- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1373-1374

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sköld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dorna och utföres hufvudsakligen från Singapore. På
grund af sitt höga pris eftergöres den på kemisk väg
af horn, gelatinblad m. m. Genom betning med alkaliska
blylösningar åstadkommer man äfven på simplare
sköldpadd vackrare teckningar. Sköldpadden nyttjades
redan tidigt som prydnadsmaterial i Österlandet och
kom öfver Egypten till Rom, där man skattade den
särdeles högt.

Sköldpadda, lat. testūdo. 1. Befästningsk.,
ett rörligt tak eller helt skjul af bräder, som
vid belägringar under gamla tiden uppfördes öfver
belägringsmaskinerna till skydd mot de pilar, som
afskötos från fästningens tinnar. Jfr Murbräcka 1. –
2. Zool. Se Sköldpaddor. 1. L. W:son M.

Sköldpaddor, Chelonia 1. Testudinata, zool., ordning
tillhörande kräldjursklassen. Det byggnadsdrag,
hvilket utmärker sköldpaddorna framför öfriga
ryggradsdjur, är, att bålen är innesluten i ett slags
pansar. Detta pansar, skalet, består af två sköldar,
en ryggsköld och en buksköld, hvilka å ömse sidor
äro så förenade, att de framtill och baktill lämna en
öppning för hufvudet, benen och svansen, hvilka delar
hos de flesta arterna kunna dragas mer eller mindre
fullständigt inom skalet. Ryggskölden är bildad af
ett antal genom suturer förenade benplåtar, hvilka
företrädesvis bildats genom läderhudens förbening. De
plåtar, som ligga i en rad längs midtlinjen

mans, att hos det fullvuxna djuret i allmänhet
inga mjuka mellanrum finnas; men hos andra,
t. ex. hafssköldpaddorna, kvarstå under hela lifvet
stora, oförbenade läderhudspartier i såväl rygg-söm
bukskölden. De nu beskrifna benplåtarna äro utvändigt
vanligen beklädda af hornplåtar ("sköldpadd"), som
uppkomma af ölverhuden (se Hud). Dessa hornplåtar äro
anordnade på ett liknande sätt som benplåtarna, utan
att dock gränserna af de båda plåtslagen motsvara
hvarandra. Hos somliga sköldpaddor (Trionychidce,
Dermatochelys) uppnår dock det nyss beskrifna skalet
endast en lägre utveckling, i det att öfverhuden
ej är förhor-nad samt benplåtarna i läderhuden äro
ofullständigt utbildade, öfriga delar af kroppen
(hufvud, ben, svans o. s. v.) äro beklädda med vårtig
hud eller med fjäll eller små sköldar; i några af
dessa kunna benbildningar uppträda. Käkarna sakna
tänder och äro vanligen omgifna af hornskidor med
skarpa käkränder. Skuldergördelns två på buksidan
belägna ben (Pro, Co å fig. 1) betecknas vanligen
som främre och bakre korpben. Något bröstben finnes
ej. Bäckenet (D) är vanligen delvis sammanvuxet med
bukskölden. Äggen äro försedda med ett kalkskal och
läggas af honan i små hål, som hon graf t i sanden
eller i fuktig jord, och utkläckas under solvärmens
inverkan. Sköldpaddorna lifnära sig af växter och
mindre djur. I intellektuellt afseende stå de ganska
lågt, och sin-nesförmögenheterna äro i allmänhet svagt
utbildade. De äro mycket seglifvade. De duka stundom
ej under ens för de fruktansvärdaste stympningar;
en svältkur på flera månader dödar dem ej. De flesta
arter - omkr. 250 äro kända - förekomma i varmare
länder; i kallare trakter ligga de under vintern i
dvala. - Af hithörande familjer anföras här följande:

1. Chelydridce. Hufvud, hals och lemmar kunna
blott ofullständigt dragas inom skalet; bäckenet
är ej sammanväxt med skalet; bukskölden är liten,
korsformad; öfverkäk med haklik spets. De två
hithörande arterna Chelydra serpenlina och

Fig. 1. Sköldpaddskroppens byggnad.

G å fig. 1), och de, som till lika antal bilda
en rad .på hvardera sidan om denna (F, F), ha
under sin utveckling delvis undanträngt och ersatt
skelettdelar. Hos det unga djuret anläggas nämligen
iullständiga taggutskott äfvensom refben, men dessa
delar kringväxas sedermera af läderhudsförbenin-garna,
så att spetsarna af taggutskotten och största delen af
refbenen bli ersatta af dessa. Ryggsköldens yttre rand
äfvensom de plåtar, hvilka sammansätta bukskölden (B),
äro bildade uteslutande af läderhudsförbeningar. Hos
de flesta formerna växa alla plåtar så fullständigt
tillsam-

Fig. 2. Chelydra temmincki.

C. temmincki bebo floder och sjöar, den förra hela
Nord- och Central-Amerika till Ecuador, den senare
Mississippis och Missouris vattenområde. Om Chelydra
serpentina se Alligatorsköld-padda. C. temmincki
(fig. 2) skiljer sig från den förra bl. a. genom
betydligare storlek. De äro rörligare än flertalet
andra sköldpaddor och mycket glupska; de anfalla och
förtära alla slags rygg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free