- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1233-1234

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skråväsen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från föremålet. Har den lysande kroppen (L i fig. 2)
däremot någon utsträckning, uppstår utom den egentliga
skuggan (abc), kärn- 1. helskuggan, inom hvilken
ljusvågen är h. o. h. utsläckt, en

illustration placeholder


halfskugga, d. v. s. ett helskuggan omgifvande rum,
som belyses af ljus, utgående från endast en del
af den lysande kroppen. Hel- och half skuggan bilda
tillsammans kroppens slagskugga. Ett af solen belyst
ogenomskinligt föremål skulle bilda en helskugga,
som vore 105 gånger längre än föremålets bredd,
men helskuggans konturer förlora sig för ögat på
betydligt kortare håll. Håller man t. ex. ett
solbelyst hårstrå tätt intill ett pappersark,
kastar det en skarpt begränsad skuggbild på
papperet, och aflägsnas hårstrået från papperet,
växer visserligen skuggbilden, men dess kanter
förlora sin skärpa, och redan på 5 cm. afstånd
försvinner bilden h. o. h. (jfr D i f f r a k-t i
o n). De skuggbilder, som uppstå bakom belysta,
ogenomskinliga föremål, kunna, uppfångade på
en genomskinlig skärm, framkalla skuggspel (se
d. o.). -. Om en linjal hålles framför en hvit yta,
som belyses med rödt ljus, synes linjalens skugga
grönaktig. Bakom de rödt belysta aftonmolnen synes
himmelen grön, och genom fönstret i ett rum, som
upplyses medelst en fotogen- eller elektrisk lampa,
synes den grå natthimmelen färgad djupblå. Orsaken
till uppkomsten af dessa s. k. färgade skuggor är
den, att om ögats färgkänsliga organ tröttas för
en viss färg, t. ex. rödt, framträder intrycket af
komplimentfär-gen proportionsvis starkare. (Jfr Färg,
sp. 266, och Färgblindhet, sp. 275.) - Om en hvit
vägg belyses medelst ljus från en ljusstark planet
eller månen, kan man iakttaga, att belysningen
oupphörligt ändrar styrka, "undulerar". Detta
fenomen kallas flygande skuggor och beror därpå, att
ljusstrålarna oupphörligt ändra sin riktning till
följd af förändringar i luftens täthet, hvarigenom
ljusbrytningen ändras. Jfr S c i n t i 11 a-t i o n.
A. Bi-n.*

Skugga. 1. Skugglägga (t. ex. en tafla;
se Målarkonsten, sp. 188); ge skugga åt. -
2. (Eng. shadow) Iakttaga, utan att själf märkas,
med oaflåtlig uppmärksamhet och utan att släppa ur
sikte, utspionera som detektiv.

Skuggblad, bot. Se Heliofil och Solblad.

Skuggfotometer, fys., detsamma som Rumfordsfotometer. Se Fotometer, sp. 1010.

Skugglära. Se Målarkonsten, sp. 188.

Skuggmorell, trädg. Se Körsbär, sp. 691, 692.

Skuggning, trädg., af trädgårdsväxter förekommer
mest i växthus och drifbänkar. Här sker detta i sin
enklaste form så, att glaset bestrykes med uppslammad
krita eller fär£. Lämpligare är att öfver eller
(i växthus) närmast under glaset
anbringas lagom gles väf, spjäljalusier e. d. I
det fria tillgripes skuggning af växter vanligen
blott i det fall, att dessa kräfva särdeles sval och
skuggig plats, t. ex. vissa ömtåligare barrträd och
ormbunkar. För nysatta växter är tillfällig skuggning
ofta mycket välgörande. Skuggning afser i allmänhet
mindre att utestänga ljuset än att hindra för stark
uppvärmning och därmed följande vattenafdunstning.
C. G. D.

Skuggornas rike. Se Hades.

Skuggperspektiv. Se Perspektiv.

Skuggspel, förevisning af skuggbilder, som få utföra
teatraliskt måleriska representationer, iakttagliga
på en skärm, som uppfångar skuggorna. De bilder,
som framkallas af förevisarna själfva, kallas spanska
skuggor
; detta är ett slags i rörliga ytbilder omsatt
dramatik, utförd af i regel stumma skådespelare,
hvilkas afbildningar på duken genom belysningstekniken
kunna göras fantastiskt förvridna. Om bilderna
återigen framkallas genom bakom skärmen rörda,
silhuettklippta dockor - det s. k. italienska eller
kinesiska skuggspelet -, uppstår ett mera konstnärligt
verk, som visserligen icke kan ge teaterillusion af
verklighet, men i alla fall kan uppnå, vissa effekter
i svart och hvitt genom sin stilisering af figurer
och scenerier. - Af de undersökningar, som föreligga
öfver skuggspelets utvecklingshistoria, framgår,
att den europeiska skuggspelsteatern torde ha lånat
denna konstform från den nordafrikanska. Skuggspel äro
nämligen vanliga ibland muhammedanerna, hos hvilka
som bekant afbildande konst och drama på grund af
religiösa skäl icke ega någon möjlighet att få större
betydelse. Muhammedanerna ha fått skuggspelen från
den forna Orienten; de voro kända i det gamla Indien,
ha nått en rik utveckling på Java, där deras förekomst
går tillbaka till åtminstone 1000-talet, och äfven i
Siarn och Kina. Medan skuggspelen i Europa vanligen
vända sig till barnpubliken och endast undantagsvis
syfta högre, äro de i österlandet burna af allvar och
värdighet samt söka de vuxnes smak och åstundan. På
Java äro dockorna gjorda af buffelläder och ha
konstfullt ledade lemmar, som röras af förevisarna;
där uppföras skuggspelsdramer af historiskt innehåll
och med traditionell gestaltning. Stundom sitta
männen på samma sida om skärmen som dockorna och
se alltså ett marionettspel, som för kvinnorna på
andra sidan blir ett skuggspel. I Turkiet förevisas
skuggspel särskildt under ramadan, då en figur med
namnet Karagueuz roar med oanständiga upptåg. Italien
torde vara det första landet i Europa, där skuggspel
uppförts, och det antas, att de därifrån spridt
sig till det öfriga Europa. Först från 1700-talet
har man underrättelser om dylika spel i Frankrike,
Spanien, Tyskland m. fl. länder. Ryktbar var den
skuggspelsteater, som Séraphin egde i Paris i
slutet af 1700-talet och hvars omtycktaste stycke,
"Den söndriga bron", utgaf s 1849 i Stockholm. På
1800-talet gjordes försök att höja skuggspelet
till allvarlig konst. Lemercier de Neuville (se
Marionett, sp. 985) och teatern Chat noir i Paris,
där Henri Riviére och Caran d’Ache illustrerade
spelen, voro föregångare, som fått sina måleriskt
dekorativa uppslag fortsatta i Wien, München,
Breslau m. fl. orter. - Se L. Serrurier, "De Wajang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free