- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1445-1446

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slesvigska stadsrätten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1445

Slesvigska stadsrätten-Slid

1446

30 okt. slutligen fred, hvari Slesvig, Holstein och
Lauenburg afträddes. - Se "Den dansk-tydske krig 1864"
(3 dlr, utg. af [danska] generalstaben, 1890-92),
"Der deutsch-dänische krieg 1864" (2 bd, utg. af stora
generalstaben, Berlin, 1886-87), C. T. Sörensen,
"Den anden slesvigske krig" (3 dlr, 188.]), och
N. P. Jensen, "Den anden slesvigske krig 1864" (1900).
1-2. E. Ube.

Slesvigska stadsrätten. Se Nordisk rätt, sp. 1329.

Slesvigska treårskriget. Se Slesvigska krigen 1.

Slesvigsk hjaelpeforening, stiftad i juni 1844
i Köpenhamn af det nationalliberala partiets
ledande män på uppmaning af den bland bönderna
i Nord-Slesvig bildade Slesvigske förening "som
bestående länk och bindeled mellan de danske söder
och norr om Kongeaa", upphörde efter 1848-50 års krig.
E. Ebg.

Slethöa, ett 1,138 m. högt
fjäll, Hedemarkens amt, Norge.
K. V. n.

Sletmarkbrae. Se Sletmarkpiggen.

Sletmarkhö. Se Sletmarkpiggen.

Sletmarkpiggen 1. Sletmarkhö, en 2,155 m. hög, spetsig
topp i Jotunfjeldene, mellan sjöarna Bygdin i s, och
Gjendin i n., Kristians amt, Norge, med den branta
S l e t m a r k b r se. K. V. H.

Sletnes, en första klassens kustfyr strax
n. om Gamvik på halfön mellan Laksefjord och
Tanafjord, ö. om Nordkyn, Finnmarkens amt, Norge.
K. V. II.

Slettafossen, ett 18 m. högt vattenfall i
Rauma, 3 km. ofvanför den väldiga Ormemfossen
1. Nordre Slettafoss, Romsdals amt, Nor^e.
K. V. H.

Slettedaler, ett äldre danskt mynt. Se Daler.

Sletten, ett öppet hafsområde mellan Rövser-öarna och
norra inloppet till Haugesund i s. och Böm-melöens
sydspets i n., på sjögränsen mellan Stavanger och
S. Bergenhus amt. K. V. H.

Slevig batteri, vid Slevigbukten i Onsö, Norge, 15
km. från Fredrikstad, anlades 1808 af norrmännen till
skydd för därvarande utmärkta ankarplats m. m. När en
svensk eskader under Wirsén i följd af motvind måste
grå till ankars på Slevig redd 11 aug. 1814, utrymde
norrmännen genast batteriet, sedan de förnas:lat
bestyckningen. Kanoner och ammunition infördes då af
svenskarna till Fredrikstad. 1815 såldes byggnaderna
i S., som därefter lämnades att förfalla. L. W:sonM.

Slevogt r-fåcht], Max, tysk målare, f. 1868 i
Landshut, Nieder-Bayern, studerade vid akademien
i Munchen från 1885, vistades efter 1889 ett år i
Italien, utställde hos secessionisterna i Munchen
från 1892 (Badande, Brottarna, Adam och Eva,
Dödsdansen), väckte uppmärksamhet och diskussion
med Den förlorade sonen (triptyk 1898) och med
hvardagsmotivet Hvilostund (en arbetare och dennes
hustru, figurerna i naturlig storlek, 1901, Nya
pina-koteket i Munchen). S. å. blef S. professor,
flyttade emellertid till Berlin och blef en af
ledarna i secessionen där. Bland hans arbeten under
de följande åren äro Francesco d’Ändrade som Don Juan
(flera olika, det första 1902, galleriet i Stuttgart;
en senare komposition, Don Juan och Leporello på
kyrkogården, inköpt af Berlins nationalgalleri
1913), Ryttarpor’trätt (officer på en hvit häst
i gråstämning, 1903, museet i Posen), porträtt
af senator

