Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skruf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1219
Skrukeby-Skråpuk
1220
försedda med tänder (rörskrufstäd), i senare fallet
är den ena käften vridbar till olika vinklar mot den
andra. I st. f. skruf, som ger en långsam
Fig. 1. BågskrufstUd, äldre typ. ,
Fig. 2. Parallellskrufstäd.
förflyttning, användas olika anordningar för
hastig förflyttning af den rörliga käften,
s. k. snabb-skrufstäd, bland hvilka särskildt
må nämnas Halls, Stephens, Schwartz’ och
Prentiss’ konstruktioner. Universalskrujstäden
(t. ex. Millers Falls Co:s) äro anordnade så, att
käftarna kunna inställas i alla lägen, vågräta,
lodräta eller sneda. Maskinskrufstäd användas vid
vissa smärre verktygsmaskiner (kipphyfvcl, borr-,
fräsmaskin) för inspänning af små arbetsstycken.
G. S-n.
Skrukeby, socknar. Se Västra Skrukeby och östra
Skrukeby.
Skrumpnjure, med. Se Njursjukdomar, sp. 1094.
Skrupel. 1. (Lat. scrupulum, 1/24 uncia), i Sverige
dels en äldre apoteksvikt = 1/3 drakma = 1/24 uns -
20 gran = 12,4 decigram, dels ett äldre längdmått
= VID gran = 1/100 decimallinje = 0,03 mm. -
2. (Lat. scrupulus, eg. liten sten, som råkat inkomma
i en fotbeklädnad samt orsakar smärta i foten),
plur. skrupler, betänklighet, samvetsbetänklighet. -
Skrupulös, betänksam, full af betänkligheter, ytterst
samvetsgrann, öfverdrifvet noggrann.
Skrutinium. Se Scrutinium.
Skruven, en 1,611 in. hög fjällkoloss ö. om
Norangsfjorden, Romsdals amt, Norge. -K. V. U.
Skrydlov [-lå’ff ], N i k o l a j 11 fa r i o n o v
i t j, rysk sjömilitär, f. 14 april 1844 i Pleskov,
utmärkte sig som chef å kanonbåten "S]utha" under
kriget mot Turkiet 1877-78, blef 1882 chef för
östersjöflottans torpedskola, var sedermera flera år
fartygschef och blef 1893 konteramiral. 1900-02 var
S. Viceamiral å ryska Stillahafsflottan och blef sedan
högste befälhafvare för Svarta hafsflottan samt april
1904 Makarovs efterträdare som högste befälhafvare för
de ryska stridskrafterna i Stilla oceanen. Jan. 1906
blef han medlem af amiralitetsrådet och därefter
åter högste befälhafvare för Svarta hafsflottan. Yid
krigsutbrottet 1914 vistades S. i Tyskland och blef
då krigsfånge. II. W-l.
Skrymer (isl. Skrymir), nord. myt., kallade sig
Utgårda-Loke (se d. o.), när han på Tors färd till
Jättehem visade sig som en ofantligt stor jätte,
Th. W.*
Skrymmande paket, posto., paket, hvilkas ut-
sträckning of verstiger l Va m. i någon som
helst riktning. De draga en med 50 proc. förhöjd
be-fordringsafgift. Till skrymmande räknas
äfven paket, sorn i följd af form, kubikinnehåll
eller bräcklighet icke lätt låta sig förpackas
med andra paket eller som kräfva särskilda
försiktighetsmått. R. L-n. Skrzynecki [skjyne’tski],
Jan Zygmunt, polsk fältherre, f. 1787 i Galizien,
d. 1860 i Krakau, tjänade under Napoleon, hvars lif
han räddade 1814 vid Arcis-sur-Aube. 1812 blef han
major och deltog som öfverste i slaget vid Leipzig
1813. Efter polska resningens utbrott deltog han i
slaget vid Grochowo 1831 och blef öfverbefälhafvare
efter RadziwilJ. Han slog visserligen ryssarna
vid Debe Wielkie och Iganie, men förstod ej att
utnyttja framgången, utan drog sig tillbaka för
Diebitsch och led nederlaget vid Ostrolenka 26
maj 1831. Han återvände till Warschau och inledde
underhandlingar med Ryssland, Preussen och Österrike,
men hären och folkmeningen voro niot honom, och han
aflöstes från sin post af Dembinski, under hvilken
han dock fortfor att tjäna. Efter Warschaus fall
slöt han sig till general Rözyckis friskaror och
räddade sig på fristaten Kråkans område. En tid var
han anställd i belgisk militärtjänst, men försattes
i passivitet på de tre delningsmakternas yrkanden.
A-d J. Skrå. 1. Skpsb., ställning för båtar ombord å
större fartyg, formad efter båtens köl och nedre del,
benämnes "båtskrå". Jfr K o b r y g g a. - 2. Sjöv.,
ett slags kanonprojektiler, bestående af smärre
kulor af järn, inlagda i en s. k. s k r å-k a p p
e eller i en s k r å s ä c k af segelduk. Kappen
består af tunn järnplåt i form af en cylinder. -
3. Se Skråväsen. l o. 2. L. IL* Skråbössa,
krigsv. Se K u l s p r u t a. Skrådomstol. Se
Skråväsen, sp. 1224. Skråförening. Se S k r å v ä
s e n, sp. 1221-22. Sfcråkappa, krigsv. Se K art
esc h. Skräkappe, sjöv. Se Skrå 2. Skrålist är ett
enkelt listverk (se d. o.), hvars profil bildas af
två, i en trubbig vinkel sammanlöpande, linjer och
vanligen har det utseende, som visas af vidstående
figur. Skrålisten används ofta å enklare byggnader,
som enda sockelprofilering, eller ock kan den
förekomma som en led i en af flera lister sammansatt
rikare sockelbildning (se Sockel). Skrålisten brukas
äfven för att förmedla öfvergången till ett från
murlifvet indraget parti; omvänd eller såsom krön
förekommer denna enkla profil mera sällan. Jfr G esi
m s. C. G-m. Skrälåda 1. Ämbetslåda. sen, sp. 1226.
Skråmforsen. Se Örebro aktiebolag.
Skråmästare. Se Skråväsen, sp. 1223. Skråordning.
Se Skråväsen, sp. 1221, 1229-30.
Skräp, bot-., namn på släktet Petasiles. Skråprost.
Se K n u t s g i 11 e n, sp. 427. Skråpuk (enligt
Ihre sammansatt af skrock, lögn,, dikt, falskhet,
och puk, puke, djäfvul), åkerspöke,
S k r å v ä-elektriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
