Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skytts härad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1289
Skytts härad-Skådebanan
krets omfattar skytteföreningarna inom ett visst
område, i regel landstormsområdet. Vid årligt möte
med skytteföreningarna väljes en kretsstyrelse
af i regel 5 personer, och däri bör inväljas
landstormsområdesbefälhafvaren. Skyttekretsens
uppgift är att verka för landstormsmännens
anslutning, anordna gemensamma täflingsskjutningar
för skytteföreningarna, synnerligast fältmässiga,
samt att bistå skytteförbundet i dess sträfvanden
för skytteintressets främjande och verksamhetens
ledande i en rätt riktning. – Skytteförbund omfattar
skytteföreningar inom ett län (Älfsborgs län är
deladt i två skytteförbund, och Stockholms stad
bildar ett sådant). Skytteförbundet håller årligen
ett förbundsmöte, hvari deltaga skytteföreningarnas
representanter. Därvid väljes ordförande,
förbundsstyrelse samt förbundets ledamot i
Skytteförbundens öfverstyrelse. Yid förbundsmötet
behandlas allehanda skytteangelägenheter,
förbundets ekonomi, förslag, som skola insändas
till öfverstyrelsen m. m. I skytteförbundets
styrelse insätter K. M:t en led. (officer)
för öfvervakande af den af staten understödda
verksamheten. – Skytteförbundens öfverstyrelse
utöfvar under K. M:t ledningen af det frivilliga
skytteväsendet. Öfverstyrelsen utgöres af en ordf., en
led. för hvart och ett af de 26 skytteförbunden, ett
verkställande utskott samt en eller flera af K. M:t
förordnade ledamöter, f. n. en. Öfverstyrelsen har ett
ord. sammanträde årligen, vid hvilket ärenden rörande
skytteverksamheten behandlas. Dess verkställande
utskott, 9 valda och en eller flera af K. M:t
förordnade ledamöter (f. n. tre), handhar de löpande
göromålen och sammanträder i regel en gång i månaden.
Statens understöd har efter organisationens
genomförande årligen ökats och utgör för 1917
1,130,500 kr. Det disponeras i hufvudsak sålunda:
till Öfverstyrelsen för bestridande af åtskilliga
administrationskostnader; till de 26 skytteförbunden
som understöd för omkostnader och till pris vid
täflingsskjutningar inom skytteförbundet; till
skytteföreningarna som understöd för omkostnader
och till pris vid täflingsskjutningar inom
skytteföreningarna; till instruktörsarfvode och
till delvis fri ammunition; samt till skjutbanors
ordnande. Dessutom används en del af anslaget till
bestridande af omkostnaderna för och till pris vid
den allmänna riksskyttetäfling, som tid efter annan
(senast 1915) anordnas.
31 dec. 1915 funnos i riket 2,434 skytteföreningar
med tillsammans 211.915 medlemmar, hvaraf
199,592 aktiva och 12,323 passiva. Under 1915
lossades 17,854,851 skarpa skott och hade 165,062
medlemmar fullgjort villkoren för erhållande af
statsunderstöd. S. å. utdelades 11,782 statens
utmärkelsetecken (skyttemärken af brons, silfver
och guld; fig. 1) och svenska skytteförbundens
riksmedalj af silfver (fig. 2) samt årtalsmärken af
brons, silfver och guld (fig. 3); riksmedaljen och
årtalsmärkena äro åtföljda af diplom (fig. 4 o. 5)
för skjutskicklighet.
Det svenska skytteväsendet har sålunda efter hand
utvecklats därhän, att det kommit att omfatta en
högst afsevärd del af Sveriges i värnpliktsåldern
varande män. Betydelsen häraf för landets försvar
ligger förnämligast däri, att in-
tresset för detta senare, som ju bildar
bakgrunden till hela rörelsen, hålles lefvande
öfverallt i Sveriges bygder, hvarförutom den
personliga skjutfärdighetens uppdrifvande
naturligtvis också är af icke ringa värde för
de skytterörelsen tillhörande värnpliktiges
militära utbildning. Jfr den af V. Wahlquist
utarbetade, rikt illustrerade "Skytteboken
för 1915", som innehåller en sammanfattning af
allt, som rör det frivilliga skytteväsendet.
II. J-dt.
Skytts härad, i Malmöhus län, ingår i Oxie och
Skytts domsaga och tingslag samt dessa härads fögderi
och omfattar socknarna Hammarlöi, Västra Vemmerlöf,
Maglarp, Västra Tommarp, Skegrie, Rang, Stora Hammar,
Håslöf, Bodarp, Hvällinge, Fuglie, Västra Alstad, Fru
Alstad, Anderslöf, Bösarp, Gylle, Kyrkoköpinge, Stora
Slågarp, Lilla Slågarp, Dalköpinge och Gislöf. 23,863
har. 14,127 inv. (1915). Se Nicolovius (Nils Loven),
"Folklifvet i Skytts härad" (1847; 3:e uppl. 1909).
Skytts kontrakt, i Lunds stift, omfattar de tolf
pastoraten Hvällinge med Fuglie, Trälleborgs stad med
Maglarp, Rang med Stora Hammar, Håslöf med Bodarp,
Stora Slågarp med Lilla Slågarp, Västra Alstad med
Fru Alstad, Bösarp med Sim-linge, Västra Tommarp med
Skegrie, Hammarlöf med Västra Vemmerlöf, Gylle med
Kyrkoköpinge, Dalköpinge med Gislöf och Skanörs stad
med Falsterbo stad. 24,333 har. 24,438 inv. (1915).
Skå, socken i Stockholms län, Färentuna härad. 1,862
har. 527 inv. (1915). Annex till Sånga, Uppsala stift,
Svartsjö kontrakt. - I kyrkan ha förvarats säkerligen
i England under förra hälften af 1300-talet utförda
broderier, ett af de ur konstnärlig synpunkt mest
betydande verken inom "opus anglicanum", tre remsor,
i vertikal riktning fästa på ett antependium af
silfverduk, hvilka säkerligen utgjort bräm till en
kåpa. Nio figurscener ur Kristi lidandes historia
finnas bevarade. Det dyrbara verket förvärfvades 1915
för Statens historiska museum. Se Andr. Lindblom, "De
engelska broderierna från Ska" (i "Fornvännen", 1915)
och "The cope of Ska. An opus anglicanum in Sweden"
(i "The Burlington magazine", s. å.).
Skådebanan, andelsförening u. p. a., bildades maj
1910 med ändamål att inom vårt land bereda den mindre
bemedlade publiken rikligare tillfällen att med ringa
kostnad komma i åtnjutande af god teaterkonst. Den
är hufvudsakligen ett slags förmedlare mellan
teatrar och publik, den förhyr föreställningar
och sällskap samt organiserar publiken, så att
representationerna alltid kunna påräkna en fulltalig
publik, hvarigenom biljettprisen kunna högst betydligt
nedsättas, vanligen 40–65 proc. För Stockholm, där
organisationen tills vidare är bäst genomförd, gäller
sedan 1914 det systemet, att hvarje biljettköpare
skall vara försedd med årskort, som berättigar till
köp af högst två biljetter till hvarje Skådebanans
föreställning. Årskort utlämnas endast till personer
med mycket begränsade inkomster. I april 1914,
då 4,541 årskort voro utfärdade, uppgjordes en
yrkesstatistik öfver publiken. Denna visade, att
den största yrkesgruppen var verkstadsarbetare
med 1,208 årskort, därefter kommo typografer
675, kontorsbiträden 504, handelsbiträden 163,
tobaksarbetare 162, telefo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
