Print (PDF) - On this page / på denna sida - Skåne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1323 Skånes naturskyddsförening-Skånings, Vilske och Valle domsaga 1324 trafikeras af Skåne-Smålands järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som med 48,s km. är belägen inom Kristianstads, med 82,? inom Kronobergs och med 16,o inom Jönköpings län, utgår från Kärreberga station vid Hälsingborg-Hässleholms järnväg, belägen 2 km. från Åstorp, och leder i nordöstlig riktning genom Kvidinge, östra Ljungby och Ryrs m. fl. socknar till den i spårförbindelse med Hässleholm-Markaryds och Markaryd-Veinge järnvägar stående stationen Markaryd Västra i Markaryds köping och vidare i mera nordlig riktning öfver Strömsnäs bruk och Ljungby station vid den smalspåriga Vislanda-Bolmens järnväg till Värnamo vid Halmstad-Nässjö järnväg. I Värnamo står järnvägen i förbindelse med förutom sistnämnda normalspåriga järnväg äfven Borås- Alfvesta järnväg af samma spårvidd. Vid Östra Ljungby finnes förbindelse med den normalspåriga Ängelholm-Klippans järnväg. Från stationen Strömsnäs bruk utgår en 14,6 km. lång, smalspårig (0,643 m.), endast för enskild trafik upplåten bibana till Delaryd. Den 2 km. långa delen Kärreberga -Åstorp af Hälsingborg-Hässleholms järnväg trafikeras gemensamt af nämnda järnväg och Skåne-Smålands järnväg. För allmän trafik öppnades sträckan Kärreberga-Markaryd Västra 15 jan. 1894, Markaryd Västra-Strömsnäs bruk 2 nov. 1897 och Strömsnäs bruk-Värnamo 16 juni 1899. Vid 1915 års slut utgjorde den bokförda byggnadskostnaden 6,839,940 kr., hvaraf för rullande materiel 1,380,182 kr., och aktiekapitalet 4,086,300 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Hälsingborg, som äfven är järnvägens postadress. A- d'A- Skånes naturskyddsförening. Se Naturskydd, sp. 604. Skånes stenkolsförande formation, geoL, omfattar till yngre rät och äldsta lias hörande aflagrin-gar af sandstenar, skiffrar och skifferleror, eldfasta leror, stenkol, järnlersten och strutmärgel. Om formationens fossila växt- och djurvärld samt om dess geologi se Jurasystemet, sp. 305-307. Hithörande bildningar förekomma inom tre områden af tills, ungefär 800 kvkm. areal. Inom det nordligaste, det s. k. Höganäs-Billesholmsområdet, ung. 720 kvkm., omfattande trakterna emellan Höganäs, Skelderviken*, Hallandsås, Söderåsen, Billes-holm, Glumslöf och Öresund, ligga samtliga numera under bearbetning varande grufvor, nämligen Höganäs, Billesholm, Bjuf, Skromberga, Hyllinge, Ormastorp. Inom det mellersta området, Stabbarps-området, ung. 40 kvkm., n. och n. v. om Eslöf, ligger Stabbarps sedan år 1904 nedlagda grufva för stenkol och eldfast lera. Inom det sydligaste området, Kurremöllaområdet, ung. 35 kvkm., ett smalt bälte från Våmbsjön mot s. ö. öfver Kurre-mölla och Tosterup, är hittills ingen kolgrufva anlagd, men genom redan planerade djupborrningar på statens bekostnad vill man söka utröna möjligheterna för grufdrift äfven i denna del af Skåne. Stenkolen inom formationen förekomma som tunna, vanligtvis horisontala eller svagt lutande skikt, hvilkas mäktighet varierar från ett par cm. till en half m. Emellan kolskikten äro inlagrade tunna mellanlager af sandsten ellei skiffer. I regel ligga flera sådana af tunna sandstens- och skifferlag skilda kolskikt