Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slovinziska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1475
Slovinziska-Sluss
1476
-1906), hvaremot hans likaledes från prästämbetet
entledigade skaldebroder Anton A s k e r c
(1856-1912), oförfärad och socialt intresserad,
hade sin konstnärliga styrka i balladen och
tendensdikten. Bland de yngre lyrikerna äro D r
a-gotin Ket t e (1876-99) och O t ön 2 u p-ancic
(f. 1878) de mest bemärkte. Den nyaste vittra
prosan representeras af advokaten Ivan T a ve ar,
borgmästare i Laibach (f. 1851), hvilken skrifvit
sociala romaner, hvaribland "Ivan Slavelj" (1897),
och Janko Kersti k (1852 -97) med romanerna "Cyklamen"
(1883) och "Agitator" (1885). Åt den naturalistiska
riktningen ha Ivan C a n k a r (f. 1876) och
Frän Govekar skattat (romanen "V krvi"). Den
bästa slovenska litteraturhistorien ("Zgodovina
novejsega slovenskega slovstva") är författad
(1909-11) af G r a f e n a u e r. En framstående
litteraturkännare är Fr. Ileäic (f. 1871) i Laibach.
A~d J-Slovi’nziska, dialekt af kassubiska språket. Se
Kassuber.
Slubb, Slubbgarn. Se K a r d n i n g, sp. 923-926.
Slubbmaskin (eng. slubbing frame), en förspinnmaskin
i bomulls- och kamgarnsspinnerier. Se Bomullsindustri,
sp. 1060. G. A. W.
Sluis 1. Sluys [slöjs], befäst stad i nederländska
prov. Zeeland, vid floden Zwin. 2,729 inv. (1909)
i hela kommunen. Staden dref under medeltiden liflig
handel och skeppsfart och försvarade sig tappert mot
fransmännen 1794. Vid S. utkämpades 20 juni 1340 ett
sjöslag mellan engelsmän och fransmän, i hvilket
de förre segrade, ehuru vida underlägsna i antal.
(J- F. N.)
Sluka, landtbr., i marken befintlig spricka, genom
hvilken vatten sjunker ned, förekommer i synnerhet
i Gottlands kalkstensgrund och underlättar där
jordens torrläggning. H. J. Dft. Slum
[sla’m], eng. (eg. gränd), frälsningsarmens
arbete i "gränderna", i de större städernas
fattigkvarter. Arbetet utföres af två eller flera
"systrar" (slumsystrar), helt anställda i arméns
tjänst, hvilka slå sig ned i dessa fattigkvarter
och använda sin dag till att besöka de fattige
och sjuke, taga vård om barnen m. m. Medel till
sina barmhärtighetsverk erhålla de vanligen af
bättre lottade, som intressera sig för deras
arbete. Slumsystrar. Se Slum.
Slunga, krigsv., ett kastverktyg, som består af en
lång, i midten för kastkroppens stöd något bredare rem
af läder, tågvirke, senor e. d., hvilken, sammanlagd
i en slinga, försättes i en kretsformig rörelse och
därigenom framdrifver kastkroppen ett längre eller
kortare vägstycke. Eedan hos fenicier och hebréer
var slungan i bruk, hos de senare under namn af
kela. Homeros omtalar den såsom förekommande hos
grekerna och närboende folk. Hos romarna funnos flera
slags slungor, med hvilka kastades kiselstenar eller
blykulor. Stora, på fordon förda slungor kallades
’ballister (se B a 11 i s t med fig.) 1. fundibaler
och utgjorde kanonens föregångare. Yid befästa orters
anfall och försvar förekommo, särskildt i Sverige,
långt efter skjutvapnens införande slungor, äfven
kallade blidor och lippor, med hvilka kastades stora
stenar eller korgar, fyllda med småsten. Sådana
kastvapen,
hvilka ofta tillverkades på den plats, där de
skulle användas, förekommo i vårt land långt in på
1500-talet. H. W. W. (O. K-a,>
Slungboll. Se Bollspel, sp. 1032.
Slungkastning, idrottst. Se Kast lekar, sp. 1228.
Slungning. Se Honung, sp. 1074.
Slungpsykrometer, jys. Se Hygrometer, sp. 1481.
Slungtermometer. Se Lufttemperatur, sp. 1316-17.
Slup (fr. chaloupe, höll. sloep, af sloepen,
glida fram), skpsb. 1) Ett mindre kustfartyg
med en mast, stång och salning samt bogspröt och
klyfvar-bom. Slupen för storsegel (med bom och
gaffel),
gaffeltoppsegel, stagfock, klyf vare och jagare samt
stundom bredfock. Skrofvet liknar kutterns, men är
fylligare och mindre djupgående än dennas. Slupen
har en dräktighet af 20 å 90 ton och ett djupgående
af lJ/2 å 3 m. Jfr Jakt, skpsb., och Kutter. - 2) En
större eller medelstor skeppsbåt, som är lättare och
smäckrare än barkassen, har dubbel rodd och vanligen
2 master med loggertsegel. De i däfvertar på sidorna
akterut hängande sluparna benämnas låringsbåtar. Jfr
B å t och L å r i n g s b å t a r. ft-
N. (C. K. S.)
SJupca [swo’ptsa], ty. Slupzy, kretsstad i
Polen, guv. Kalisz, 10 km. n. om Warta. 4,135
inv. (1900). Där hade Karl XII sitt ståndläger från
senare hälften af sept. till slutet af okt. 1707,
och från Pommern stötte där till hans här rekryter.
Slurk, text., ett väffel, uppkommet därigenom, att
inslaget aflöpt trassligt från garnspolen och lagt
sig dubbelt i skälet.
Sluse [slys], belgisk matematiker, f. 1622, d. 1685,
kanik vid domkyrkan i Liége, behandlade i sitt
hufvudarbete, Mesolabum (1668), infinitesi-malfrågor
m. m.
Sluss (af Ity. sluse, fnfr. escluse, af lat. exclusa,
afstängdt, näml. vatten), tekn., den vanligaste
anordningen för möjliggörande af fartygs förande
mellan kanaldelar med olika vattenhöjd. En sluss
består af en kammare, som är innesluten mellan
portar. Slusskammaren, som har obetydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
