- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1357-1358

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärmaskin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kr., elektricitetsverk omkr. 400,000 kr., vatten-
och afloppsledningar samt inköp af fastigheter
m. m. Antalet bevillningskronor, enl. gammal
beräkningsgrund, uppgick 1890 till 10,765, 1900 till
16,210 och 1915 till 46,634 kr. Den beskattningsbara
inkomsten var 1915 4,645,800 kr. Kommunalskatten,
skatt till kyrka, skola och prästerskap inberäknad,
som ett flertal år hållit sig vid 4 kr., utgick 1916
med kr. 4:70 per 100 kr. taxerad inkomst. Grunden
till att den kunnat hållas nere så lågt, hvari den
öfverträffas af ingen så stor stad, är att söka i den
myckenhet s. k. burget folk, som där finnes bosatt.
(Af hela länets för 1914 uträknade inkomst- och
förmögenhetsskatt, 701,259: 10 kr., kom på S., som
hade ej fullt 4 proc. af befolkningen, 137,627:46,
d. v. s. 18,6 proc.) – Af byggnader märkes kyrkan
(fig. 3), helgad åt och kanske delvis byggd af
S:t Helena (1100-talet). Härjad genom danskarnas
brandskattning 1566 och 1611 och genom vådeld 1624
och 1759, undergick den 1888–89 en genomgripande
ombyggnad efter K. Möllers ritning, och från den
forna, romanska kyrkobyggnaden återfinnes numera
endast den norra portalen, som vid den senaste
ombyggnaden ditflyttades från kyrkans södra sida,
där den förr haft sin plats. Om kyrkans omtalade,
forna skönhet vittna äfven kapital och andra alster af
gammal Västgöta stenhuggarkonst, som vid skilda tider
funnits under gräfning å kyrkogården och dess närmaste
omgifning. Vid Stortorget (Hertig Johans torg) ligger
rådhuset (fig. 4), en gammal byggnad från 1700-talet,
moderniserad på 1840-talet. Därinvid uppfördes
1915 en prydlig arkiv- och förvaltningsbyggnad
(fig. 5) för drätselkammaren och byggnadsnämnden,
efter ritning af P. Hallman. Byggnaden, som går
under namnet "Kanslihuset", är afsedd att inrymma
äfven ett stadsbibliotek och ett ortsmuseum. Vid
Sandtorget har nyligen uppförts en byggnad, afsedd
till kött- och matvarukontroll. Nära järnvägsstationen
ligger det storartade "Hotell Billingen" (fig. 7) med
Skaraborgsbankens byggnad som närmaste granne. Förutom
"Sköfde sparbank", allmänna läroverket (fig. 6) och
ett flertal prydliga privatbyggnader märkas de tre
stora kasernetablissemangen för stadens garnison
(jfr fig. 8 o. Kasern, sp. 1193–94). Ett
präktigt soldathem, afsedt för de tre till S. förlagda
regementena, invigdes i febr. 1917. – Staden har egot
elektricitetsverk, som numera drifves hufvudsakligen
med kraft från Trollhättans kraftverk, samt vatten- och
kloakledning. S. var den tredje staden i riket,
som anlade vattenledning, på 1850-talet med borrade
furustockar, sedan 1870 med gjutjärnsrör. Nu finnas
där tre vattenledningar, de båda äldre med själftryck,
den nyaste, anlagd 1914, med elektriskt pumpverk. Alla
hämta sitt vatten från källor vid Billingens fot
och behöfva intet filtrerverk. Trycket i den äldsta
och mest effektiva ledningen uppgår till omkr. 8,5
kg. I kombination med det äldre elektricitetsverket,
som drefs med ånga och nu tjänar endast som en del
af reserven, har staden byggt ett varmbadhus, hvars
kristallklara bassängvatten är omtaladt. – Till S. äro
förlagda chefen för Tredje arméfördelningen med stab,
