Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 1123-1124 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolväsen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För år 1915 var af riksdagen anvisadt
till

löner, afkomsten af donationer m. m. inräknad,	kr.	5,370,147:66
arfvoden åt läroverkens bibliotekarier	»	8,000:–
arfvoden åt rektorernas skrifbiträden	»	23,000:–
arfvoden åt skolläkare	»	9,600:–
ersättningar för djäknepenningar m. m.	»	8,511:48
arfvoden åt extra lärare och vikarier	»	510,000:–
extra arfvoden åt öfningslärare	»	191,700:–
arfvoden åt lärarna vid profårskurserna	»	30,500:–
resestipendier åt lärare	»	21,000:–
diverse andra ändamål	»	116,915:–
Summa af allm. medel anvisadt	kr.	6,289,374:14

Denna utgift täcktes till en del af de ofvannämnda
bidragen från städer, där statssamskolor upprättats,
kr. 82,146 samt af de till statsverket ingående
terminsafgifterna, hvilka för 1914 uppgingo till
565,585 kr. och torde kunna antagas ha uppgått till
ungefär samma belopp för 1915. Således tillhopa
omkr. 647,731 kr. Dragés detta belopp från ofvan
angifna anslagssumma, 6,289,374:14 kr., återstår
ett belopp af 5,641,643:14 kr., hvilket därest
intet däraf besparats, utvisar statsverkets totala
utgift för de allmänna läroverken under angifna år,
omkostnaderna för lärarpersonalens pensionering
häri icke inräknade. Då nu antalet lärjungar vid
de allmänna läroverken höstterminen 1915 uppgick
till 24,827, belöpte sig statsverkets utgift pr
lärjunge till 227,24 kr. Frånräknas kostnaderna för
Läroverksöfverstyrelsen, uppgick statsverkets utgift
pr lärjunge till 223,43 kr.

Till statens för bibringande af allmän medborgerlig
bildning afsedda läroanstalter hör ock den med Högre
lärarinneseminarium i Stockholm förbundna Statens
normalskola för flickor, som har till ändamål dels
att utgöra en profskola för seminariets elever,
dels ock att utgöra en mönsterbild för de privata
högre flickskolorna. (Ang. skolans organisation se
Högre lärarinneseminarium i Stockholm.) Godkändt
afgångsbetyg från normalskolan medför
s. k. normalskolekompetens, innefattande behörighet
till inträde i bl. a. a) följande fackskolor och
specialkurser: 1. postelevkursen, efter omkr. ett
års tjänstgöring vid postkontor och med villkor
af godkändt betyg i modersmålet, tyska, franska,
geografi och matematik; 2. telegrafelevkursen, med
villkor af godkändt betyg i modersmålet, matematik,
geografi, naturlära, tyska, engelska och franska;
3) statens Högre lärarinneseminarium och de privata
lärarinneseminarierna i Stockholm och Göteborg,
dock först efter genomgången inträdespröfning;
4) teckningslärarkursen vid tekniska skolan i
Stockholm; 5) Gymnastiska centralinstitutet i
Stockholm, J. Arvedsons gymnastiska institut i
Stockholm och Sydsvenska gymnastikinstitutet i Lund;
6) statens Högre lärarinneseminariums hushållsskola,
skolköksseminariet vid Ateneum för flickor i
Stockholm samt fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala; och b) följande tjänstebefattningar: 1)
som bokhållare eller kontorsskrifvare vid statens
järnvägar, med
villkor af godkändt betyg i modersmålet, tyska,
engelska, franska, geografi och matematik; 2) som
biträde hos Postsparbanken, med villkor af godkändt
betyg i modersmålet och matematik samt godkändt betyg
öfver genomgången kurs i enklare bokföring; 3) som
biträde hos Riksbanken.

B. Kommunala och enskilda läroverk.

1) Mellanskolor (om deras tillkomst se Samskola) ha
till ändamål att bibringa den allmänt medborgerliga
bildning, som vitsordas genom realskolexamen (se
d. o.). De omfatta fyra årsklasser och förutsätta i
afseende å inträdesfordringarna det kunskapsmått,
som inhämtas i högsta årsklassen af folkskola,
anordnad enligt gällande normalplans typ litt. A
(se Folkskola). Mellanskolorua utgöra alltså
en praktisk tillämpning af principen: folkskolan
som bottenskola. Vid mellanskolorna kunna äfven
folkskollärare, som ådagalagt framstående skicklighet,
vinna anställning. De kommunala mellanskolorna
uppehållas af vederbörande kommuner med bidrag
af staten. Mellanskoleformen, som kom till stånd
genom beslut af 1909 års riksdag, har vunnit rask
utbredning. F. n. finnas 30 kommunala mellanskolor,
nämligen i Avesta, Eslöf, Hjo, Huskvarna, Hässleholm,
Hör, Hörby, Karlskoga, Ljusdal, Ludvika, Malmköping,
Malmö, Mora, Mönsterås, Neder-Kalix, Nybro, Nässjö,
Ronneby, Simrishamn, Stora Malm, Stora Tuna, Svedala,
Säffle, Tidaholm, Tranås, Tryde, Ulricehamn, Vara,
Hvetlanda och Värnamo. Af dessa ha 29 rätt att
anställa realskoleexamen. Skolorna stå under inseende
af Läroverksöfverstyrelsen. Höstterminen 1914 uppgick
lärjungeantalet till 2,198, hvaraf 1,163 gossar och
1,035 flickor. Vid hvarje skola äro anställda minst
fyra ord. ämneslärare med full tjänstgöring samt, där
så erfordras, e. o. ämneslärare och timlärare. Som
lärare kunna anställas såväl män som kvinnor,
dock att vid skola, hvari gossar undervisas, skall
firnas minst en manlig ord. ämneslärare och vid
skola, hvari flickor undervisas, minst en kvinnlig
ord. ämneslärare. (Ang. lärarpersonalens anställnings-
och aflöningsförhållanden se Lärare i Suppl.) Af
lärjungar ega kommunerna under iakttagande af vissa
särskilda föreskrifter upptaga terminsafgifter. Till
hvarje skola lämnar staten ett bidrag af 6,400
kr. jämte 1,600 kr. till högst en parallellafdelning
och högst 600 kr. till undervisning i huslig ekonomi,
allt pr år, hvarjämte staten bidrar med vissa
bestämda belopp till de olika lärarnas aflöning. För
1915 var till understöd åt skolorna anvisadt ett
belopp af 300,000 kr. – Enskilda mellanskolor äro
privata läroanstalter, som understödjas af staten
och i allmänhet äfven af kommunerna. Till gruppen
enskilda mellanskolor räknas, ehuru oegentligt, en
del äldre statsunderstödda s. k. fem- och sexklassiga
samskolor (se Samskola), som, änskönt de icke
utgöra öfverbyggnader på folkskolan, kunna intill
utgången af 1920 erhålla understöd från anslaget
till enskilda mellanskolor. Efter utgången af denna
frist torde flertalet af ifrågavarande skolor ha
ombildats i öfverensstämmelse med
mellanskoleformen. De statsunderstödda enskilda mellanskolorna
äro till antalet 15 och belägna i Bollnäs, Falkenberg,
Gäfle (Gäfle borgarskola), Göteborg (Lundénska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>