Ostwald (1905, Hamburgs Kunsthalle), Riddare
och kvinnor (1908, Dresdengalleriet), Kassandra
(s. å.), Hörselberget (1910), Badande gossar
(1913, museet i Stuttgart), Moses upptagande,
På tribunen, 20 motiv från Egypten (Nilbilder,
Sandstorm, Solnedgång, Sjöröjvare, Kaffehus m. fl.,
1914, i Dresdengalleriet), jaktbilder, fruktstycken
och förträffliga porträtt. S. är en framstående
kolorist, hans konst är mera dristig och lifskraftig
än smaksäker och kultiverad. Han har utfört
illustrationer (AU Baba och de åO röfvarna, 1903,
Akilles, 15 litografier till Iliaden, 2:a uppl. 1909
m. fl.), 303 bilder i litografi till Benvenuto
Cellinis lef-nadsminnen 1914 ff., Rubezahl (2:a
uppl. s. å.) och t,in kriegstagebuch (37 akvareller
och teckningar från Världskriget, 1917). S. blef 1915
led. af akademirådet vid akad. i Dresden. Jfr "M. S.",
bildverk med text af K. Voll (1911). G-g N.

Slibovits, Slivovits (slav. slivovica, af sliva,
plommon), ett i de sydslaviska länderna tillverkadt
ljusgult plommonbrännvin, hvilket, sedan det någon
tid förvarats, får en angenäm smak. Det exporteras
i stora kvantiteter.

Slick, sjöv., ett i sjökort användt uttryck för mycket
löst bottenlager af mudder, hvilket vid lödning ej
gärna fastnar på lodet. R. N.*

Slick, Sam, pseudonym. Se Haliburton, Th. C

Slid, maskinb., en i flertalet kolfångmaskiner,
ånghammare och med de senare jämförliga arbetsmaskiner
förekommande maskindel, som bestämmer å ena sidan
färskångans inlopp i maskinens arbetscylinder (se
Cylinder) och å den andra den där förbrukade ångans
aflopp antingen ut i det fria eller till kondensorn,
om, till förökning af öfvertrycket å arbetskolfven
genom minskning af trycket å dennas framsida,
ångan kondenseras inom maskinen. Sliden är en af
ångmaskinens viktigaste delar, emedan dess verkan
utöfvar afsevärdt inflytande på ångförbrukningen och
sålunda äfven på ekonomien. En af de enklaste och mest
spridda slidkonstruktionerna är fördelningssliden,
korta sliden, c-sliden l. musselsliden. Den utgöres
af en vanligen rektangulär, musselformigt urholkad
platta, så bearbetad, att den, då den af färskångan
i slidskåpet, i hvilket sliden rör sig, pressas
mot slidspegeln, sluter ångtätt mot denna. Sliden
erhåller af slidregleringen (se d. o.) en fram-
och återgående rörelse i slidskåpet. Slidspegeln,
d. v. s. den yta, mot hvilken sliden glider, är
försedd med tre ångmunnar l. öppningar i kanaler,
af hvilka två leda till cylinderns ändar och den
tredje, den mellersta, till afloppet. Då sliden står
i midtläge, täcker den de två till cylindern ledande
kanalerna, men då den förflyttas från detsamma, får
färskångan fritt inlopp till cylinderns ena ända,
samtidigt med att aflopp från den andra eger rum genom
urholkningen i sliden. Fig. 1 visar en musselslid
samt arbetscylindern, slidskåpet och ångkanalerna
– vidare den mekanism, bestående af slidstång,
på axeln sittande excenterskifva, den skifvan
omslutande excenterringen och den från denna till
slidstången gående excenterstången, som ger sliden
dess rörelse. Den i fig. tecknade sliden täcker i
medelläget nätt och jämt de yttre ångmunnarna: den
är en slid utan öfverskott. Den är ock en slid utan
lineärt försprång
, ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0765.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free