- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1349-1350

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärmaskin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1349

Skärmaskin-Skärskansar

1350

Skärmaskin, text. Se Appretera, sp. 1250 __51

Skärmblad, löt. Se B l a d, sp. 617, och B r a k-t
é e r.

Skärmfjäll, bot. Se P alea.

Skärmhydda. Se Lägerhydda och Skärmskydd.

Skärmskydd, krigsv., anordnas i brist på skyddstält
som skydd mot oblid väderlek. Skärmskyddet består
af ett antal lösa skärmar, sammansatta af 4
omkr. 2,5 m. långa slanor och 6 omkr. 3 m. långa
och vid de förra väl fastgjorda tvärträn, och på
denna stomme fästes sedan granris eller annat
lämpligt täckningsämne. De sålunda tillverkade
skärmarna hopfogas därpå till runda eller till raka
skärmskydd. Ett rundt skärmskydd anordnas på så sätt,
att en cirkel med 4,5 m. radie utstakas på marken
och befrias från snötäcket, om sådant finnes,
hvarefter eldstad anordnas i midten; 5 upptill
något afsmalnande skärmar (platsen för en sjätte
blir ingång) utläggas därefter symmetriskt och med
ingångsöppningen från vinden samt så, att de blifvande
öfre (kortare) sidornas hörn beröra hvarandra; dessa
hörn hopfästas/ och skärmarna resas så, att deras
inre kanter komma 1,2 m. öfver marken och stöttas
stadigt, hvarefter de triangelformiga mellanrummen
mellan skärmarna påspikas med ribbor och täckas. Ett
rakt skärmskydd tillverkas efter samma grunder, men
med den skillnad, att skärmarna göras jämbreda och
uppställas i linje tätt intill hvarandra samt stöttas
väl. Lutas 2 längre jämbreda skärmar mot hvarandra så,
att pilhöjden blir 2 m., och täcker man sedan takåsen
samt tillverkar gaflar af trekantiga skärmar eller
flätverk med utsparade dörr- och fönsteröppningar,
uppstår en skärmhydda (jfr Lägerhydda, sp. 177, fig.).
L. W.-son M.

Skärmus, zool. SeStrandvipsläktet.

Skärmverkan hos järn. Till följd af den höga
penneabiliteten (se d. o.) hos mjukt järn komma de
magnetiska kraftlinjerna vid en ring af nyss nämnda
material att så godt som uteslutande fort-

planta sig genom ringen (se fig.). Utifrån kommande
magnetiska krafter utöfva därför ingen nämnvärd verkan
inuti en sådan ring. Denna egenskap hos det mjuka
järnet begagnar man vid mycket känsliga galvanometrar
till att förebygga störningar till följd af variabla
magnetiska fält, t. ex. från elektriska ledningsnät
för sparvar o. d. För detta ändamål brukar man en
skyddsmantel eller skyddsring af mjukt järn, som pla-

ceras omkring galvanometerns magnetsystem. Yid
pansargalvanometrarna (se G a l v a n o
m e t e r, sp. 672) äro magnetsystemet och
trådlindningarna fullständigt inneslutna i ett
sfäriskt flerdubbelt skal af mjukt järn, "pansar".
T. E. A.

Skärmytsling (ty. scharmiitzel, fr. escarmouche,
af it. scaraj skara, och muccia, bakhåll), krigsv.,
en strid af mindre omfång mellan patruller, förposter,
detachemang eller andra mindre afdelningen-.

Skärnagel, skpsb., kallas en tränagel, som för
tätnings skull på träfartygs köllaskar inslås tvärs
genom läsken, så att halfva nageln kommer på hvar
sida af nåten. Jfr Las k. C. K. S.

Skärp, krigsv., förut kalladt fältbindel, ett omkring
veka lifvet eller snedt öfver axeln buret band af
siden, snören eller väfdt af guld, silfver eller
silke, vanligen i landets färger och ofta försedt
med tofsar. Det nyttjas merendels som fälttecken
eller för att utmärka officersvärdigheten. Svenska
arméns blågula officersskärp af silke fastställdes
1819. Generalitetet samt vissa officerare af gardet
och Lifregementets till häst ättlingsregementen bära
skärp af guld. (C. O. N.)

Skärpa an, sjö?;., brassa en rå skarpt bidevind samt
anhala snedsegelsskoten bidevind. - Skärp för!,
kommandoord, som innebär, att förens segel på
ofvannämnda sätt skola ställas bidevind. R- N-*

Skärpiplärkan, zool. Se Piplärksläktet.

Skärrf aglar, zool. Se S t r i s o r e s.

Skärseld (reningseld, lat. i’gnis purgatörius)
är enligt den romersk-katolska kyrkans lära
uppehållsorten för de döde, som visserligen ha
undfått förlåtelse för den eviga skulden, men
som dock ännu icke äro fullkomnade, utan därför
behöfva dels en fortsatt luttring genom lidande,
dels de ännu lefvandes hjälp genom deras förböner,
fasta, själamässor m. m. I det tridentinska mötets
beslut ges endast allmänna bestämningar rörande detta
mellantillstånd. Olika meningar råda också bland de
romerske teologerna om många specialfråffor. huruvida
skärselden är att betrakta som en straffanstalt eller
innebär blott en sedlig luttringsprocess, huruvida
elden är att betrakta som en verklig eld eller om den
skall tas i andlig bemärkelse o. s. v. Den katolska
kyrkan stöder sin lära på sådana bibelställen som
Matt. 5: 22, l Petri br. 3: 18 ff., framför allt
på l Kor. 3: 11-15 samt på 2:a Makk. 12: 42-46. De
första kyrkohistoriska spåren möta vi hos Clemens
Alexandrinus och Origenes samt hos Tertullianus och
Cyprianus, därefter hos Augustinus. Närmare utformning
fick läran genom Gregorius I. Officiellt antagen
blef den först på konsiliet i Florens 14^9. Under
medeltiden möttes den med stark opposition
från Wycliffe, Hus, Wesel, Wessel m. fl. Den
grekisk-ortodoxa kyrkan erkänner böner och allmosor
för de döde, men afvisar tanken på skärselden som
något tredje bredvid paradiset och helvetet. Luther
trädde .redan vid reformationens början i opposition
mot med skärseldsläran sammanhängande katolska
föreställningar. I Schmal-kaldiska artiklarna
afvisar han läran som djäfvulens biändverk; och de
reformerta kyrkorna intogo samma afvisande hållning.
(*. A-ri.

Skärskansar, befästningsk., vanlig benämning under
1600- och början af 1700-talet på de här och där i
de svenska skärgårdarna på öar och hol-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free