Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slättackladt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1495
Slättackladt-Slöjd
1496
vågrörelse, och slättland, hvilka här och där afbrytas
af lägre åsar, flodbäddar m. m. Med afseende på
sitt läge öfver hafvet delas slätterna i högslätter
(platåer) och lågslätter, hvarvid äfven det omgifvande
landets nivå är en bestämmande faktor. Sålunda
räknas områden af 250-300 m. höjd och därbfver
till lågslätter i de länder, där högslätter af 2-3
tusen m. höjd utbreda sig, under det att ytor med
förstnämnda höjd på andra håll i förhållande till det
kringliggande landet bli högslätter. Den ojämförligt
största delen af jorden upptages af slätter. De
största högslätterna äro öknen Gobi i Asien, Sahara
och sydafrikanska högslätten i Afrika, kastilianska
högslätten och schwabisk-bajerska i Europa, Anahuacs
och Quitos högslätter i Mexico och Syd-Amerika. De
förnämsta lågslätterna äro den västsibiriska i Asien,
den östeuropeiska, mellaneuropeiska och ungerska i
Europa, de stora flodområdena i Amerika och stora
delar i det inre af Australien. Med afseende på
sin uppkomst kunna lågslätter och äfven vissa
högslätter vara forna hafsbottnar, enär de flesta
af dem under de senaste skedena i jordens historia
voro öfversvämmade af haf, såsom Nord-Tyskland,
Skåne, den östeuropeiska och stora delar af de
mellaneuropeiska slätterna, hvilka varit sänkta under
det haf, som en gång utbredt sig från Norra Ishafvet
öfver Ob-Jenisejområdet, den aralo-kaspiska sänkan
(depression, se d. o. 3), trakterna n. om Svarta
hafvet, Valakiet, Siebenburgen och Ungern ända till
Wien, eller ock ha de bildats genom grus och sand
från berg eller flodernas slam, såsom Poslätten,
Ganges’ och Amasonflodens lågslätter. En del
lågslätter beror på bristningar i jordskorpan och
berggrundens sänkning efter vissa brottlinjer,
t. ex. det mellansvenska och vissa delar af det
skånska slättlandet, öfver hvilka sedermera utbredt
sig haf. Slätternas af nederbörden betingade olika
växtlighet framkallar skillnaden mellan de fullkomligt
ofruktbara öknarna, de stora kulturslätterna samt
de mer eller mindre odlingsbara, ofta gräsbärande
eller med enstaka träd och buskar bevuxna hedarna,
hvilka i olika länder gå under namn af ländes, llanos,
pampas, prärier, savanner, stäpper, tundror m. fl.
Wbg.
Slättackladt, Slättoppadt l. Slätriggadt, sjöv.,
ett fartyg, som ej är försedt med rår, utan för blott
gaffel- och stagsegel.
R. N.*
Slättberget, kronopark i Öfverluleå socken,
Norrbottens län, i Bodens revir af Luleå
öfverjägmästardistrikt, har enligt k. br. 18 juni
1869 bildats af kronoöfverloppsmark. 11,241 har
(1910).
S-r.
Slättbo, härad i Kalmar län, ingår i Ölands domsaga,
Ölands norra mots tingslag och Ölands fögderi samt
omfattar socknarna Alböke, Köping, Räpplinge och
Högsrum. 17,303 har. 3,684 inv. (1915).
Slättbygds revir af Västra öfverjägmästardistriktet
omfattar i Älfsborgs län större delen af Gäsene
och Kullings härad samt i Skaraborgs län följande
härad: Viste, Barne, Laske och Vilske, Kållands (med
undantag af 9 socknar), Skånings (med undantag af 9
socknar) och Åse härad (med undantag af kronoparken
Halle–Hunneberg). Reviret, som är indeladt i
5 bevakningstrakter, omfattar 11,596 har (1910),
hvaraf 8 kronoparker (4,646 har).
S-r.
Slätten. 1. Ett i dagligt tal i Stockholm nyttjadt
ord i st. f. Djurgårdsslätten (se därom Djurgården,
sp. 575). – 2. Municipalsamhälle (enl. k. br. 6
okt. 1911, endast Hälsovårdsstadgans bestämmelser för
stad tillämpas) i Lyse socken, Göteborgs och Bohus
län, invid Lysekil. 1,563 inv. (1915). Tax.-v. å
bevillningsskyldig fast egendom 699,900 kr. (1915),
tax. inkomst 280,962 kr. (s. å.), municipalskatt 1
kr. per 100 kr. inkomst. Stenhuggerier.
Slätten (fr. la Plaine), franskt politiskt parti,
kändt äfven under namnet Träsket (fr. le Marais). Se
Frankrike, sp. 1153, och Marais.
Slätthög, socken i Kronobergs län, Allbo härad. 13,810
har. 1,837 inv. (1915). S. bildar med Mistelås ett
pastorat i Växjö stift, Allbo kontrakt.
Slättmosse. Se Mosse, sp. 1196.
Slättoppad skonert, sjöv. Se Skonert. – Slättoppadt
skonertskepp, sjöv. Se Skonertskepp.
Slättoppadt, sjöv. Se Slättackladt.
Slättrockan, zool. Se Rockor.
Slättåkra, socken i Hallands län, Halmstads
härad. 13,049 har. 2,832 inv. (1915), hvaraf 80 har
och 1,192 inv. komma på en inom socknen belägen del af
Oskarsströms municipalsamhälle. S. bildar med Kvibille
ett pastorat i Göteborgs stift, Halmstads kontrakt.
Slättäng, f. d. tingslag i Skaraborgs län, Vartofta
härad, upphörde 1913, då Dimbo, S. och Leaby tingslag
förenades till ett, Vartofta och Frökinds härads
tingslag.
Slätvaren (Slättvaren). Se Varsläktet.
Slätö, liten bebodd ö i Roslagens skärgård, Börstils
socken mellan Lingön och Raggarön.
Slöa rim, metr. Se Rim, sp. 414.
Slöinge, socken i Hallands län, Årstads härad. 1,950
har. 1,351 inv. (1915). S. bildar med Eftra ett
pastorat i Göteborgs stift, Halmstads kontrakt.
Slöjd (fsv. slöghd, sedan slögd, af adj. slög,
skicklig, konstfärdig, och sålunda urspr. egande
betydelsen skicklighet, konstfärdighet), ett icke
yrkesmässigt handarbete. Ordet har upptagits inom
många andra språk. Man skiljer mellan hemslöjd
(husslöjd) och pedagogisk slöjd. (Om konstslöjd se
d. o.)
Hemslöjden, som man allmänt bedref vid sidan af
landtbruket som hufvudnäring för att fylla hemmets
behof af husgeråd, kläder och redskap, hade fordom
stor nationalekonomisk betydelse, men har efter
städernas uppkomst och handelns samt industriens
utveckling alltmer undanträngts af den sistnämnda. Med
nutida arbetsfördelning är den ej rätt förenlig,
och man köper nu vanligen maskinvarorna billigare, än
hvad alstren kosta vid tillverkning i hemmet. Bland
de få länder, där hemslöjden dock fortfarande
förekommer i större utsträckning, intar Sverige en
framstående plats, beroende dels på många trakters
dåliga kommunikationer, dels på jordmånens karghet,
som nödgar landtbrukaren att nyttigt använda fritiden
under de långa vintrarna. Därigenom har hemslöjden i
vårt land bibehållit en ej ringa ekonomisk betydelse,
liksom den ock utöfvar ett folkuppfostrande
inflytande genom sin sammanhållande och förädlande
inverkan på hemlifvet. Den vänjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
