- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1323-1324

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trafikeras af Skåne–Smålands
järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som med 48,5
km. är belägen inom Kristianstads, med 82,7 inom
Kronobergs och med 16,0 inom Jönköpings län, utgår
från Kärreberga station vid Hälsingborg–Hässleholms
järnväg, belägen 2 km. från Åstorp, och leder i
nordöstlig riktning genom Kvidinge, östra Ljungby
och Ryrs m. fl. socknar till den i spårförbindelse
med Hässleholm–Markaryds och Markaryd–Veinge
järnvägar stående stationen Markaryd Västra i
Markaryds köping och vidare i mera nordlig riktning
öfver Strömsnäs bruk och Ljungby station vid den
smalspåriga Vislanda–Bolmens järnväg till Värnamo vid
Halmstad–Nässjö järnväg. I Värnamo står järnvägen
i förbindelse med förutom sistnämnda normalspåriga
järnväg äfven Borås–Alfvesta järnväg af samma
spårvidd. Vid Östra Ljungby finnes förbindelse med
den normalspåriga Ängelholm–Klippans järnväg. Från
stationen Strömsnäs bruk utgår en 14,6 km. lång,
smalspårig (0,643 m.), endast för enskild trafik
upplåten bibana till Delaryd. Den 2 km. långa
delen Kärreberga–Åstorp af Hälsingborg–Hässleholms
järnväg trafikeras gemensamt af nämnda järnväg och
Skåne–Smålands järnväg. För allmän trafik öppnades
sträckan Kärreberga–Markaryd Västra 15 jan. 1894,
Markaryd Västra–Strömsnäs bruk 2 nov. 1897 och
Strömsnäs bruk–Värnamo 16 juni 1899. Vid 1915
års slut utgjorde den bokförda byggnadskostnaden
6,839,940 kr., hvaraf för rullande materiel
1,380,182 kr., och aktiekapitalet 4,086,300
kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i
Hälsingborg, som äfven är järnvägens postadress.
        A. d’A.

Skånes naturskyddsförening. Se Naturskydd, sp. 604.

Skånes stenkolsförande formation, geol., omfattar till
yngre rät och äldsta lias hörande aflagringar af
sandstenar, skiffrar och skifferleror, eldfasta leror,
stenkol, järnlersten och strutmärgel. Om formationens
fossila växt- och djurvärld samt om dess geologi se
Jurasystemet, sp. 305–307.

Hithörande bildningar förekomma inom tre områden af
tills. ungefär 800 kvkm. areal. Inom det nordligaste,
det s. k. Höganäs-Billesholmsområdet, ung. 720 kvkm.,
omfattande trakterna emellan Höganäs, Skelderviken,
Hallandsås, Söderåsen, Billesholm, Glumslöf och
Öresund, ligga samtliga numera under bearbetning
varande grufvor, nämligen Höganäs, Billesholm, Bjuf,
Skromberga, Hyllinge, Ormastorp. Inom det mellersta
området, Stabbarpsområdet, ung. 40 kvkm., n. och
n. v. om Eslöf, ligger Stabbarps sedan år 1904
nedlagda grufva för stenkol och eldfast lera. Inom
det sydligaste området, Kurremöllaområdet, ung. 35
kvkm., ett smalt bälte från Våmbsjön mot s. ö. öfver
Kurremölla och Tosterup, är hittills ingen kolgrufva
anlagd, men genom redan planerade djupborrningar på
statens bekostnad vill man söka utröna möjligheterna
för grufdrift äfven i denna del af Skåne.

Stenkolen inom formationen förekomma som tunna,
vanligtvis horisontala eller svagt lutande skikt,
hvilkas mäktighet varierar från ett par cm. till
en half m. Emellan kolskikten äro inlagrade tunna
mellanlager af sandsten eller skiffer. I regel ligga
flera sådana af tunna sandstens- och skifferlag skilda
kolskikt relativt tätt tillsammans och
bilda, hvad man kallar, en flöts. Vid de flesta
grufvorna i Skåne finnas två sådana flötser, en
undre och en öfre, skilda från hvarandra genom 0,6–15
m. mäktiga lager af sandsten och skiffer.

