- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1407-1408

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slagmask ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

guden. Det torde därför ha varit i egenskap af ett de inneslutande och höljande makterna kufvande och behärskande redskap som slagrutan först kommit i bruk. Medeltida författare sammanställa den ock med Hermes-stafven (se Caduceus). Litteraturen om slagrutan är särdeles omfångsrik, men förlorar sig i äldre tider i mystiska spekulationer. Bland modernare vetenskaplig litteratur må nämnas H. F. Feilberg, "Spåstikken" (i "Aarbog for dansk kulturhistoria", 1893).
N. E. H.

Slagrör, fys., detsamma som blixtrör (se d. o.).

Slagsida, sjöv. Ett fartyg säges ha slagsida, då det lutar åt endera sidan, styrbords eller babords slagsida, allteftersom styrbords eller babords reling ligger lägst.
R. N.*

Slagskatt. Se Myntarlön.

Slagskepp, skpsb. Se Pansarfartyg.

Slagskeppskryssare, skpsb., kallas de under de sista åren i vissa stormaktsmariner byggda, jättelika pansarkryssarna, som föra talrikt svårt artilleri af gröfsta förekommande kaliber. Denna fartygstyp har till följd af mycket hög fart och kraftigt artilleri under det nu (1917) pågående Världskriget visat sig synnerligen värdefull. Jfr Kryssare 2 och Pansarfartyg.
C. K. S.

Slagskugga, fys. Se Skugga.

Slagsta, anstalt för bildbara sinnesslöa, belägen i Botkyrka socken, Stockholms län (Södertörn), på den natursköna egendomen S. vid Mälaren, lämnar undervisning och skydd åt 130 barn och är försedd med rymliga och ljusa skolsalar, verkstäder, dagrum och sofsalar, allt i öfverensstämmelse med moderna anspråk. Den står under ledning af Föreningen för sinnesslöa barns vård (se d. o.). Den öppnades 1911, då föreningens förutvarande skola å Norrtullsgatan 16 i Stockholm utflyttade i de nya lokalerna å S. I samband med skolan för bildbara sinnesslöa är på anstalten inrymdt ett seminarium för utbildandet af lärarinnor i sinnes-slövården, hvilket seminarium äfvenledes står under tillsyn af nämnda förenings styrelse.
G-s.

Slagstift, krigsv. So Kanon, sp. 780.

Slagsvärd. Se Svärd.

Slagtabell, sjöv. Se Fart 1, sp. 1412.

Slagtemaaned [-mån-], da. Se November.

Slagtröskverk, landtbr. Se Tröskning.

Slagtäljare, Hvarftäljare, apparat för uppmätning af antalet slag eller hvarf hos föremål med periodisk eller kontinuerlig rörelse. Den be-

Mekanisk slagtäl.jare

står vanligen af ett cylindriskt hölje, i hvilket finns en utväxlingsanordning, som genom friktionshjul, hafstång eller annan kopplingsmekanism kan sättas i förbindelse med det föremål, hvars hastig-

het skall uppmätas (se fig.). Dessa mekaniska
slagtäljare ha en serie af vanligen 4–7 i rad ställda
sifferhjul (för 4–7-ställiga tal), hvart och ett
med 10 siffror (0–9) samt så anordnade att, när det
högra af 2 närliggande sifferhjul går från 9 till 0,
det vänstra samtidigt roterar med en enhet. För
vissa ändamål har apparaten elektrisk signalklocka
för angifvande af hvart 10:e, 100:e eller 1000:e
hvarf. Elektriska hvarftäljare äro anordnade i
hufvudsak på samma sätt, men sifferhjulens rörelse
sker genom elektrisk impuls, öfverförd genom
ledning, så att apparaten kan uppsättas på längre
eller kortare afstånd från det föremål (maskin
e. d.), hvars rörelse skall kontrolleras. Jfr
Takograf och Takometer.
G. S–n.

Slagugglan, Strix uralensis, zool. Se Ugglesläktet.

Slagvals. Se Smidesmaskiner.

Slagvatten. 1. Farm. med., förr bruklig benämning
på flera olika slag af flytande läkemedel,
beredda på diverse aromatiska droger och använda
vid ”slag”, hvarmed populärt menades åtskilliga
häftigt påkomna sjukdomsanfall med nervösa symtom,
t. ex. ”tandslag” (konvulsioner) hos späda
barn. Som exempel på ”slagvatten” må anföras
spiritus apoplecticus, en lösning af 2 dlr timjanolja
och 3 dlr rosmarinolja i 500 dlr utspädd sprit med
tillsats af en mängd små bitar bladguld, utan hvilka
allmänheten ej ansåg medlet vara riktigt. Ett annat
exempel är preparatet Aqua aromatica (spirituosa),
Aqua cephalica l. Balsamum embryonis, ett med
vatten och sprit beredt destillat på citronmeliss,
krusmynta, salvia, lavendelblom, muskot, muskotblomma,
kryddnejlikor, fänkål, kanel och ingefära
med utspädd sprit (konjak) och vatten. Slagvatten
används dels invärtes, dels utvärtes till ingnidning,
som luktmedel m. m. Den lifliga lukt- och
känselretningen torde nog ej sällan ha genom reflex
påverkat de nervösa symtomen, stillat kramp e. d. Att
kolsyrade drycker kallas ”slagvatten”, på grund af
att de enligt allmänhetens föreställning skulle kunna
förorsaka slaganfall, torde numera tillhöra det
förgångna. – 2. Sjöv., eg. vatten i slaget (se Slag
8) af fartyget; dock används ordet sällan i denna
bemärkelse, utan betyder merendels det i fartygets
botten för pumparna oåtkomliga vatten, som,
uppblandadt med en mängd främmande ämnen, öfvergått
till förruttnelse.
1. O. T. S. (C. G. S.) 2. R. N.*

Slagverk, mek. Se Ur.

Slagvidd, fys. Se Elektricitet, sp. 203.

Slagvägare, skpsb. Se Garnering 2.

Slaithwaite [slei′thωeit], stadsliknande samhälle
(urban district) i engelska grefsk. Yorkshire, West
Riding. 5,571 inv. (1911), vid floden Colne, 6,5
km. s. v. om Huddersfield. Ylle- och bomullsindustri.
Badort.
J. F. N.

Slaka, socken i Östergötlands län, Hanekinds
härad. 3,338 har. 1,041 inv. (1915). S. utgör
ett pastorat i Linköpings stift, Domprosteriet.

Slaktad vikt
är vikten på ett djur i uppslaktadt
tillstånd, d. v. s. sedan hud, hufvud, fötter, blod och
inälfvor aflägsnats. Slaktvikten är för nötkreatur i
medeltal 50 proc af lefvande vikten (se d. o.), men
kan variera från 40 för magra till 60–65 proc. för
väl gödda af mera typiska gödraser; för får
beräknas slaktvikten till omkr. 50 proc. på halffeta
och 55–60 proc. för helfeta och uppgår hos de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:30:05 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0746.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free