Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slovinziska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1483
Slutledningsfigur-Slutsedel
1484
Enkla sådana slutledningar kallas enthymem (se
d. o.). Sammansatta sammandragna slutledningar äro af
två slag epicherem (se d. o.) och so ri t (se d. o.).
Alltifrån Sextus Empiricus’ dagar i forntiden har
man gjort den principiella invändningen mot den
aristoteliska slutledningsläran, att dess regler
icke ha någon betydelse för det verkliga tänkandet,
i det att slutledningen icke vidgar vårt vetande,
utan endast på ett visst sätt ordnar, hvad man redan
vet. Detta åskådningssätt har i våra dagar särskildt
representerats af J. Stuart Mill, som vill göra
gällande, att vi ej kunna uppställa öfversatsens
allmänna regel, utan att först ha konstaterat
dess motsvarighet i de under densamma hörande
enskilda fallen och däribland äfven det fall, hvarom
slutsatsen utsäges. En sådan slutledning som den ofvan
exempelvis anförda är sålunda antingen en tautologi
(se P l e o n a s m) eller ett "petitio principii"
(se d. o.). Enligt hans åsikt sluter man sålunda
i verkligheten aldrig från allmänna regler till
enskilda fall, utan från ett eller flera enskilda
fall till andra liknande fall. Häremot har genmälts,
att skillnad bör göras mellan det sätt, hvarpå vi
upptäcka de allmänna reglerna, och slutledningarna,
medelst hvilka vi tillämpa dem. I det hvardagliga
tänkandet rör sig enhvar med en hel del allmänsatser,
som han icke själf kan stödja på fullständiga enskilda
iakttagelser, men ur hvilka han är berättigad att
draga slutsatser (med samma grad af giltighet som
öfversatsen). Så t. ex. förutser med full rätt enhvar
sin egen död enligt följande slutledning: "alla
människor äro dödliga; äfven jng är en människa;
alltså är jag dödlig", öfversatsen grundar sig
visserligen på erfarenheten af enskilda människors
död, men naturligtvis icke af min egen, ännu ej
inträffade död, och man sluter heller icke direkt
från de förra enskilda fallen till det sistnämnda,
utan tankegången förmedlas af den allmänna regeln
i öfversatsen. Många motsvarigheter härtill kunna
ock lätteligen påvisas inom det vetenskapliga
tänkandet. Ofta användas inom de empiriska
vetenskaperna allmänna satser som arbetshypoteser,
ur hvilka genom vanlig slutledning enskilda
omdömen härledas genom regelbundna slutledningar,
liksom en stor del af matematiken består af bevis
i slutledningsform. - Mera berättigadt än Mills
invändning är det åskådningssätt, som möter oss hos
Sigwart, då denne vill reducera alla slutledningar
till hypotetiska, i det att till den senast här
som ex. använda slutledningen underförstås som
förutsättning: "om något gäller om alla människor,
måste det ock gäila om hvarje enskild". Det är
sant att, om denna sistnämnda sats vore falsk, så
förlorade slutledningen i fråga sin giltighet; men
däraf följer icke, att man måste verkligen tänka denna
förutsättning för att sluta från allas dödlighet till
min egen. Denna mindre allmänna tankegång är ensam
för sig logiskt bindande - Men den traditionella
slutledningsläran är ytterst ensidig, då den endast
upptar enkla slutledningsformer med en medelterm och
öfver hufvud icke känner andra förhållanden mellan
termerna än successiv subsumption (omfångssynpunkter)
och inherens (innehållssynpunkter). Därmed uteslutas
bl. a. sådana ytterst vanliga slutledningstyper,
som t. ex.: "A är till
släkte.
höger om B; B är till höger om C; alltså A är till
höger om C"; eller: "A är far till B; B är far till C;
alltså är A farfar till C" o. s. v.
En alldeles ny form for slutledningsläran har införts
af vissa nyare logiker, särskildt engelsmännen Boole
och Jevons, i det att de använda bok-stafssymboler
för termerna samt deras kvalitet och kvantitet
("predikatets kvantifikation") och sedan operera
med dessa tecken alldeles som i den algebraiska
matematiken ("algebraisk" 1. "symboliserande
logik"). Rörande värdet af denna sorts logik må
först och främst framhållas, att den icke återger det
vetenskapliga tänkandets sätt att gå till väga. Om
logikens uppgift är att såsom en "vetenskapernas
vetenskap" grundlägga och prof va den vetenskapliga
metodiken, så förfelas här detta. F. ö. lider
denna symboliserande logik af samma ensidighet som
den traditionella logiken, i det den som denna
fäster sig endast vid begreppens innehålls- och
omfångsförhållanden, förbiseende andra, lika vanliga
begreppsförhållanden. Wundt, som i detta hänseende
sökt förbättra den symboliserande logiken genom en
ny sådan teori, tillmäter denna logik blott ett rent
teoretiskt intresse, nämligen ett underlättande af
öfversikten af de olika begreppsförhållandena och
deras logiska betydelse. Jfr Logik, Felslut och Slut.
S-e.
Slutledningsfigur, log. Se F i g u r 5 och S l
u t-ledning.
Slutledningskedja, log., sammansatt slutledning
(se Slutledning och P o l y s y 11 o g i sm).
Slutljud, språkv. Se U 11 j u d.
Slutmunsnäcka, Clausilia, zool., hörande
fam. Helicidce, ordn. lung-snäckor (Pulmonata),
kl. bukfotin-gar (Gastropoda). Skalet är
spol-formigt och i olikhet med de flesta snäckor
vänstervridet med utdragen spetsig spira.
Munöppningen är försedd med flera bladlika
utskott. Sitt namn har släktet erhållit efter den
tunna kalkskifva (A), med hvilken munöppningen
tillslutes. Dithörande arter, af hvilka omkr.
ett dussin tillhör vår fauna, äro växt- ’** ätare
och förekomma förnämligast i bergiga trakter, ofta
i mängd på samma ställe. L-e.
Slutna led, krigsv. Se Led 3.
Slutpåstående, jur., parts i rättegång sista
påstående i målet, d. v. s. det yrkande, hvarmed
parten afslutar den framställning i målet, som från
hans sida förekommit. Då parternas slutpåståenden
afgetts, upphör i vanliga fall vidare handläggning af
målet, och det återstår blott för domstolen att döma.
E. K.
Slutrim. Se Rim.
Slutsats 1. Konklusion, log., det omdöme, hvars
sanning man vill ådagalägga genom ett omedelbart
slut eller en slutledning. So Slut och Slutledning.
S-e.
Slutsch. Se Slut j.
Slutsedel, jur. och hand., skriftlig handling,
utfärdad till bekräftande af ett angående försäljning
af varor, fartyg eller annan egendom, hyra, försäkring
e. d. ingånget aftal. Slutsedeln, som företrädesvis,
om ej uteslutande, begagnas, då aftalet bragts till
stånd genom förmedling af mäklare eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