Skaraborgs regemente, Lifregementets husarer och
Göta trängkår, och staden är sålunda en af landets
större garnisonsorter. Där
finnas tre mekaniska verkstäder,
bl. a. "S. mek. verkstad", som genom tillverkning af
pentamotorer är ganska betydande, kalkstensbrott, två
stenhuggerier, tegelbruk, cementgjuteri, vaddfabrik,
ett större bryggeri samt ett ångbageri, förutom några
smärre industriella företag med ett sammanlagdt
tillverkningsvärde 1914 af 2,860,562 kr. I staden
finnas Skaraborgs enskilda banks hufvudkontor,
Skaraborgs läns städers hypoteksförening, ett
afdelningskontor af Sydsvenska kredit-a.-b.,
ett afdelningskontor af Göteborgs handelsbank
samt en sparbank; vidare en statens realskola,
kombinerad med ett 4-ringadt kommunalt gymnasium,
där studentexamen första gången aflades 1913, ett
8-klassigt elementarläroverk för flickor samt en
genom donation tillkommen arbetsskola för barn. En
för länet gemensam, hit förlagd institution är
Skaraborgs läns sjukhem för obotligt sjuka, hvilken
äfvenledes tillkommit genom donationer och åtnjuter
anslag af landstinget. I staden utges tidningarna
"Västgötakorrespondenten" (3 ggr), "Skaraborgs
läns annonsblad" och "Skaraborgstidningen",
hvardera 2 ggr i veckan. I kyrkligt hänseende utgöra
stadsförsamlingen samt Öm, Ryd, Våmb, Norra Kyrketorp
och Hagelberg ett pastorat inom Billings kontrakt med
en kyrkoherde, en komminister samt en af staden ensam
aflönad kyrkoadjunkt. De fyra förstnämnda ha gemensam
kyrka i staden. I Våmbs kyrka hålles dock gudstjänst
någon gång. Jämte städerna Lidköping, Mariestad och
Hjo ingår S. uti Skaraborgs läns norra valkrets för
val till riksdagens Andra kammare samt utgör vid
landstingsval egen valkrets. – Beläget vid Västra
stambanan, har S. såväl genom denna som genom de här
anknytande järnvägarna S.–Karlsborg och S.–Axvall med
anknytning till Lidköping–Skara–Stenstorps järnväg
de allra bästa förbindelser såväl med landet i sin
helhet som med länet, hvars centralpunkt staden
otvifvelaktigt måste anses vara.

Grafvar och många jordfynd från stenåldern och
andra förhistoriska perioder (särskildt från
järnåldern) vittna om, att orten tidigt bebyggts. På
stadsländoriet Timboholms egor, 3 km ö. om staden,
påträffades 1904 det s. k. Sköfdefyndet.
Det utgjordes af 2 kedjor af guld, den ena
bestående af 16 ringar och vägande 2,709 kg., den
andra af 10 ringar, vägande 2,363 kg., samt därhos
af 2 guldtackor, den ena vägande 1,6225 kg., den
andra 0,964 kg. Det hela vägde således något öfver 7
kg. Fyndet förskrifver sig från 400–500-talen. Det
inlöstes för 20,000 kr., som hopskjutits af enskilda,
och förvaras nu i Statens historiska museum. De
äldre namnformerna Skedewij och Sködwij antyda,
att med orten varit förknippad någon helgedom. Först
efter kristendomens införande träder emellertid S. i
historiens ljus genom sitt skyddshelgon S:t Helena
l. S:t Elin (se Helena, helgon 3). Genom henne blef
S. en mycket besökt vallfartsort, och detta torde ha
gett anledning till, att där uppstod en betydande
handelsplats med årliga marknader, särskildt den
s. k. Elinsmässan (som af Gustaf I bestämdes till
29 juli, 2 dagar före den katolska Elinsmässan, men
sedermera flyttades till 31 juli). Vid den stränga
biskopsvisitationen 1596 anbefalldes helgonskrinets
borttagande, och S:t Helenas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free