- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1201-1202

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skridt ... - Skrifmaskin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utarbetade mekanismen för papperssläden. Glidden tycks
hufvudsakligen ha varit företagets kapitalist. 1867
var maskinen (fig. 4) färdig, och med den skrefvos
bref, som utskickades öfver hela världen i afsikt att
få pekuniärt stöd för företaget. Ehuru saken väckte
stort uppseende, misslyckades kapitalanskaffningen,
och Glidden och Soulé drogo sig tillbaka, så
att Sholes blef ensam egare till modellen. Han
lyckades tillverka ett tjugutal maskiner, men
de voro icke hållbara. Sholes (d. 1890) kan med
full rätt kallas för den egentlige uppfinnaren
af skrifmaskinen (fig. 5). Den, som näst Sholes
har äran af skrifmaskinens utexperimenterande,
är advokaten J. Densmore i Meadville, som bekostade
alla utgifter 1869–73 samt dessutom engagerade en
mekaniker G. W. N. Yost, genom hvars förmedling
Remington & Sons vapenfabrik, Ilion, New York, åtog
sig tillverkningen. Såväl konstruktivt som till det
yttre undergick maskinen betydliga förbättringar,
och redan 1876 kunde den utsläppas i marknaden. Då
affärsvärlden alltjämt ställde sig ointresserad,
hufvudsakligast på grund af att maskinen fortfarande
hade endast stora bokstäfver, utarbetade Yost, med
biträde af Brooks och Jenne, en ny modell (1878), som
hade såväl stora som små bokstäfver. Han placerade
dubbla tecken på hvarje typarm och försåg maskinen
med omskiftningsanordning. Därmed var i stort sedt
den moderna skrifmaskinen konstruerad. Ehuru denna
maskin mottogs gynnsamt af allmänheten, uppgick
ännu 1882 årstillverkningen ej till mer än 1,500
maskiner. Snart nog uppdrefs fabrikationen dock
till 100 maskiner om dagen. Yost, som (1873–78)
utarbetat den nya Remingtonmodellen, konstruerade
(1880) en maskin "Caligraph", som han byggde med
s. k. "dubbelt tangentbord", ehuru han själf uppfunnit
"omskiftningen". Det grundläggande patentet till denna
maskin uttogs på hans gamla medarbetare Sholes och
J. Densmore, till hvilka han betalade viss afgift för
hvarje tillverkad maskin. Yost, som anses vara den
förste verklige fackmannen på skrifmaskinsområdet,
afgick 1885 från sin firma "Caligraph patent company"
för att bilda ett nytt bolag i eget namn. Den första
"Yost"-maskinen var färdig 1888 och följdes 1891 af
en ny modell. Yostmaskinen intog snart en ledande
ställning i Europa, synnerligast i Frankrike. Innan
Yostmaskinen blef färdig, var den af den amerikanske
krigskorrespondenten J. Bartlett Hammond, Hartford,
uppfunna "Hammondmaskinen" (fig. 6) redan ute i
marknaden (1885). Hammonds första patent uttogs
1880, men hans tidigare försök datera sig till den
tidpunkt, då Remingtonfabriken började fabriksmässig
tillverkning. Hammond byggde sin maskin på typhjulet,
som låg till grund för den Prattska maskinen. Den af
pastor Malling-Hansen i Köpenhamn uppfunna skrifkulan
utställdes i Altona (1869) och i Wien (1873). Ehuru
konstruerad för blindskrift, kom den dock till
användning för affärsändamål. Den var försedd med
automatisk vagnförflyttning, radslutssignal och
tangentklaviatur. Den skref endast stora bokstäfver
och på papper, som spändes i en ram, men var i så
måtto lik en modern skrifmaskin, att den kunde arbeta
med rätt stor snabbhet. Typstängerna voro ordnade så,
