- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1459-1460

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slingra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1459

Slippapper-Slirmetoden

1460

Tor användas skärpstål 1. skärprullar, försedda
med små, skarpa eggar, hvilka pressas mot skifvan
under dess rotation. - En egendomlig art slipning
är s. k. sandblåsning (se därom Sandbläster). De för
precisionsarbeten använda s l i p m a s k i-n e r n
a, hvilka alla arbeta med roterande slip-skifvor,
indelas alltefter den slipade ytans form uti:
slipsvarfvar, sliphyflar, universalslipmaskiner,
verktygsslipmaskiner m. fl. De användas, utom för
ofvannämnda ändamål, äfven för slipning och pole-ring
af glas- och metallplattor, t. ex. sågblad, för
räffling af stålvalsar inom kvarnindustrien m. m. -
Slipning af trä sker med glas- eller sandpapper,
d. v. s. tjockt papper, bestruket med limlösning och
därå pressadt glaspulver eller skarp sand. - Slipning
af sten sker med de för metaller använda konstgjorda
slipskifvorna samt dessutom med slip-pulver af olika
slag. Vid grofslipning används grof sand, som under
vattenbegjutning pressas mot arbetsytan med tillhjälp
af roterande eller fram-och återgående skifvor
af gjutjärn, trä, bly eller koppar. Einslipningen
före poleringen sker med smärgel, mönja, pimsten,
tenn eller järnoxid samt olja, pulvrets fäig
lämpad efter stenens. I vissa fall (marmor) slipas
stenblocken mot hvarandra utan särskildt slippulver.
G. S-n.

Siirmetoden, fys., en af A. T öp l er (se
d. o.) uppfunnen metod för undersökning af
genomskinliga kroppar, särskildt glas, i afseende på
deras homogenitet. Den grundar sig på undersökning
af förefintligheten af s l i r o r, d. v. s. sådana
ställen i den f. ö. homogena grundmassan, som ha en
från denna något olika optisk täthet, en afvikande
brytningsindex (se Ljusbrytning). Om sådana sliror
förekomma t. ex. hos glaset i en kikares linser,
ned-sättes bildskärpan högst afsevärdt. Metoden har
därför fått stor praktisk betydelse för undersökning
af sådana glasblock, som skola bearbetas för
framställning af linser. Låt a (fig. l, i hvilken
diafragmat, ch, att börja med tankes borttaget)
betyda en skarpt lysande punkt och L en konvex lins
med stor brännvidd och stor öppning, som samman-bryter
de från a utgående strålarna till punkten b. Ett öga
(O) tankes placeradt så nära intill punkten b, att
samtliga från denna punkt divergerande strålar kunna
passera genom pupillen och falla på näthinnan, och
antages vara så ackommoderadt (se A c k o m m o d a
t i o n 2), att en tydlig bild af linsen erhålles på
näthinnan. Om inuti linsen, t. ex. vid g, finnes en
"slira", kunna icke alla strålar sammanbrytas till
punkten 6, utan komma att gå på sidan om densamma,
och dessa oregel-

Slirmetoden, fig. 1.

Slippapper. Se Papper, sp. 1501.

Slipprof, miner, pelrogr. Se S l i p s n i 11.

Sli’pS (plur. af eng. slip, strimla, långsmal
manshalsduk). Se K r a v a 11.

Slipsikälfven. Se Fjällsjöälfven.

Slipsnitt 1. Slipprof, miner, petrogr., tunna,
genomskinliga preparat, på hvilka mikroskopisk
undersökning af ett mineral eller en bergart
kan företagas, framställas af en mineral-
eller bergartssplittra genom slipning mot en
glasplatta med i vatten utrörd smärgel eller
karborundum. Splittran fästes medelst canadabalsam
på ett objektglas och slipas fullt jämn på sin fria
sida, hvarefter preparatet efter uppvärmning af
canadabalsamskiktet vändes, så att dess motsatta sida
kan slipas. Slip-ningen fortgår, tills preparatet
blifvit fullt genomskinligt eller åtminstone tills
detsammas tjocklek icke of verstiger 0,io-0,12
mm. Därefter lösgöres preparatet vid förnyad
uppvärmning af canadabalsamskiktet, renas i sprit
och eter och inbäddas i ej alltför starkt härdad
canadabalsam på ett nytt objektglas, öfvertäckes
med täckglas samt afputsas i sprit och eter.
A. Hrig.

Slipsten. Se Slipning.

Slira. 1. Fys. Se Slirmetoden. - 2. Sjöv., glida,
halka (t. ex. om tåg).

mässigt brutna strålar (gf och id) komma att träffa
näthinnan i några punkter (r, s), motsvarande vissa
punkter (g, i) hos sliran. Oaktadt den oregelmässiga
ljusbrytningcn kommer synfältet i alla fall att
synas lika ljust öfverallt. Inskjutes diafragmat
(ch) nära intill punkten 6, finner man lätt ett läge,
hvari vissa af de irreguljärt brutna strålarna (id)
afbländas, till följd hvaraf mörkare partier (s)
framträda i det likformigt upplysta synfältet. I
själfva verket får man på detta sätt en mörk
teckning af sliran på den ljusa bakgrunden. Äfven
om linsen är fri från sliror, kunna sådana i alla
fall iakttagas, om någon inhomogenitet förefinnes
hos luftlagret närmast framför och bakom linsen,
eller om t. ex. en glasplatta (xy), som innehåller
sliror, skjutes framför linsen. Används en lins i
st. f. ögat, kan man på en skärm åstadkomma en bild
af slirorna i plattan (xy), och om näthinnan ersattes
af en fotografisk plåt, kunna fotografiska bilder af
desamma erhållas. Möjligheten att observera slirorna
ökas i hög grad, om man i st. f. att direkt använda
ögat, iakttar dem genom en kikare. - För vetenskapliga
ändamål har slir-metoden ofta kommit till användning,
då det gällt att konstatera små afvikelser i optisk
täthet i ett f. ö. homogent ämne. Som ett exempel
härpå må

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0772.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free