- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1127-1128

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolväsen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gymnasium för flickor, Lindska skolan), Varberg,
Visby, Vänersborg, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad,
Örebro (Risbergska skolan, Nya elementarskolan) och
Östersund. Af dessa skolor ha 76 rätt att meddela
normalskolekompetens och 10 (de med * försedda)
rätt att anställa studentexamen. Höstterminen
1914 uppgick antalet kvinnliga lärjungar vid de
högre flickskolorna, de förberedande klasserna
oräknade till 14,610. I några enstaka fall
undervisades gossar (sammanlagdt 40) i den första
flickskoleklassen. Undervisningen vid de högre
flickskolorna bestrides vanligen af kvinnor. I regel
ha dessa genomgått statens högre lärarinneseminarium
eller något af de privata Högre lärarinneseminarierna
(se ofvan). Staten har som villkor för beviljande
af understöd åt dessa skolor föreskrifvit, att de
vid dem anställda lärarinnorna skola åtnjuta en viss
minimiaflöning. Ytterligare villkor för erhållande
af statsunderstöd äro bl. a., att skolan skall
omfatta minst fyra årsklasser utöfver den egentliga
folkskolan, äfvensom att kommun eller enskilda
donatorer skola till skolans uppehållande lämna ett
bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst
samma belopp som det från statsanslaget till högre
flickskolor utgående statsunderstödet samt dessutom
bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas
ålderstillägg med hälften af det belopp, som staten
för samma ändamål tillskjuter. Skolorna ega rätt att
upptaga terminsafgifter, hvilka för dem utgöra en af
de viktigaste inkomstkällorna. Befrielse från eller
nedsättning i terminsafgifterna skola medges till
den omfattning K. M:t bestämmer. Statsunderstödet
till högre flickskola kan utgå, för år räknadt,
därest skolan omfattar fyra årsklasser utöfver den
egentliga folkskolan (7-klassig flickskola), med högst
4,400 kr. och, därest skolan omfattar flera sådana
klasser, med högst 5,200 kr., hvarjämte skola må kunna
erhålla ett särskildt understöd till undervisning i
huslig ekonomi, ej öfverstigande 1,000 kr. Är skolan
förbunden med gymnasium, kan understödet ökas, dock
ej med högre belopp, för år räknadt, än 2,000 kr.,
under förutsättning bl. a., att gymnasiet omfattar
minst tre årsklasser samt att kommun eller enskilda
donatorer till gymnasiets uppehållande lämna ett
bidrag, hvars värde, för år räknadt, uppgår till
minst samma belopp som statsunderstödet, samt på
nyss angifvet sätt bidraga till de å gymnasiet
anställda lärarinnornas ålderstillägg. Förutom nu
angifna bidrag lämnar staten jämväl bidrag, enligt
fastställda grunder, till de olika lärarinnornas
aflöning. För 1915 var till understöd åt de högre
flickskolorna anvisadt ett anslag å 400,000 kr.,
hvarjämte till lönetillägg åt lärarinnor vid dessa
och andra enskilda skolor voro anvisade 280,000 kr.

4) Högre goss- och samskolor.

Under denna rubrik upptages i riksstaten en del skolor
med sinsemellan och i förhållande till statsläroverken
mycket växlande organisation. Att staten understöder
dessa skolor beror icke blott därpå, att de tjäna
samma statsändamål som de allmänna läroverken, utan
ock därpå, att de genom sin frihet från reglering från
statens och kommunernas sida egna sig till anställande
af pedagogiska försök, som kunna vara af värde för
uppfostringsväsendet i det hela. Samtliga
högre goss- och samskolor omfatta ett
gymnasium och alla utom en ett lägre stadium,
helt eller delvis motsvarande statsläroverkens
realskolestadium. Gymnasiet är i allmänhet treårigt,
i enstaka fall fyraårigt. Alla läroanstalterna ha
rätt att anställa studentexamen, några jämväl rätt att
anställa real-skolexamen. Skolorna stå under inseende
af Läroverksöfverstyrelsen. Statsunderstöd utgår
f. n. till 12 sådana skolor, nämligen: Landskrona
stads gymnasium, Lunds privata elementarskola,
Lundsbergs skola i Nässundet, Beskowska skolan
i Stockholm och Fjellstedtska skolan i Uppsala,
samtliga goss-skolor, samt Djursholms samskola,
Göteborgs högre samskola, Sofi Almquists samskola,
Palmgrenska samskolan, Stockholms samgymnasium,
Whitlockska samskolan i Stockholm och Uppsala enskilda
läroverk och privatgymnasium, alla samskolor. Härtill
kommer Eslöfs högre samskola, som erhållit rätt
att anställa studentexamen. Höstterminen 1914
uppgick antalet lärjungar vid de högre goss- och
samskolorna till 3,161, hvaraf 2,221 gossar och 940
flickor. Statsunderstödet till högre gosskola eller
högre samskola kan utgå, för år räknadt, för det
skolstadium, som i afseende på undervisningens mål
motsvarar realskolan, med högst 9,000 kr. och för
det skolstadium, som i nämnda afseende motsvarar
gymnasiet, med högst 6,000 kr., hvarjämte skola,
som i större omfattning anlitar manliga lärarkrafter,
kan erhålla ett ytterligare understöd af högst 2,000
kr. för år. Härjämte lämnar staten bidrag till de
vid skolorna anställda lärarinnornas löner, hvilka
liksom vid öfriga enskilda och kommunala läroverk äro
reglerade. För 1915 var till understöd åt högre goss-
och samskolor anvisadt ett statsanslag af 190,000
kr., hvarjämte dessa skolor liksom öfriga enskilda
och kommunala läroverk voro delaktiga af det förut
omnämnda anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Privatskoleväsendet, som förr förde en tynande
tillvaro, har på de senaste årtiondena utvecklat
sig raskt, beroende bl. a. på dels införandet af
högre skolafgifter vid de allmänna läroverken, dels
ock de betydande höjningar i anslagen till enskilda
läroanstalter, som under den senaste tiden egt rum.

Litt.: 1) behandlande skolväsendet i dess
helhet eller större partier däraf: K. G. Bergman,
"Sveriges undervisningsväsen" (1897), art. "Sweden"
af P. E. Lindström i Monroe, "A cyclopedia of
education", "Some features of education in Sweden"
(1907), "Education in Sweden" (1909), "Instruction et
éducation en Suède" (1910), "Sveriges land och folk"
(1915); "De nordiske landes undervisningsvæsen
1895–1900" (1900), "Skoleforholdene i de nordiske
lande 1900–1905" (1905), "De nordiska ländernas
skolväsen 1905–1910" (1910); 2) behandlande
de allmänna läroverken och andra högre skolor:
art. "Schweden" af Sahlin i "Baumeisters Handbuch
der erziehungs- und unterrichtslehre für höhere
schulen"; art. "Schwedisches schulwesen B." af
P. E. Lindström, B. J:son Bergqvist och A. Nordfelt
i Rein, "Encyklopädisches handbuch der pädagogik",
"Författningshandbok, angående rikets allmänna
läroverk" (I 1910, II 1911), Öfverstyrelsens för
rikets allmänna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free