Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slesvigska stadsrätten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anordning kan expansionssliden icke komma till
användning.
En del ångmaskiner är försedd med
rundslider, ett slags kikkranar; i andra regleras ångans till-
och aflopp medelst ventiler. Rundslider och ventiler
öppnas och slutas af för dem afsedda speciella,
mera invecklade mekanismer.
O. E. W.
Slidan. 1. Anat. (M o d e r s l i d a n). Se K ö
n s-organ, sp. 646, och V a g i n a. - 2. Zool. Se
Insekter, sp. 714.
Slidell [släide’1], John, nordamerikansk politiker,
f. omkr. 1793 i New York, d. 29 juli 1871 i London,
var 1819-35 advokat i New Orleans, tog framstående
del i Louisianas politiska lif och var 1843-45
kongressledamot. Hans demokratiske partivän,
presidenten Folk, sände honom nov. 1845 som envoyé
till Mexico, men därvarande regering vägrade
mottaga honom. S. blef 1853 senator för Louisiana,
uppträdde som sådan sällan i debatterna, men ansågs
vara mycket inflytelserik, särskildt från 1857 som
förtrogen rådgifvare till presidenten Buchanan. Då
Louisiana utträdde ur unionen, lämnade S. efter ett
trotsigt tal 4 febr. 1861 senaten. Jämte J. M. Mason
(se d. o. 2) sändes S. (nov. s. å.) af sydstaterna
i diplomatisk beskickning till Europa (om de båda
sydstatsdiplomaternas uppfångande på brittiska ångaren
"Trcnt" och frigif-ning efter en häftig diplomatisk
konflikt mellan England och Förenta staterna
jan. 1862 se T r e n t-affären). S. lyckades ej i
sina bemödanden att förmå Napoleon III att officiellt
erkänna de konfedererade staterna, men han förmedlade
byggandet för dessas räkning på privata franska varf
af flera örlogsfartyg, bland hvilka dock endast ett
fick afgå (det kom till amerikanska farvatten först
juni 1865, då fientligheterna redan upphört). Sina
sista lefnadsår tillbragte S. i England. Jfr
J. Bigelow, "France and the confederate navy" (1888).
v.s-g.
Slides [slåVds], eng., glidsäten. Se Rodd-idrott,
sp. 574.
Slidhorn, zool. Se Horn l, sp. 1109.
Slidhornsdjur, zool., detsamma som Cavicornia.
Sliding-gunter [slåVdirj ga’nto], eng., sjöv.,
kallas den på akterkant af masterna å guntertacklade
båtar sittande stången, till hvilken of ra delen af
gunterseglets förliga lik är litsad. Denna stång löper
med 2 rackar utefter masten och kan hastigt upp- och
nedtagas. JfrGuntersegel och G u n-t e r t a c k l
i n g. C. K. S.
Sliding scale [slåVdig skéYl], eng., glidande
löneskala. Se Arbetslön, sp. 1357.
Slidknif. Se Knif, sp. 391.
Slidre, öfversta bygderna i Valdres, Kristians
amt, Norge, omfattar häradena och pastoraten
Vestre och Östre S., åtskilda af Slidre-aasen. -
1. Vestre S., kring insjön Slidre-f j orden
(12.4 kvkm., 373 m. ö. h.), 467,37 kvkm. 2,437
inv. (1910). 577 sätrar (nästan hvarje gård har
sin fäbodvall). Liflig turisttrafik. - 2. Östre S.,
869,so kvkm. 2,359 inv. (1910). Fjällen nå i S k a g e
t i n. ö. en höjd af 1,691 m. Stor säterskötsel. Vid
nordändan af V o l b u f j o r-de n (4,2 kvkm., 442
m. ö. h.) ligger ö. S:s sanatorium och nervkuranstalt.
l-2. K. V. H.
Slidreaasen [-åsen]. Se Slidre.
Slidref jorden. Se Slidre 1.
Slädreglering, Slidstyrning, maskinb., en mekanism,
som i kolfångmaskiner används för att ge sliden dess
rörelse å slidspegeln. Den i fig. l i art. S l i
d visade anordningen af slidstång, excenterstång,
excenterring och på maskinaxeln sittande excenter
är en ofta förekommande slidreg-lering af mera
enkel form, användbar, endast då maskinaxeln
städse skall rotera åt ett och samma håll. En
annan anordning brukas i tvillingmaskiner, som
ha gemensam axel och vefvarna i vinkel, så att
de döda punkterna i tvillingarna icke passeras
samtidigt, och som sålunda kunna igångsättas ifrån
hvarje utgångsläge. I dessa maskiner, där axeln
skall rotera åt än det ena hållet, än det motsatta
(lokomotiv, grufspel och andra uppfordringsmaskiner),
betjänar man sig af slidreg-leringar, som möjliggöra
dels en omkastning af rörelsen, dels en ändring af
expansionen, ehuru man därvid använder endast en
vanlig fördelnings-slid i hvardera tvillingen. För
att ernå detta resultat betjänar man sig i hvardera
maskinen af två på maskinaxeln symmetriskt till
vefven sittande excenterskifvor, den ena afsedd
för axelns rotation i ena riktningen, den andra för
rörelse åt motsatt håll. Till hvardera skifvan höra
excenterring och excenterstång. Ändarna af dessa
stänger äro vridbart förenade medelst en kuliss,
ett mellan-stycke, försedt med ett spår, i hvilket
en med slid-stången vridbart förbunden tärning
kan med användning af ett af en handspak rörligt
stångsystem flyttas från ett läge i kulissen till ett
annat. Kulissregleringar äro uppfunna af Stephenson,
Gooch, Allan m. fl. Vidstående fig. visar den
Stephensons kuliss, v i/ vefvens riktning.
förstnämndes regleringsmekanism. Fig. visar
tärningen flyttad till kulissens öfre ända, och
den närmast tärningen liggande excenterstången -
den bakre - bestämmer då axelns omloppsriktning
med-sols. öfverförs tärningen till det yttersta läget
i kulissen nedtill, utkopplas därigenom den förut
använda excenterskifvan och inkopplas i stället den
andra; rotationsrörelsen för axeln blir då motsatt den
förutvarande. Ges åter åt tärningen ett läge mellan de
nu nämnda, få båda excentrarna inflytande på rörelsen
och så, att expansionen ändras, inom rätt vida
gränser f. ö. Då ett lokomotiv skall dra ett bantåg
uppför en stigning och sålunda lyfta detsamma från
ett horisontalplan till ett högre beläget, fordras
gifvetvis större dragkraft än på horisontal bana;
tärningen flyttas då närmare kulissens ena ända,
i den mån stigningen är betydande och fyllningen
af färskånga i cylindrarna ökas. Vid gång utför en
lutning är behofvet af dragkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
