- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1347-1348

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skänkelporer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1347

Skärgärdsflotta-Skärlängsläktet

1348

tygs byggnad och utrustning, fartyg, afsedda för "fart
å trängre farvatten" äfvensom "begränsad fart". För
skärgårdskriget byggda svenska örlogsfartyg ha
under olika tider och efter olika konstruktioner
kallats galejor, pråmar, jakter, strus-sar,
pinasser, flöjlar, bojertar, gallioter, huker-tar,
galärer, chebecker, kanonslupar, kanonjol-lar,
mörsarfartyg, pansarbåtar, min- 1. torpedbåtar m. m.
L. H- (C. K. S.)

Skärgårdsflotta, sjöv., den del af svenska
örlogsflottan, som uteslutande var afsedd till
skärgårdens och den inre kustens försvar. Numera
eger Sverige ingen särskild skärgårdsflotta, utan
de flesta svenska flottans krigsfartyg äro afsedda
att uppträda såväl inomskärs som i öppna sjön. Se
Arméns flotta, Lilla flottan och Skärgårdsartilleriet.
L. 11.*

Skärgårdskryssarregeln. Se Särklassy-st e m.

Skärhamn, municipalsamhälle (enl. k. br. 18
febr. 18S8, 17 febr. 1893 och 29 nov. 1901)
i Stenkyrka socken, Göteborgs och Bohus
län, på västra sidan af Tjörn, 20 km. frän
Stenungsunds järnvägsstation vid Bohusbanan. 860
inv. (1915). Taxeringsvärde på bevillningsskyldig
fast egendom 283,900 kr. (1915), tax. inkomst 110,952
kr. (s. å.). Värdet af båtar och fiskredskap var
1914 183,225 kr., fångstens hela värde 91.250 kr.;
yrkesfiskare 52, binäringsfiskare 26. Municipalskatt
kr. 3:50 per 100 kr. inkomst (1913), tillgångar
3,250 kr., skulder 4,957 kr. (1913). Sillsalterier,
nederlag af mineraloljor. Ångbåtsförbindelser med
Marstrand och Göteborg.

Skarhällsf jrsen. Se I n d a l s ä l f v e n,
sp. 467.

Skärjebat. sjöv., en under medeltiden
och början af nya tiden använd gemensam
benämning på odäckade småbåtar.
C. K. S.

Skärjen, sjö i Örebro län, Grythyttans och
Nora socknar, 2,s kvkm., 158 m. ö. h., ingår i
Svartälfvens (se d. o.) vattensystem. En mindre sjö
S., 176 m. ö. h., i Sunnemo socken, Värmlands län,
afflyter genom sjöarna Gräsmangen, östra (8 kvkm.) och
Västra örten (9,i kvkm.) samt Lusten (4,4 kvkm.) till
Klarälfven.

Skärkarl, man från skärgården (eller kusten innanför).

Skärkind. 1. Härad i Östergötlands län, ingår
i Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga,
Hammarkinds och Skärkinds härads tingslag och samma
härads fögderi samt omfattar socknarna Skärkind,
Gistad, Gårdeby, östra Ryd och Yxnerum. 35,251
har. 5,199 inv. (1915). - 2. Kontrakt i Linköpings
stift, omfattar de fem pastoraten Björsäter
med Yxnerum, Skärkind, Gistad, Gårdeby, Östra
Ryd. 47,133 har. 6,601 inv. (1915). - 3. Socken i
Östergötlands län, Skärkinds härad. 6,553 har. 1,578
inv. (1915). S. utgör ett pastorat i Linköpings stift,
Skärkinds kontrakt. Se Skärkindsstenen.

Skärkindsstenen, urnordisk runsten, funnen 1876
i golfvet till koret af Skärkinds gamla kyrka i
Östergötland, 1877 rest på gamla kyrkogården, har
inskriften skif>aleubaR, som tolkats på flera sätt af
olika forskare, men sannolikt riktigt af 0. v. Friesen
som "Skinn-Ljuf", namn på en man med namnet Ljuf och
vedernamnet Skinn-, måhända emedan han dref handel
med skinn. B-e.

Skärkindsstenen.

Skärknippe, bot. Se Blomställning, sp. 765.

Skärkrona, text., dets. som bomkrona (se d. o.).

Skärlinor, sjöv., de från ändarna af en
koj (hängmatta) äfvensom de från ryggen af
ett soltält strål-formigt utgående linor, i
hvilkas anknytningspunkt de tåg ("kojstjärt",
"ryggtåg") fästas, hvarmed kojen eller
soltältet upphänges. Se fig. till art. Koj.
R. N.*

Skärlångsläktet, Motella 1. Onos, zool., tillhör
fam. torskfiskar (Gadidce) och ordn. mjukfeningar
IMalacopterygii) inom fiskklassen. Kroppen är
långsträckt med mycket små fjäll. Nosen är försedd
med flera trådlika bihang; en tråd under hakan. Af
de två ryggfenorna är den främsta rudimentär eller
åtminstone, med undantag af den första strålen,
mycket låg; det finnes en analfena. Vid Sveriges
västkust förekomma regelbundet två arter: 1)
Femtömmade skärlångan 1.

Feintömmad skärlånga 1. permuck.

permucken (M. mustela, se fig.), som har fyra trådlika
bihang på nosen, af hvilka två vid spetsen och två
vid främre näsborrarna, samt en skäggtöm under hakan,
mun inuti hvit; omkr. 28 cm.; 2) Fyrtömmade skärlångan
(M. cimbria), som har tre trådlika bihang på nosen, af
hvilka ett under spetsen och två vid näsborrarna, samt
en skäggtöm under hakan; mun inuti svart, kroppslängd
omkr. 30 cm. Den förra arten är ganska allmän i
Kattegatt, den senare finnes ej blott vid Sveriges
västkust, utan äfven vid södra delen af östkusten.
L-e.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free