Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutsedelsblankett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1487
Slånbär-Släde
1488
betesmarker i södra och mellersta Sverige och
utbreder sig starkt genom rotskott. Af denna buske
ha rot, bark, blommor och frukt förr användts såsom
sammandragande medel. O- T- S- ((*. ^j~m-)
Slånbär, bot. Se Slån.
Slånsiäktet, bot., namn på släktet Prunus.
Slåsskämpe, bot. Se P l an t ägo.
Slå tälja på tälja, sjöv. SePåslagning.
Slåtterblomma, bot. SeParnassia.
Slätterfibbla, bot. Se Hypochseris.
Slattergräsfjäril, Epine’phele Justina, zool., en till
gräsfjärilarnas (se d. o.) underfamilj hörande art,
den enda svenska af sitt släkte. Vingbredd
med vare sig hjuldon eller släddon. nyttjas
s. k. släpa (se d. o.). Om släddon i öfrigt
se Släde,
Slåttergräsfjäril, hona.
38-50 mm. De i utkanten uddiga bakvingarna ha en
tydlig inbuktning i inkantens bakre del. Grundfärgen
är ofvan gråbrun. Framvingarna ha nära spetsen en
ögonfläck, hos honan (se fig.) omgifven af en stor
rödgul fläck, som saknas hos hannen. Denne senare,
som således, ovanligt nog, är mindre lifligt färgad
än honan, igenkännes dessutom på en mörk, sammetslik
fläck på f ramvingens inre hälft. - Fjärilen är allmän
i södra Sverige på ängsmark i juli och augusti. G-
A-z.
Slåttergubbar, bot., svenskt namn på Arnica.
Slåttermaskiner. Se Skörd e- och s l å t-termaskin.
Slå under segel (på handelsfartyg äfven bända segel,
af eng. bend), sjöv., medelst bänslar och garn
(1. knyttels) fästa seglen till deras resp. master,
rår, gafflar, sprin, stag o. d. De tyngre seglen
upphissas till resp. rundhult och slås under till
väders, de mindre däremot i däck. Att losstaga seglen
från deras platser kallas att slå if r å n 1. f r å
nsl å se g l e n. R. N.*
Släcka, sjöv., släppa efter långsamt och försiktigt
på ett tåg eller en kätting, utan att därvid kasta
loss från beläggningsföremålet. Jfr F i r a. B. N.*
Släddon, ett fordon (se d. o.) på medar, som används,
då snön hindrar hjulfordon att komma fram. Det
ursprungliga åksläddonet liknade troligen lapparnas
a c k j a (se d. o. med fig.). För timmertransport
o. d. nyttjas i Sveriges nordliga skogsbygder
fortfarande släddon af enklaste slag (se G e t d o n
i n g, med fig. å pl. till art. Skogsafverkning, och
Timmerkälke); vid mycket dåligt slädföre, d. v. s. då
snölagret är så tunt, att medarna skära igenom
snön, användas oskodda medar af trä, men vanligen är
trämeden försedd med järnskenor, och ofta göres meden
helt af järn. Då terrängsvårigheterna äro så stora,
att man ej kan komma fram
Fig. 1. Körning med sparkstötting.
Till släddon kan numera räknas äfven sparkstöttingen
(se Kälkåkning, sp. 557 fig. 8). Körning med
sparkstötting är liksom skidkörning (jfr sp. 988 i bd
XXV) numera en omtyckt vinteridrott (se fig. 1). Då
släddonet nästan ljudlöst glider fram öfver den
snötäckta marken, används till slädåkning vanligen
på dragaren en liten klocka 1. bjällra (se fig. 2),
som fästes t. ex. i lokremmen (se Sele), hela b j ä 11
e r k r a n s a r (se fig. 3) eller bjällerklockor,
som fästas på däckeln, stundom prydligt utstyrda (se
fig. 4), som särskildt komma till synes vid större
s. k.
Fig. 3. Bjällerkrans.
slädpartier. Till skydd för det obehagliga
snöbollsbombardemang, som de åkande kunna bli utsatta
för, då snön klampar sig, brukas stun-
Fig. 4. Bjällerklockor.
dom s. k. slädnät på hästarna
(se fig. 4 i art. Släde).
B. C-m.
Släde. 1. Ett slags släddon (se d. o.), af hvilket
flera olika typer finnas. Kälksläden har fordonets
hjul ersatta med kälkar (se fig. 1). Den egentliga
släden har på undersidan af fordonets s. k. korg
fastgjorda medar af järn eller trä, som i senare
fallet vanligen äro försedda med järnskenor. Släden i
de nordiska länderna (se fig. 4) är i regel betydligt
lägre och mindre prydlig än i de trakter, där den
på grund af klimatiska förhållanden blott någon
gång kan tas i bruk (se fig. 5). En 1700-talssläde
i öfverlastad rokokostil visas i fig. 3. Den ryska
slädtypen framgår af fig. 6, och fig. 2 visar en
s. k. norrlands-rissla, som i stort sedt liknar den
ryska släden. Denna konstruktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
