Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 1491-1492 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutsedelsblankett ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1491

Slädene-Släpa

1492

ligen har sin plats på ett särskildt säte, s. k. h
u n d s f o 11 (se d. o. och jfr fig. 3 o. 4) bakpå
släden. Den moderna kappkörningssläden (se fig. 7)
är däremot så hög, att skaklarna få ett i det närmaste
vågrätt läge. Den nyaste slädkonstruktio-nen är en m
o t o r s l ä d e, som framdrifves med propeller (se
fig. 8) och som lär kunna göra mera än 100 km. fart
i timmen. - 2. Detsamma som aflöpningssläde,
skpsb. Se Af löpning och Skeppsbygger i.
1. B. C-m.

Slädene, socken i Skaraborgs län, Viste härad. 1,058
har. 235 inv. (1915). Annex till Levene, Skara stift,
Barne kontrakt

Slädföre. Se S l ä d d o n.

Slädmikrotom [-tam], bot. och zool Se Mikro-tom.

Slädnät. Se S l ä d d o n.

Slädparti. Se Siad don.

Släger, krigsv. Se H a n d k u l a.

Slägga, ett inom åtskilliga yrken användt
handverktyg af jämförelsevis stor tyngd, begränsad
af den vikt, som en arbetare kan svänga med båda
händerna. Verktyget används dels för smidning af

Svenska typer af smidessläggor.

metaller, smidesslägga (se fig.), dels för andra
metallarbeten, t. ex. för böjning eller bockning
af plåt, för mejsling, skrotning m. m., dels vid
bergborrning för hand med mejselborr, borrslägga. För
förstnämnda ändamål har släggans hufvud, som
tillverkas af segt gjutstål, vanligen två arbetsytor,
plan och pen, den förra för slätning, den senare för
uträckning af arbetsstycket. F ö. beror arbetsytans
form på släggans ändamål, d. v. s. på den åsyftade
formförändringen. Hufvudets vikt växlar från 2,5
till 7 kg. Skaftet är vanligen fullt rakt, af segt,
starkt trä, t. ex. ask eller amerikanskt hickory (hvit
valnöt). Släggor af utmärkt kvalitet tillverkas vid
flera svenska järnverk, såsom Iggesund, Söderfors,
Fagersta, Sandviken, Forsbacka m. fl. Fig. visar
några svenska typer. G. S-n.

Släggkastning, idrottst. Se Kast, sp. 1217.

Släkt, sammanfattningen af alla de personer, som
genom härstamning äro förbundna med hvarandra. Jfr
Skyldskap och Ä t t.

Släktbok, skrift, som innehåller genealogiska
och biografiska uppgifter rörande släktmedlemmar,
t. ex. Svenska släglboken (se A n r e p, J. G.),
Ny svensk släktbok (se under Leijonhufvud 11),
E. Nybergs Gotländsk släktbok (1916), A. Wilsk-mans
finländska släktbok (i "Skrifter ut», af Svenska
litt. sällsk. i Finland", CVII, 1-3, 1912-16). - Släkt
kalender, periodiskt, vanligen årligen, utkommande
skrift, innehållande genealogiska uppgifter rörande
(vanligen ofrälse) familjer. De mest bekanta svenska
publikationerna af detta slag äro Svensk slägtkalender
(bd 5-14 kallade Svenska

ättartal; se or n ber g, L. M. V.) och den af
G. Elgenstierna utg. Svenska släktkalendern (sedan
1912, hittills 5 arg.). Om kalendrar öfver adliga
släkter se Adelsmatrikel.

Släkte, bot., zool. Se Genus 2.

Släktforskning. Se Genealogi.

Släkthämnd. Se Blodshämnd.

Släktkalender. Se S läkt bo k.

Släktkrönika. Se K r ö n i k a.

Släktnamn. Se Namn, sp. 403-406, och No-men, sp. 1136.

Släktskap. Se Andlig släktskap och S k y i d s k a p.

Släktskapsafvel 1. Släktskapsparning, husdjurssk. Se
Inafvel.

Släktvapen, her. Se Vapen.

Slända. 1. Mek. Se S p i n n i n g. - 2. Ge-neal.,
sländsida, kvinnolinjen, detsamma som spinnsidan
(se Svärdssidan).

Sländor, zool., en benämning, som tillagts så många
numera till vidt skilda grupper räknade insekter, att
ordet därigenom blifvit systematiskt oanvändbart. Då
hit hänvisats från de till rät-vingesländornas
grupp hörande släktena Mschna och Ayrion,
böra dessa därför i stället uppsökas under
resp. Trollsländor och F l i c k s l ä n-d o r. -
Till ledning för uppsökandet anföras nedan de med
ordet sländor sammansatta insektnamnen: Dagsländor
(se d. o. och R ä t-vingesländor), Flicksländor
(se d. o.), Florslän dör (se d. o. och Nätvingar),
J u n g f r u s l ä n d o r (se d. o.), Klosländor
(seNäbbsländor), Myrlejonsländor (se d. o.),
Nattsländor (se d. o.), N ä b b s l ä n-dor (se
d. o.), Ormslän dör (se Sialidse), Rätvingesländor
(se d. o.), Sjöslän-d o r (se d o.), S k o r p i
o n s l ä n d o r (se N ä b b-sländor), Snöslända
(seNäbbsländor), Stinksländor (se Florsländor
och N ä t-vingar), Stöfsländor (sePsocidse),
Säf-sländor (se Sialidae), Trollsländor (se d. o.).
G. A-z.

Slängkälke, ett slags på isbanor i synnerhet
förr använd, vanligen slädliknande kälke, fäst i
ändan af en ganska lång stång, hvars andra ända är
kringvridbart anbragt å en i sjöbottnen ned-drifven,
vertikal stock eller påle; när stången med handkraft
vrides rundtorn denna, försättes kälken i en hastig
roterande rörelse i vid cirkel, så att de åkande
alltså få njuta nöjet af ett slags karusell (se
d. o. 3).

Slängpolska. Se D a n s, sp. 1326, och P o l s k a.

Slänt, väg- o. vattenb. Se Bank 2, sp. 854.

Släp, jaktv.j benämning på starkt luktande föremål,
som släpas på marken för åstadkommande af ett
konstgjordt spår (en luktstrimma). Släp används
dels vid parforsjakter (se Jak t-ridning), dels,
i synnerhet förr, för att locka rofdjur till
utsatta fällor, saxar eller andra fångstredskap.
G. G.

Släp, socken i Hallands län, Fjäre härad. 4,201
har. 1,420 inv. (1915). Annex till Vällda, Göteborgs
stift, Fjäre och Viske kontrakt.

Släpa, artill. Se L a ve t ta ge, sp. 1426.

Släpa, sjöv., bogsera. "Taga på släp" 1. "ha i
släptåg" är att bogsera, men "hänga på släp" 1. "vara
i släptåg" betyder att bli bogserad. -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>