Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 1153-1154 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skottbyggnad ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanhängande höjdkedjor, som sedda från låglandet
te sig som berg med branta sluttningar, men i det
inre framträda som afrundade ljungklädda åsar. Med
undantag af låglandet vid Solway firth och omkring
nedre Tweed upptar det hela södra S. Den geografiska
sydgränsen

Fig. 1. Kustklippor i nordöstra Skottland (grefsk. Caithness).

Fig. 3. Typiskt skotskt vattenfall (Inversnaid-fallen).

sammanfaller icke med den politiska, utan med Edens och
Tynes floddalar, där också rester af Roman wall visa,
att den ursprungliga gränsen gick. Längst mot n. ö.,
mellan Forth och Tweed, ligga flera berggrupper,
bl. a. Moorfoot hills (659 m.) och Lammermuirs
vidsträckta platå (533 m.), som genomskäres af djupa
dalar (Tweed, Teviot, Lauder o. a.). Söder om Tweed
och till större delen på andra sidan gränsen sträcka
sig Cheviot hills (819 m.) och längre västerut
grupperna Broad Law
(839 m.), Hart fell (808 m.) och Ettrick penn (692
m.). Väster om den vackra Annandale, hvarigenom
hufvudvägen går från England till Clydedalen och
Glasgow, höja sig Tinto hills (712 m.) och det
ansenliga Lowther hills (724 m.), som på nordsidan
bär Storbritanniens högst belägna by,

Fig. 2. Västskotskt landskap: sunden vid ön Bute.

Fig. 4. Glencoedalen (se Glencoe) i norra högländerna.

Leadhills (450 m.). På halfön Galloway, v. om
Nithdalen, har det södra höglandet sin kraftigaste
och mest storslagna prägel. Nakna klippor och en mängd
småsjöar afbryta ljunghedarna och de magra gräsbetena,
och de trånga dalarna lifvas af vattenfall och
brusande strömmar. Kulminationspunkten i denna vilda
nejd är det 842 m. höga Merrick, Syd-Skottlands högsta
punkt. – Det mellanskotska låglandet (the midland
valley) bildar en insänkning tvärs öfver S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>