- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1325-1326

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Skånings-Åsaka, socken i Skaraborgs län, Skånings
härad. 3,769 har. 964 inv. (1915). S. utgör ett
prebendepastorat till biskopen i Skara stift,
Domprosteriet.

Skånska aftonbladet, Malmötidningen, middags- och
kvällstidning, som utges i Malmö hvarje hvardag,
började utges i okt. 1880. Dess prenumerationspris
på posten är 9,85 kr. Tidningens politiska hållning
är konservativ. Grundläggare var Simon Petrus Broomé
(f. 1840), som var dess redaktör cch utgifvare till
1909, då han efterträddes af John Gustaf Christensén (f. 1873).

Skånska brandförsäkringsinrättningen. Se Brandförsäkring, sp. 1466.

Skånska correspondenten, tidning, som under
något skiftande namn utgaf s i Lund, vissa år med
ett, vissa år med två nummer i veckan. Tidningen
uppsattes 1832 af K. V. Lilliecrona (se Lilliecrona
2), redigerades 1839–41 af J. E. Rietz och
1844 af K. V. A. Strandberg. Den fick bidrag af
bl. a. K. A. Agardh, Per Wieselgren, P. G. Ahnfelt,
G. H. J. Ljunggren, A. T. Lysander och G. Nyblaeus
samt var under ett par skeden ett ganska
uppmärksammadt organ för den liberala sidan. Den
upphörde 1855.

Skånska dagbladet, tidning, som utkommer i Malmö kl. 8
f. m. och 3 e. m. hvarje hvardag, började utges i
nov. 1888. Dess prenumerationspris på posten är 7,os
kr. Dess politiska hållning är liberal. Upplagan
anges till öfver 70,COO ex. Redaktör är sedan 1893
Natanael Hellberg (f. 1847).

Skånska dragonregementet (n:o 6) uppsattes 1G76
genom värfning af afskedade ryttare i Småland,
fick efter sin chef namnet Ramsvärds regemente till
häst och deltog i Karl XLs krig. Sedan indelades det
med 1,000 nummer i södra Skåne och kallades Skånska
rytteri-regementet det södra 1. Strömbergs, sedan
Örnstedts regemente. Det deltog i Karl XILs polska
och ryska krig och gick förloradt efter Poltava,
hvarefter det nyuppsattes. Regementets indelningsverk
faststi lides 1730; 1,000 nummer; 490 i Kristianstads
och 510 i Malmöhus län, i 8 skvadroner. Regementet
kallades då Södra skånska kavalleriregementet, efter
1805 Skånska karabinjärregementet och fick 1822 sitt
nuvarande namn; det omdelades 1833 i 10 skvadroner
för att enlisrt 1914 års härordning åter nedgå till
8 med 1,100 hästar. Genom 1892 års "förbättrade
härordning" blef manskapspersonalen värfvad. Genom
1901 års härordning utbyttes denna mot volontärer
till ett antal af 614 (med trumpetare), genom
1914 års härordning 605. Sitt värnpliktiga manskap
erhåller regementet från södra Skåne. Dess mötesplats
var Ljungbyhed. Numera är det förlagdt i Ystad. -
Regementets öden äro tecknade af G. Plåten i "Skånska
dragonregementets historia" (I, personalhistoria,
1901; II, regementshistoria till 1721, 1912).

C. O. N.

Skånska fältridtklubben. Se Fältridtklubb.

Skånska hofrätten, i dagligt tal benämning på
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge (se Hofrätt).

Skånska husarregementet (n:o 5) uppsattes under
början af Karl XI:s regering medelst värfning
och deltog under öfverste Lybecker i kriget med
Danmark. Sedan indelades det med 1,O0O nummer i norra
Skåne och kallades Skånska rytteriregementet det
norra 1. Ridderhielms regemente. Det deltog i Karl
XII:s polska och ryska krig och gick förloradt efter
Poltava, hvarefter det återuppsattes. Regementets
indelningsverk fastställdes 1730; 1,000 nummer,
hvaraf 458 i Kristianstads och 542 i Malmöhus län,
i 8 skvadroner. Regementet kallades då Norra skånska
kavalleriregementet, 1801 Skånska linjedragen-
1. lätta dragonregementet och 1806 med det nuvarande
namnet. 1833 omdelades det i 10 skvadroner, af
hvilka två efter 1901 varit förlagda i Uppsala,
och skall genom 1914 års härordning återgå till
8 skvadroner med 1,100 hästar. Genom 1892 års
"förbättrade härordning" blef manskapspersonalen
värfvad. Genom 1901 års härordning utbyttes denna mot
volontärer till ett antal af 614 (med trumpetare),
genom 1914 års härordning 605. Sitt värnpliktiga
manskap erhåller regementet från norra Skåne (och
t. v. från Gäfleborgs län). Dess mötesplats var
Ljungbyhed. Numera är det förlagdt i Hälsingborg
(chefsstation) och Landskrona (samt t. v. Uppsala).
C. O. N.

Skånska hypoteksföreningen. Se Hypoteksförening, sp. 18.

Skånska karabinjärregementet. Se Skånska dragonregementet.

Skånska klofiblan, bot. Se Crepis.

Skånska kommissioner. Då styrelse och förvaltning
skulle ordnas i de genom Roskildefreden till Sverige
afträdda skånska landskapen (Skåne, Halland och
Blekinge, det skånska generalguvernementet) och
jämkning efter svenska förhållanden där genomföras
i beskattning, rättsväsen o. d., var den svenska
regeringen från början besluten att härvid ej använda
maktspråk, ej kränka dittills gällande kyrklig och
världslig lag och att, så vidt möjligt, ej göra
intrång på privilegier från den danska tiden. Genom
att i politiska rättigheter likställas med det öfriga
riket och genom en hof-sam och foglig styrelse
skulle, så hoppades man, de nyvunna landskapens
befolkning förmås att glömma det ärfda nationalhatet
och småningom af sig själf till åskådningssätt och
sinnelag helt försvenskas. För att uppnå detta mål
använde regeringen bl. a. formen af kommissioner.

Den första Skånska kommissionen, tillsatt af Karl X
Gustaf omedelbart efter Roskildefreden, hade i uppdrag
att dels utreda och af ge rapport om de dittills
från de nyvunna landskapen utgående kronoutskylderna
och om de civila, militära, kyrkliga och judiciella
förhållandena där, dels afge förslag till en småningom
skeende hofsam jämkning i dessa förhållanden till
likhet med dem i riket i öfrigt. Utom de utredningar
den igångsatte blef emellertid denna kommission af
ringa betydelse, beroende åtminstone delvis därpå, att
den ene af dess medlemmar, riksrådet och presidenten
i Svea hofrätt J. Gyllenstierna (se d. o., sp. 768),
snart kallades till andra värf och att den andre,
Corfitz Ulfeld, som konungen satt till generalguvernör
öfver Skåne, inlät sig i "vidriga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free