Den flöts, den undre flötsen, som numera bearbetas
vid Höganäs (fig. 1), består af fem kolskikt och fyra
mellanlager af skiffer; det hela hvilande på eldfast
lera. Flötsens sammanlagda mäktighet är 1,4 m., hvaraf
ung. 0,5 m. goda och medelgoda kol. Vid Billesholm
(fig. 2) utgöres den öfre flötsen af tre kolskikt samt
två mellanlager, det ena af eldfast lera, det andra af
skiffer. Goda och medelgoda kol uppnå i denna flöts en
sammanlagd mäktighet af 0,65 m. vid en totalmäktighet
hos flötsen af ung. 1,5 m. Vid Ormastorp (fig. 3)
äro den undre och öfre flötsen skilda från
hvarandra genom ett sandstenslager af endast 0,6
m. mäktighet. Den öfre flötsen består af enbart
kol till 0,45 m. mäktighet; den undre, bestående af
tre kolskikt, skilda af tunna sandstensband, har en
total mäktighet af ung. 1 m., hvaraf 0,7 m. utgöres
af bästa sortens kol. Då afståndet mellan de båda
flötserna är så litet som vid Ormastorp, kunna dessa
brytas som en flöts. I allmänhet är emellertid detta
afstånd betydligt större, och härvid måste hvarje
flöts bearbetas för sig. Den öfre flötsens läge under
markytan växlar ganska mycket. I allmänhet kan den
sägas sänka sig från s. ö. (vid Skromberga på ung. 20
m.) mot n. v. (vid Höganäs på ung. 90 m.). Läget är
vanligen horisontellt eller endast svagt lutande utan
de veckningar och skarpa böjningar, som äro vanliga
inom andra länders kolfält. Emellertid händer ofta vid
brytningen, att flötsen helt plötsligt upphör. Detta
beror vanligtvis på sättningar, förkastningar, längs
hvilka flötsen stundom, såsom vid den stora västra
förkastningen vid Höganäs, sänkts ned åtminstone
150 m. under sin förra nivå, oftast dock med mycket
mindre språnghöjd. Förutom stenkol uppfordras ur
de skånska grufvorna också leror, dels eldfasta
leror, dels klinkerleror. Af leror upptagas årligen
ung. 180,000 ton, af stenkol ung. 310,000 ton. –
Se vidare E. Erdmann, "De skånska stenkolsfälten och
deras tillgodogörande" (med atlas, i "Sveriges geolog.
undersökn.", Ser. C, a N:r 6, 1915).
        A. Hng.

Skåningen l. Stoppen, dansk., svensk folkdans, är en
pardans, som dansas efter en polkettmelodi i 2/4 takt
och 2 repriser om 8 takter hvar, under vaggning med
kroppen; af de 3 stegen tages det andra mycket kort,
och vid 10:e och 12:e takten stannar paret plötsligt,
hvilket äfven anges i musiken.

Skånings härad, i Skaraborgs län, ingår i Skånings,
Vilske och Valle domsaga, Skånings och Valle härads
tingslag samt Skara fögderi och omfattar socknarna
Saleby, Härjevad, Trässberg, Jung, Fyrunga, Öttum,
Vinköl, Marum, Norra Vånga, Edsvära, Kvänum,
Synnerby, Skallmeja, Västra Gerum, Skånings-Åsaka,
Händene, Härlunda och Skara landsförsamling. 50,575
har. 13,590 inv. (1915).

Skånings och Valle härads tingslag, i Skaraborgs län,
ingår i Skånings, Vilske och Valle domsaga. 73,764
har. 18,869 inv. (1915).

Skånings, Vilske och Valle domsaga, Skaraborgs län,
omfattar två tingslag, Skånings och Valle härads
samt Vilske härads, och sammanfaller med Skara
fögderi. 1,013 kvkm. 25,261 inv. (1915).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free