
utgjorde urspr. hufvudmassan af befolkningen i
hela Syd-Varanger. De äro fiskare och jägare, ett
mellanting mellan nomader och bönder, och stå på en
primitiv odlingsgrad. Se A. Helland, "Finmarkens
amt", II (sid. 154–169). K. V. H.

Skolträdgård. Se Trädgård.

Skoltvång. Se Folkskola och Skolplikt.

Skolutställningar, Permanenta. Se Pedagogiska museer.

Skolväsen (Skolväsende), sammanfattningen af de
anstalter och anordningar, som afse meddelandet
af undervisning. Här skall lämnas dels en summarisk
öfversikt öfver de svenska undervisningsanstalterna,
dels ock en närmare redogörelse för de allmänna
läroverken och med dem jämställda läroanstalter. (Om
skolväsendet i andra länder se de särskilda
artiklarna om dem.) Gränsen mellan de olika slagen af
läroanstalter är ofta mycket sväfvande. Fördenskull
är det icke möjligt att verkställa en i praktiskt
afseende tillfredsställande och från logisk synpunkt
korrekt uppdelning af dessa anstalter. Vanligen
plägar man uppdela dem i allmänna skolor,
d. v. s. sådana skolor, som ha till ändamål att
bibringa allmän medborgerlig bildning, och special-
l. fackskolor, d. v. s. sådana skolor, som ha
till ändamål att bibringa de särskilda insikter och
färdigheter, som erfordras för utöfvande af ett visst
yrke eller en grupp af yrken. Härvid är emellertid
att märka, att de allmänna skolorna å sina högre
stadier tendera till specialisering (jfr gymnasiets
olika bildningslinjer) och å andra sidan fackskolorna
å sina lägre stadier ofta icke kunna undgå att lämna
ett bredt utrymme åt allmänbildningen. – De allmänna
skolorna
pläga uppdelas i lägre och högre eller
i anstalter för primär undervisning (se Primär 2)
och för sekundär undervisning (se d. o.). Härvid är
emellertid att märka, att de anstalter,
som pläga räknas till primärundervisningen,
d. v. s. folkundervisningsanstalterna, särskildt på
senare tider tendera att skjuta upp öfverbyggnader,
som delvis gå parallellt med de sekundära
undervisningsanstalterna, och å andra sidan de senare
genom sina underbyggnader delvis gå parallellt med
de primära undervisningsanstalterna (jfr de allmänna
läroverkens och de högre flickskolornas lägre och
förberedande klasser, hvilka äro afsedda för samma
åldersstadier som folkskolan, resp. småskolan). Sådana
förhållandena i vårt land historiskt utvecklat sig, är
det mest praktiskt att uppdela de allmänna skolorna i
å ena sidan folkundervisningsanstalter, å andra sidan
allmänna läroverk och med dem jämställda skolor. –
En särskild grupp inom folkundervisningsanstalterna
bilda abnormskolorna, d. v. s. skolor för
lärjungar, som lida af vissa lyten, såsom döfhet,
blindhet o. s. v. – Fackskolorna kunna lämpligen
indelas med hänsyn till de verksamhetsområden,
för hvilka de förbereda, hvarvid dock bör märkas,
att en och samma fackskola kan förbereda för skilda
lefnadsbanor. Detta bör särskildt hållas i sikte, då
fråga är om universiteten, hvilka i organisatoriskt
hänseende bilda en enhet, ehuru deras olika fakulteter
äro att anse som skilda, för olika ändamål afsedda
fackhögskolor.

Öfversikt öfver Sveriges undervisningsanstalter.

I. Allmänna skolor.

a) Folkundervisriingsanstalter: småskolor,
folkskolor, fortsättningsskolor (om dessa tre
slag se Folkskola), högre folkskolor (se Folkskola,
Högre
) och de för vuxna afsedda folkhögskolorna
(se d. o.).

Abnormskolor: döfstumskolorna (se
Döfstumundervisning); institut för blinda å Tomteboda,
förskolan för blinda å Tomteboda och i Växjö,
handtverksskolan för blinda i Kristinehamn m. fl. (om
dessa se Blindundervisning); Drottning Sophias
stiftelse för blinda döfstumma i Vänersborg (om
dessa se Blindanstalter); skolorna för sinnesslöa,
arbetshemmen för sinnesslöa, asylerna för obildbara
sinnesslöa (se Idiotanstalt); undervisningsanstalterna
för vanföra i Stockholm, i Göteborg och i Hälsingborg
(se Vanföreanstalter) m. fl.; uppfostringsanstalterna
för vanartade och sedligt försummade barn, omfattande
barnhem (se d. o.) och skyddshem, samt statens
uppfostringsanstalt å Bona och Diakonissanstaltens
vårdhem å Viebäck (se Förbättringsanstalter);

b) Statens allmänna läroverk: realskolor
för gossar, statssamskolor och högre allmänna
läroverk (se vidare sp. 1120 ff.).

c) Kommunala och enskilda läroverk: kommunala
och enskilda mellanskolor, kommunala gymnasier,
högre flickskolor samt högre goss- och samskolor.

II. Fackskolor, som förbereda för

a) Religionsvården: universitetens teol. fakulteter,
vidare en del lägre privata seminarier för utbildande
af frikyrkopredikanter och missionärer, såsom
Betelseminariet (se d. o.) i Stockholm och Svenska
missionsförbundets skola å Lidingön (se Mission);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free