- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1393-1394

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sköns ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1393

Slaby-Arcosystemet-Sladkovsky

1394

Arcosystemet). Stort inflytande utöfvade S. som kejsar
Vilhelms föreläsare och rådgifvare i tekniska och
vetenskapliga frågor, och sannolikt härrörde denne
senares stora intresse för och omhuldande af de
tekniska högskolorna och ingenjörs-vetenskapen till
stor del från S:s påverkan. S:s främsta arbeten äro
Versuche ilber leistung und brennmaterialverbrauch
von kleinmotoren (1879), Calorimetrische
untersuchungen iiber den kreispro-zess der
gasmaschine (1894), Die funkentelegraphie (1901),
Die neuesten jortschritte auj dem gebiete der
junkentelegraphie (s. å.) och Otto von Guericke
(1906). 1883-89 var han redaktör för "Verhand-lungen
des Vereins zur beförderung des gewerbe-fleisses".
S. A-s.

Slaby-Arcosystemet. Se S l a b y.

Släck [slä’k], eng. släck, sjöv., har dels samma
betydelse som slabb, näml. löst hängande (om tåg),
och säges dels om tidvattensströmmen, då still-vatten
emellan ebb och flod inträdt, strax innan strömmen
börjar rinna åt motsatt håll. R- N.*

Sladd. 1. Landtbr., jordbruksredskap till kokors
krossande och åkerytans afjämnande, har sedan urminnes
tid användts för den första bearbetningen af plöjd
åker på mellersta Sveriges styfva lera. S l ä t s
l a d d består af 2-3 tunga järnskodda träbalkar,
pinnsladd har balkarna försedda med grofva pinnar,
sladdharf, konstruerad af

Wibergs sladdharf.

Wiberg i Eansta, består (se fig.) af en ställbar
planka och efterföljande grofva, krökta harfpinnar. -
2. Sjöv., själfva ändan af ett tåg; ett kort,
smäckert (fint) tåg, äfven kalladt t å g s l a d
d. Jfr Tam p. - Sladdrund, den öfning, hvarvid
nyblifna sjömän gå rundt fartygsdäcket för att
inlära sig, hvad tågen ha för namn och ändamål.
1. H. J. Dft. 2. R. N.*

Sladd, dansk., kallas i svenska folkdanser en
sammanhängande, men icke till ring knuten rad af
dansande, som fattat hvarandras händer. Se Dans,
sp. 1316.

Sladdar-gaddse, sladderföljet. Se Mytologi, sp. 177.

Sladdbänsel, sjöv. Se B än sel.

Sladdharf, landtbr. Se S l a d d 1.

Sladdkran, bygnk., en mindre, för pålning eller
spåntning använd kran, försedd med en hejare,
som manövreras för hand medelst en lina, i hvars
fria ända fästs ett antal tågändar, sladdar,
hvarmed flera man kunna tillsammans lyfta hejaren.
Fmn.

Sladdrund, sjöv. Se Sladd 2.

Slådek, Josef Våda v, tjechisk skald, f. 1845,
d. 1912, företog 1869-70 en studieresa till

Förenta staterna, ingick sedan i "Nårodni Listys"
redaktion, blef 1871 professor i engelska språket
vid tjechiska handelshögskolan i Prag och var
1877-98 redaktör af den litterära tidskriften
"Lumir". Hans första diktsamling, Båsné (1875),
innehåller många transatlantiska reseintryck. I de
följande diktsamlingarna, Jiskry na mö fe (Gnistor på
hafvet; 1883) och Svétlou sto-pou (I ljusa fotspår;
1881) öfverväger den erotiska stämningen, men i Na
prahu räje (På paradisets tröskel; 1883) och Ze éivota
(Ur lifvet; 1884) är den poetiska lifsåskåd-ningen
utvidgad och fördjupad. Samlingarna Sluncem a stinem
(Ljus och skugga; 1887), skådespelet Pråce (Arbete;
1888), V zim-nim slunci (I vintersolen; 1897),
Za soumraku (I skymningen; 1907) och Lethe a jiné
båsné (Lethe och andra dikter) innehålla växlande
stämnings-och reflexionsdikter. Högst når S:s lyrik
i den patriotiska byidyllen genom folkliga visor:
Selské pisné a ceské znélky (1889), Starosvétské
pisnicky (1891), Sméska (s. å.), Ceské pisné (1892)
och Pisné smutecni (Sorgliga visor). Äfven som
poetisk öfversättare, särskildt från engelskan,
var S. framstående: Shaksperes dramer (utg. af
Kejsar-Frans-Josefs-akademien i Prag 1894-1904),
Longfellows "Hiawata", Byrons "Hebrew melodies",
Poe. Burns m. fl. Från danskan öfversatte han dikter
af Drachmann, Ibsen och K. Ploug, från svenskan ett
par dikter af Snoilsky och Tegnérs "Fritiofs saga"
förträffligt (1891). S. var den siste nationelle
lyrikern i den slavo-bömiska skaldeskola, som
utgick från "Lumir" (Vrchlisky, Cech m. fl.). Hans
samlade Spisy bdsnické utgåfvos i 2 bd 1907.
A-d J.

Siade river [sléYd rivö], Siade-floden. Se E as t-M
a i n.

Sia Djedid, stad. Se R a b a t.

Slådkovic [-ka vit J], Ond f e j, eg. B r a x a t
o-ris, slovakisk skald, f. 1820, d. 1872, blef 1847
evangelisk präst i Hrochota (Ungern), men måste
efter revolutionsåret flytta till Rad van. Hans
första större lyrisk-episka dikt Marina (1846) är
påverkad dels af Pusjkins "Onegin", dels af Kollårs
"Slåvas dotter", med patriotisk-erotiskt innehåll
Hans förnämsta verk är den episka dikten Detvan
(1853), som innehåller utmärkta folkskildringar
med vackra naturbilder. Af patriotiskt innehåll med
"panslavistisk" färg äro ock de berättande dikterna
Milica (1858) med motiv från Serbien, Srätomartiniada
(1861) och Gro] Mikulås Subic Zrinsky na Sihoti
(1866). Hans samlade dikter utgåfvos 1899 i
2 bd med biografisk och litteraturhistorisk
inledning af J. Skultety. Jämte Hviez-doslav
anses S. som den främste skalden bland slovakerna.
A-d J.

Sla’dkovsky, K ar el, tjechisk politiker,
f. 1823-d. 1880, promoverades 1866 till juris doktor
i Wien, uppträdde 1848 i Prag mot Windischgrätz, blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free