Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skånska kyrkorätten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1335
Skägg-gräs-Skälblad
1336
ordn. Falconiformes inom fåglarnas klass. Denna
grupp sammanbinder de egentliga gamarna med öfriga
dagroffåglar och representeras förnämligast af
skägg-gamen (Gypaetus barbatus; se fig.). Den har
lång, från sidorna sammantryckt näbb; borst-liknande
mörka fjädrar bekläda vaxhuden och fortsätta ned
under underkäken som ett skägg; hufvud och hals
bära fjädrar; vingarna äro långa och spetsiga;
stjärten kilformig, pannan och hufvudets sidor hvita;
bakhufvud, hals och buksida rödgula; bålens ryggsida
gråbrun med hvita fläckar; den uppnår en längd af 115
cm. Dess utbredningsområde sträcker sig från Portugal
genom Syd-Europas bergsregioner till Himalaya och
norra Kina; i Schweiz, där den förr ej var sällsynt,
häckar den ej längre. Det uppges, att den i Spanien
och Indien lifnär sig uteslutande af kadaver; i
Europa är det fastställdt, att den angriper större
däggdjur, såsom får, rådjur, gemser, äfvensom barn.
L-e.
Skägg-gräs, bot. Se Andropogon.
Skägg gökar, zool. Se Bucconidse.
Skägghataren. Se Misopogon.
Skägg i block, sjöv. Se Block 3.
Skäggkarp, Barbus, zool, ett till fam. Cypri-nidöb,
karpfiskar, ordn. Physostomi hörande fisksläkte
med två eller fyra korta skäggtömmar, rygg-fenans
tredje stråle vanligen förbenad, förtjockad och
sågtandad samt analfenan mycket hög. Svalgtänderna
bilda tre rader. Skäggkarpen förekommer i floder
i Gamla världens tempererade och tropiska delar. I
Skandinavien förekomma ej representanter af detta
släkte, af hvilket omkr. 200 arter äro kända. En art
(B. vulgaris) är utbredd öfver mellersta Europa.
L-e.
Skäggknä. Se Skägg 2.
Skägglaf, bot., namn på Usnea barbata (se L a f-v a r,
fig. 3, och Usnea).
Skäggmesen, zool. Se Skäggmessläktet.
Skäggmessläktet (Rörmes-släktet), Panu-rus,
zool., hör till mesfåglarnas familj (ParidcR),
tättingarnas ordning (Passeriformes) och fåglarnas
klass. Näbbryggen är böjd utefter hela sin längd,
öfverkäkens kanter skjuta öfver underkäken,
näsborrarna äro aflånga och sprickformiga, vingarna
korta ined första pennan lika lång som de öfre
täckfjädrarna och stjärten af kroppens längd,
graderad. Enda dithörande arten är skäggmesen,
P. biar-micus, som blir 16 cm. lång och är ljust
kanelbrun på ryggen och sidorna, askgrå på hufvudet
och nacken samt hvitaktig på kroppens undre sida;
inre vingpennorna äro svarta med rostgula kanter
och stjärten rostgul med hvita spetsar på de yttre
pennorna. Hannen har på hvardera kinden förlängda
fjädrar, hvilka bilda liksom spetsiga polisonger och
i likhet med undre stjärttäckarna äro svarta; honan
saknar förlängda fjädrar på kinderna och har undre
stjärttäckarna blekt rostgula. Skäggmesen förekommer
i Sibirie^ östra samt delvis i södra och mellersta
Europa bland rörväxter och videbuskar. Den är vig,
liflig och orolig, lefver af insekter, om vintern
äfven af allehanda frön, bygger sitt bo på tufvor,
lefver parvis eller i små familjer samt döljer sig
så mycket som möjligt. Makarna lägga i dagen stor
tillgifvenhet för hvarandra, framför allt under
parningstiden, då hannen
har egendomliga åtbörder och
utstöter besynnerliga ljud.
C.R.S."
Skäggmänniska. SeBartmännchen.
Skäggpen, skpsb. Se G a 11 i o n och S k ä g g 2.
Skäggriska, bot. Se Lactarius.
Skäggsimpa, zool. Se Skäggsimpsläktet.
Skäggsimpsläktet, Agonus, zool., ett till
familjen Agonidce, ordningen Acanthopterygit
hörande fisksläkte. Kroppen är långsträckt,
kantig, fullständigt beklädd med ett pansar af
benskifvor. Hufvudet nedtryckt; öfverkäken skjuter
längre fram än underkäken. Tänderna äro kardlika. De
båda ryggfenorna, af hvilka den främre är taggfenig,
ligga långt framom stjärtfenan. Simblåsa saknas. De
till detta släkte hörande arterna förekomma
företrädesvis i den norra hemisfärens haf. Till
Skandinaviens fauna hör skäggsimpan 1.
Skäggsimpan (Agonus cataphractus).
bottenmusen, A. cataphractus (se fig.): nosen
försedd med fyra stora taggar; många skäggtrådar
på haka, mungipor och gälhinnan; ryggfenorna sitta
nära intill hvarandra: längd 150-210 mm. Denna
art träffas vid Skandinaviens västkust samt
i södra delarna af Östersjön, vid Englands och
Frankrikes kuster, i Ishafvet o. s. v. Den håller
sig ständigt vid bottnen och är föga rörlig. Dess
födoämnen utgöras af lägre djur och smärre fiskar.
L-e.
Skäggsvamp (Herpes 1. Oospora tonsurans}. Se Finne,
Herpes och Oospora.
Skäggtorsken, zool. Se Torsksläktet.
Skäggtömmar, zool. Se Muntrådar.
Skäkta. 1. Fordom namn på ett slags pil. - 2. Zool.}
detsamma som vägglus. SeAcanthia lectularia.
Skäktning. Se Linberedning, sp. 564.
Skäl, kam., jordatal i Västerbotten. Vid den äldsta
kända skattläggningen i Västerbotten 1543 angafs
åkern i pund-, spann- och sfcäZs-land. Senare
uppgafs jordatalet där i mark- och öresland. Vid
ny skattläggning 1605 upptogs åkern icke som förut
efter ytmått, utan efter utsäde i tunnor, spann och
skäl. Efter detta bildades ett nytt gärdemantal,
hvarvid 80 tunnors utsäde beräknades på ett mantal,
utan att något afseende synes ha fästs vid äng och
öfriga förmåner. På l tunna räknades 8 skäl och på
l skäl 4 kappar. R. V.
Skäl (S k e l, Språng), text., den öppning mellan
varptrådarna, i hvilken skytteln kastas fram för
att draga in inslaget till en vafnad. Skälets öfre
trådlager kallas öfverskäl 1. öfversprång; det undre
kallas underskäl 1. undersprång. G. A. W.
Skälblad, text., en ungefär handsbred, tämligen
tunn trälatta, som vid tillverkning af vissa
allmoge-väfnader inlägges i skälet bakom de med
omkr. 50 mm. höga solfögon försedda grundskaften
för att efter inväfning af erforderligt antal
grundskott kunna bekvämt återvinna det förra
mönsterskälet, hvilket öppnas, när man ställer
skälbladet på kant. Jfr Dukagångsväfnad.
G. A. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