att de bildade en kägla, hvars spets var riktad nedåt
mot tryckpunkten. Tangenterna voro placerade direkt öfver
typstängernas ändpunkter, så att klaviaturen
bildade ett halfklot. Från början af 1870-talet
växte antalet uppfinningar på skrifmaskinsområdet,
så att här endast några af de mera kända kunna
omnämnas. Smith Premier (fig. 7), 1885, förbättrad
typarmslagring och mellanmekanism; Densmore,
1886, kullager för typarmstapparna; National,
typarmarna i halfcirkel; Bar-Lock (fig. 8), 1888,
färgbandshållaren rörlig, lämnande skriften fullt
synlig, typarmarna ordnade i två koncentriska halfcirklar,
upprättstående; Williams, 1888, valsen midt
i maskinen; English, äldsta engelska skrifmaskinen,
följd 1894 af North; Underwood (fig. 9), 1890, utgör
normaltyp för flertalet nykonstruerade maskiner,
erhöll Franklin-institutets guldmedalj 1910; Empire,
typarmarna i halfkretsformigt, horisontellt läge likt
ekrarna på ett hjul; Adler (fig. 10) och Noiseless,
senare byggda efter samma system; Wawerley,
vid skiftning inkopplas omväxlande de typarmar,
som bära stora eller små bokstäfver, skrifvalsen
ligger fast lagrad; Frister & Rossmann, 1892, första
tyska snabbskrifmaskinen; Daugherty, 1891, enkelt
skift, utföres genom lyftning af typarmssystemets
bas; Fitch, böjliga typarmar; Maskelyne, 1893,
"differential-spacing", d. v. s. vagnens förflyttning
efter fyra olika bokstafsbredder förmedlas genom
fyra under tangentbordet liggande ramar; National
och Salter, halfcirkelformade typarmställ och
tangentbord, stående knappar, dubbelt skift; Hartford,
radinställning efter en visare; Pneumatic, 1894,
i st. f. tangenter 30 med luft fyllda gummibollar,
som vid beröring direkt förmedlade typanslaget
genom det uppkomna lufttrycket, byggd efter en af
amerikanen B. Granville 1890 uppfunnen maskin, som
skref blott stora bokstäfver, tills vidare endast
intressanta experiment; Remington-Sholes, 1895;
Halda, svensk maskin, första modell 1896, fullt
modern modell 1914 (fig. 11); Oliver (fig. 12),
1897, U-formade typarmar, ordnade kilformigt inuti
hvarandra; New Century, 1897, Jewett och Duplex,
1898, utan skift, den sistnämnda har 100 tangenter,
ett stort och två små alfabet, dubbelt tryckcentrum
och kan således slå två skriftecken på samma gång,
L. C. Smith & Bros, 1903, och Monarch, 1904, fast
lagrad vals, skiftning genom typsegmentets höjande;
Royal, accelererad rörelse hos typarmarna; Fox,
Peerless, Manhattan, Pittsburg, Visigraph, Woodstock,
Wellington, Imperial, Corona m. fl. Samtliga dessa
maskiner äro byggda med typarmar. Bland maskiner
med typhjul, typcylinder etc. är ofvan nämnda
Hammond den grundläggande. Typhjulet hos Hammond
uppbär en s. k. "typskyttel", en böjd skifva med 90
typer, fördelade i tre rader. Vid tangentanslaget
svänger hjulet, tills önskad typ inställes framför
tryckpunkten. Inom denna grupp må ytterligare nämnas:
Munson, 1890, liggande typcylinder af stål (fig. 13)
med 90 skriftecken, hvarje tangentrad motsvarar en rad
på cylindern, vid tangentanslaget rör sig cylindern i
rotationsriktningen 1/9 af omkretsen, vid skiftning
vrider den sig 1/3 och 2/3 af fullt hvarf; Crandall,
1893, typcylinder af vulkaniserad kautschuk, stående
i sned ställning mot valsen, slår själf direkt på
färgbandet; Blickensderfer (fig. 14), 1893; Gardner,
Granville, Kidder m. fl. Medan typarmsmaskiner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free