Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 1231-1232 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skråväsen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för behuggning ("afbilning") af mastträd,
spiror och andra dylika virkespjäser. J. G. B.*

Skrädda kakor. Se B r ö d, sp. 453.

Skräddare (förmodligen genom lågtyskt inflytande uppkommen
form; släkt med skräda, skära). 1. Handtverkare, som
tillverkar kläder. - Skräd-dardräkt 1. Skräddarsydd
dräkt (eng. tailor made), dampromenaddräkt, bestående
af kjol och kortare kappa, jackett, i strängare,
om herr-dräkter i viss mån påminnande stil. -
2. Zool. Se Vattenlöpare.

Skräddarfåglar, Maluridce, zool., en familj
tillhörande ordn. tättingar (Passeriformes) bland
fåglarna. Näbben är lång, rak och sammantryckt;
vingarna korta, afrundade; stjärten vanligen mycket
lång. Familjen omfattar ett stort antal arter,
fördelade på flera släkten, af hvilka de flesta
tillhöra Afrika. Skräddarfåglarna bygga de konstigaste
bon bland alla fåglar. Den europeiska skräddarfågeln
(Cisticola schoenicla) är hemma i södra Europa,
Indien och Algeriet. I hvarje af de blad, som omger
boet, sticker den små hål, genom hvilka den drar en
eller flera trådar, som ofta bestå af växtull. Ännu
mera bekant är den i Indien och på Ceylon lefvande
Orthotomus longicaudatus, som bygger sitt bo (se
fig.) af rör, bomull och bitar af bomullstrådar,
allt fast hopfiltadt; det är fodradt med hår och
upphängdt mellan två blad på en trädgren. Bägge
bladen äro sammanlagda efter längden och hopsydda i
kanten från spetsarna ända till något öfver midten,
med en af fågeln själf förfärdigad stark tråd af rå bomull eller med segelgarn, som den uppsamlat. Ingången till boet är vid öfversta
ändan af bladen, mellan de bladskaft, genom hvilka
de äro fästa vid grenarna. - Båda dessa släkten
föras af somliga till trastfåglarnas familj.


Indiskt skräddarfågels bo.

Skräddarkrita. Se Krita 2.
</b>

Skräddarmuskeln, Musculus sartorius, anat., en
lång, bandlik muskel, som från främre ändan af
höftbenskammen sträcker sig snedt-mediant öfver lårets
främre yta samt nedom knäet fäster sig upptill på
skenbenet, mot dess främre kant. Den har fått sitt
namn däraf, att man förr ansåg den vara den muskel,
som drog läggarna i kors för intagandet af sittande
ställning på plant underlag, såsom skräddarna sitta
på bordet. G. v. D.*

Skrädning. l. Bergsv. Se A n r i k n i n g, K o ppar,
sp. 974, och Malm, sp. 642. - 2. Trav., borthuggning
med yxa eller bila af en stocks sidoved, hvarigenom
en bjälke, en spärr e eller en-järnvägssyll (se dessa
ord) o. s. v. erhålles. Timret fyrhöggs vanligen
mera förr än nu, då denna handtering blir alltför
oekonomisk. 2. W. E-n.

Skraekken, ett 1,430 m. högt fjäll i midtpartiet af
södra Hardangervidda, Buskerud amt, Norge.

Skräflinge, socknar. Se Norra Skreflinge och Västra
Skreflinge.

Skrälingar (isl. skrcelingjar), det fornnordiska
namnet på eskimåerna (se d. o. och Grönland, sp. 501).

Skrälät, en svensk folkdans med egendomligt vacker
mollmelodi i stillsamt tempo och hambo-liknande 3/4
takt (2 repriser om 8 takter hvar), är en gemensam
par- och kontradans i 9-10 turer. Den dansas af 8 par,
uppställda på två linjer mot hvarandra. Olika slags
omdansning på stället sker, paren byta växelvis damer,
göra invecklad chaine inbördes, bilda port att krypa
igenom, linjerna röra sig mot hvarandra med dambyte
och omdansning, och efter turer med fotvridning och
(männens) upplyfta armbågar samt omdansningar ringen
rundt svänga männen benen öfver sina knäböjande damers
nedlutade hufvud, skaran dansar i "sladd" igenom port,
kvinnorna bilda ring, som dansar medsols, medan männen
i yttre ring dansa motsols, ringarna passera ut och in
igen igenom hvarandra, och sedan kvinnorna satt sig
på männens förenade armar, afslutas det hela med en
kort triumferande ringdans under sångtrall af denna
originella helhetsgrupp. E. F-t.

Skränka. Se Sågning.

Skräntärna, zool. Se Tärnsläktet.

Skräppa. Se Pilgrim, sp. 877.

Skräppesyra, bot., namn på Rumex domesticus.

Skudesnes, härad och pastorat, omfattande sydvästra
delen af Karmöen s. v. om Haugesund, Stavanger
amt, Norge. 68,22 kvkm. 2,836 inv. (1910). Inom
häradet ligga fiskeläget S an d ve (414
inv. 1910), där betydande hamnarbeten utförts,
och lastageplatsen Skudesneshavn (se d. o.).
K. V. H.

Skudesneshavn, lastageplats sedan 1857
vid en liten bukt på sydsidan af Karmöen,
Stavanger amt, Norge. 1,204 inv. (1910; senare
stark tillväxt). Fiske, konservfabrikation,
skeppsrederirörelse i stigande skala. Kegelbunden
ångbåtsförbindelse med Stavanger och Haugesund; liflig
samfärdsel till lands med Haugesund och Kopervik. S:
s fyr på Karmöens sydspets och Vigholmen fyr
på en holme s. ö. om inloppet. K. V. H.

Skufblinda l. Skjufblinda, sjöv. Se Blindrå.

Skugga, fys., det mörka område, som uppstår bakom
ett ogenomskinligt föremål, när detta träffas af
ljus. Sätter man en hvit skärm tätt


Fig. 1.

bakom föremålet, synes på densamma en
skuggbild. Faller skuggbilden på täta töcken eller
moln, uppstå stundom dimbilder (se d. o.). Utgår
ljusvågen från en enda lysande punkt, är det lätt
att bestämma skuggans form. Alla från den lysande
punkten (L i fig. 1) utgående linjer, som beröra
den ogenomskinliga kroppen (ab), bilda tillsammans
en konisk yta, och den del af denna yta, som ligger
bakom kroppen, bildar skuggans gränser. Skuggbilden
växer följaktligen med afståndet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>