Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 1243-1244 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skulderblad ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Taxeringsvärdet af fast egendom 2,446,000 (1915, hvaraf
117,300 kr. af jordbruksfastighet), taxerad inkomst
af kapital och arbete 812,422 kr. (1915). Där
finnas postkontor, afdelningskontor af Skånska
handelsbanken och Bank-a.-b. Södra Sverige, sparbank
(1881), extra provinsialläkare, medikamentsförråd,
distriktsveterinär, folkhögskola (1888; förenad
med kvinnlig folkhögskola 1890, med landtmannaskola
1908), många handlande och handtverkare samt flera
industriella anläggningar (mejeri, stenhuggeri,
gjuteri och mek. verkstad, ångkvarn, tegelbruk,
möbelfabrik, färgeri). Platsen har utvecklats
egentligen från 1874, då järnvägen öppnades med
station i S., blef municipalsamhälle 1895 och
1914 köping enl. k. br. 19 april 1907 och 31
okt. 1913.

Skurusund (af skuru, oblik kasus sing. af fsv. skora,
skåra, rämna, klyfta i berg; jfr Skuruhatt), ett
4,5 km. långt, 60–400 m. bredt sund i Stockholms
skärgård, mellan Värmdön och Siklaön. Det förenar
Halfkaksundet, en del af stora segelleden från
Vaxholm till Stockholm, med Dufnäsfladan, som
genom Lännerstasunden och Baggensstäket löper ut
i Baggensfjärden. En färd genom S. hör till de på
natursköna vyer rikaste i Stockholms omgifningar. På
sundets klippiga, delvis skogbevuxna stränder, hvilka
på västra sidan tillhört Skuru och Dufnäs gårdar,
på den östra Björknäs egendom, ligger en mängd
landställen. Vid Skuru gård gick förbindelsen öfver
sundet till Värmdön, och där anlades i mars 1678
en befästning, antagligen vid den nu s. k. Borgen
(ett sommarställe) mellan forna flottbron och den nya
högbron. Af 1878 års befästningskommitté uppgjorda
förslag till försänkning och minering af sundet
samt till befästningar på dess västra strand ledde
ej till något resultat. Förbindelsen öfver sundet
har förut upprätthållits med färja och sedan 1832 af
flottbro med genomgångsöppning för fartyg. Denna bro,
för hvars begagnande afgift erlades till egaren,
Värmdö brobyggnads bolag, såldes 1861 för 12,000 rdr
till Värmdö skeppslags bro- och väghållningsskyldiga,
som utarrenderade den jämte lägenheten Klinten, från
1895 till A.-b. Gustafsbergs fabriks intressenter,
som 1899 borttog broafgifterna. Omkr. 200 m. s. om
denna numera borttagna bro byggdes 1914–15 en af
direktören i A.-b. Arcus konstruerad bro af armerad
betong för ett pris

Nya Skurubron.

af 276,000 kr. Bron (se fig.), som
öppnades för trafik i konungens närvaro
21 okt. 1915,
består af en midtbåge af 72 m. fri spännvidd och
32 m. höjd öfver högvattenytan, två sidobågar,
hvardera af 49 m. spännvidd och 21 m. höjd samt tre
balkspann af sammanlagdt 53 m. på Skurusidan och
två om tills. 31,5 m. på Värmdösidan. Den bildar
i sitt slag epok i svensk ingenjörskonst, enär en
betongbro af tillnärmelsevis så stora dimensioner
ej finnes i hela norra Europa. Alla konstruktioner
och beräkningar till bron utfördes af A.-b. Arcus,
utförandet af desamma stod under ledning af ingenjör
Tor Kempe. Enär bron anses för svag och äfven för
smal för järnvägståg, har det järnvägsbolag, som är
under bildning på Värmdön, för afsikt att bredvid
den nuvarande bygga en bro, särskildt afsedd att
uppbära den järnväg, som från någon punkt på östra
Värmdön skall gå till den af Stockholm–Saltsjöns
järnvägs-a.-b. planerade järnvägen till Saltsjö–Järla
(se Saltsjöbaden 1, sp. 526). Jfr uppsatser i
"Tekn. tidskr.", nov. 1915.
Wbg. L. W:son M.

Skuta, sjöv., ett mindre fartyg, afsedt för flod- eller
kustfart. I dagligt tal hör man stundom benämningen
användas om fartyg af hvilken typ som helst. I de
nordiska vikingaflottorna fanns ett slags krigsskepp,
som kallades skutor, hvarifrån namnet torde härleda
sig. R. N.*

Sku’tari. 1. (Alban. Skoder, slav. Skadar) Stad i det
1912 skapade furstendömet Albanien, förut hufvudstad
i turk. vilajetet S., ligger på en udde vid sydöstra
ändan af Skutarisjön, nära föreningen af Drin och
Bojana, på en vidsträckt, på alla sidor utom mot sjön
af höga berg omgifven slätt, som ofta är utsatt för
öfversvämningar från Drin. Omkr. 32,000 inv. Stadens
basarer och moskéer ge den ett orientaliskt utseende,
men dess vackraste byggnader äro italienska – ett
venezianskt kapell och en rom.-katolsk katedral. Den
är säte för en rom.-katolsk ärkebiskop och ett
jesuitkollegium, som understödts af Österrike. Förr en
liflig handelsstad, har S. nu fått sin handelsrörelse
förflyttad till Saloniki och andra med bättre
kommunikationer utrustade städer. Livius nämner
S. (lat. Scodra) som hufvudstad för konung Gentius af
Illyrien, hvilken efter dess fall (168 f. Kr.) fördes
fången till Rom. På 800-talet eröfrades S. af
serberna, tillhörde därefter venezianerna och föll
1479 i turkarnas händer. Under Balkankriget 1912
inneslöts S. i okt. af 3 montenegrinska divisioner,
19 nov. förstärkta af ytterligare 1 division
montenegriner och en serbisk. I S. förde Hassan Riza
bey befälet öfver omkr. 20,000 (senare 30,000)
man, mestadels albanskt landtvärn och landstorm;
men Essad pascha uppehöll sig äfven i S. Redan
från början blef försvaret synnerligen aktivt, och
belägringen gjorde ringa framsteg. 3 dec. ingicks
stillestånd. Sedan fientligheterna 3 febr. 1913
allmänt återupptagits, gjordes 7–9 febr. samfällda,
förlustbringande anfall af 4 montenegrinska och 2
serbiska divisioner, hvarunder Stora Bardanjolt
i n. ö. togs. Belägringsarmén förstärktes då
ytterligare och försågs med groft artilleri. Under
tiden mördades Hassan Riza, men Essad fortsatte det
energiska försvaret. Nya stormningsförsök mot Tarabos
i s. v. 31 mars och 1 april afslogos. Då Serbien och
Montenegro vägrade efterkomma stormakternas uppmaning
att upphäfva belägringen, emedan S. skulle komma att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>