relativt tätt tillsammans och bilda, hvad man kallar, en flöts. Vid de flesta grufvorna i Skåne finnas två sådana flötser, en undre och en öfre, skilda från hvarandra genom O,G-15 m. mäktiga lager af sandsten och skiffer. Den flöts, den undre flötsen, som numera bearbetas vid Höganäs (fig. 1), består af fem kolskikt och fyra mellanlager af skiffer; det hela hvilande på eldfast lera. Flötsens sammanlagda mäktighet är 1,4 m., hvaraf ung. 0,5 m. goda och medelgoda kol. Vid Billesholm (fig. 2) utgöres den öfre flötsen af tre kolskikt samt två mellanlager, det ena af eldfast lera, det andra af skiffer. Goda och medelgoda kol uppnå i denna flöts en sammanlagd mäktighet af 0,65 m. vid en totalmäktighet hos flötsen af ung. 1,5 m. Vid Ormastorp (fig. 3) äro den undre och öfre flötsen skilda från hvarandra genom ett sandstenslager af endast 0,6 m. mäktighet. Den öfre flötsen består af enbart kol till 0,45 m. mäktighet; den undre, bestående af tre kolskikt, skilda af tunna sandstensband, har en total mäktighet af ung. l m., hvaraf O,? m. utgöres af bästa sortens kol. Då afståndet mellan de båda flötserna är så litet som vid Ormastorp, kunna dessa brytas som en flöts. I allmänhet är emellertid detta af-stånd betydligt större, och härvid måste hvarje flöts bearbetas för sig. Den öfre flötsens läge under markytan växlar ganska mycket. I allmänhet kan den sägas sänka sig från s. ö. (vid Skromberga på ung. 20 m.) mot n. v. (vid Höganäs på ung. 90 m.). Läget är vanligen horisontellt eller endast svagt lutande utan de veckningar och skarpa böjningar, som äro vanliga inom andra länders kolfält. Emellertid händer ofta vid brytningen, att flötsen helt plötsligt upphör. Detta beror vanligtvis på sättningar, förkastningar, längs hvilka flötsen stundom, såsom vid den stora västra förkastningen vid Höganäs, sänkts ned åtminstone 150 m. under sin förra nivå, oftast dock med mycket mindre språnghöjd. Förutom stenkol uppfordras ur de skånska grufvorna också leror, dels eldfasta leror, dels klinkerleror. Af leror upptagas årligen ung. 180,000 ton, af stenkol ung. 310,000 ton. - Se vidare E. Erdmann, "De skånska stenkolsfälten och deras tillgodogörande" (med atlas, i "Sveriges geolog, undersökn.", Ser. C, a N:r 6, 1915). A. Hng. Skåningen 1. Stoppen, dansk., svensk folkdans, är en pardans, som dansas efter en polkett-melodi i 2/4 takt och 2 repriser om 8 takter hvar, under vaggning med kroppen; af de 3 stegen tages det andra mycket kort, och vid 10:e och 12:e takten stannar paret plötsligt, hvilket äfven anges i musiken. Skånings härad, i Skaraborgs län, ingår i Skånings, Vilske och Valle domsaga, Skånings och Valle härads tingslag samt Skara fögderi och omfattar socknarna Saleby, Härjevad, Trässberg, Jung, Fyrunga, öttum, Vinköl, Marum, Norra Vånga, Ed-svära, Kvänum, Synnerby, Skallmeja, Västra Ge-rum, Skånings-Åsaka, Händene, Härlunda och Skara landsförsamling. 50,575 har. 13,590 inv. (1915). Skånings och Valle härads tingslag, i Skaraborgs län, ingår i Skånings, Vilske och Valle domsaga. 73,764 har. 18,869 inv. (1915). Skånings, Vilske och Valle domsaga, Skaraborgs län, omfattar två tingslag, Skånings och Valle härads samt Vilske härads, och sammanfaller med Skara fögderi. 1,013 kvkm. 25,261 inv. (1915).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
