- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1499-1500

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slättackladt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

in vid våra skolor, därför ha vi väsentligen att
tacka O. Salomon (se d. o.), som utvecklat en för
skolundervisningen i slöjd, särskildt träslöjd
(snickeri) för gossar, lämplig metod och vid det
af honom ledda slöjdlärarseminariet å Nääs (se
d. o.) sedan 1878 meddelade skaror af folkskollärare
undervisningsskicklighet i det nya skolämnet. Vid 1877
års riksdag beviljades första gången statsunderstöd
för gossarnas slöjdundervisning i folkskolorna,
och sedan har sådan undervisning för hvarje år
införts vid allt flera folkskolor, merendels dock
endast som valfritt ämne. I de skolafdelningar
för gossar, för hvilka sådant understöd utgick för
undervisning i s. k. manlig slöjd, erhöllo under
1914 något öfver 100,000 sådan undervisning, däraf
något öfver 35,000 i städernas folkskolor. Flertalet
af dessa öfvade träslöjd, men vid en del skolor
förekomma ock papp- och metallslöjd samt på några
ställen svarfning, träsnideri eller modellering
("lerslöjd"). Kvinnliga handarbeten (sömnad, stickning
m. m.) ha i nästan alla länder sedan länge ingått
i flickornas skolundervisning. Den i de svenska
skolorna mest använda metoden för denna "kvinnliga
slöjd" har efter föredöme af de tyska lärarinnorna
R. och A. Schallenfeld utarbetats af Hulda
Lundin
(se d. o.), som i Stockholm ock inrättat
en utbildningskurs för lärarinnor i ämnet, den
s. k. "Lundinska kursen". Antalet folkskolebarn, som
1914 undervisades i kvinnlig slöjd, var något öfver
200,000, hvaraf mellau 11- och 12-tusen gossar, som
på småskolestadiet däri undervisas tillsammans med
flickorna. I en del af de större städerna finnas vid
folkskolorna anställda särskilda fackinspektörer för
manlig och kvinnlig slöjd, och sedan rikets folkskolor
1913 i Folkskolöfverstyrelsen erhållit en central
ledning, ha ock af denna anställts slöjdinspektörer. –
Äfven vid de högre läroverken har på många ställen
slöjdundervisning blifvit införd. Ett läroverk
med obligatorisk slöjdundervisning är Palmgrenska
samskolan i Stockholm, som utvecklats ur den 1876
grundlagda Praktiska arbetsskolan för barn och ungdom
(se Palmgren, K. E.). – En början till införande
af slöjdundervisning vid folkskollärarseminarierna
gjordes i Karlstad redan 1876; riksdagen beviljade
1887 anslag för sådan undervisning vid tre seminarier;
numera är den införd vid alla. Äfven vid universiteten
ha försök gjorts med frivilliga slöjdöfningar,
hvarvid äfven svarfning förekommit. – Besläktade
med den pedagogiska slöjden äro de handarbeten,
som öfvas i de svenska arbetsstugorna (se d. o.),
ehuru den pedagogiska lärogången därvid är mindre
strängt planmässig och mera vikt lägges vid det yttre
arbetsresultatets värde, då arbetsstugornas alster
pläga försäljas, under det att skolslöjdens af barnen
medföras till hemmen. Befryndade med slöjd äro äfven
de "arbetsöfningar", som på sista tiden börjat införas
i den svenska undervisningen på småskolestadiet
(stickläggning, klippning, modellering m. m.).

Finland har ännu tidigare än Sverige infört slöjd
för gossar i sina folkskolor. På uppdrag af senaten
1857 studerade U. Cygnæus (se d. o.) i olika
europeiska länder folkundervisningen för att därpå
grunda en reform af det finska folkskoleväsendet,
och 11 maj 1866 utfärdades en förordning, enligt
hvilken "handslöjd" föreskrefs som obligatoriskt
ämne för gossarna i folkskolorna på landet och
som ett frivilligt i städernas folkskolor, liksom
"tekniska handarbeten" blefvo obligatoriska i
seminarierna. Det finska föredömet utöfvade inflytande
i Sverige och Danmark. F. n. äro förhållandena inom
slöjdundervisningen ganska likartade i Finland
och i Sverige. Äfven i Finland är det "mindre
träslöjd", hvaråt gossarnas slöjdöfningar egnas,
och likaledes efter en fastställd modellserie. –
Danmark. Ryttmästaren D. Clauson-Kaas (d. 1906)
hade redan på 1860-talet användt slöjdundervisning
vid sina egna barns uppfostran och lade 1873 grunden
till Dansk husflidsselskab. 1882 stiftades Köbenhavns
husflidsforening och 1886 Dansk slöjdforening, som
medverkade vid upprättandet af en slöjdlärarskola i
Köpenhamn. Föreståndaren för denna utbildningsanstalt
A. Mikkelsen (f. 1849), som nu ock är statens
slöjdinspektör, har utbildat ett danskt slöjdsystem,
som i åtskilligt skiljer sig från det svenska,
bl. a. genom delvis andra arbetsställningar. Genom
klassundervisning och genom användning af formella
öfningar till de särskilda handgreppens inöfning
närmar sig det danska systemet mera handtverket, än
förhållandet är med det svenska. Emellertid träffar
man i en del danska skolor äfven den svenska
skolslöjden, låt vara med vissa förändringar. –
I Norge åtnjuter sedan 1886 slöjden vid folkskolorna
statsunderstöd, och enligt 1896 års skollag är slöjden
obligatorisk vid alla folkskolor och mellanskolor. –
I Tyskland infördes öfningar i handarbete på
skolprogrammet redan vid de i början af 1700-talet
flerstädes upprättade realskolorna samt vid den
Franckeska stiftelsen i Halle (se Francke,
A. H.
), där äfven lärjungarna vid det för de högre
ståndens söner afsedda "pædagogium" öfvades i
svarfning, papparbeten och glasslipning. I slutet
af 1700-talet upprättades, flerstädes i förbindelse
med folkskolorna, industriskolor i Tysklands flesta
stater. Under det att dessa ville lära de lägre
klassernas barn för deras utkomst nyttigt handarbete,
upptogo filantropisterna, Basedow och
Salzmann (se dessa ord), af mera pedagogiska skäl
arbetsöfningarna på sina skolors läroplaner, och
särskildt tillgodosågs detta ämne i Schnepfenthal.
Herbart (se d. o.) och hans lärjungar sökte bereda
handarbetet plats i skolan i nära samband med dess
teoretiska ämnen. Särskildt införde E. Barth 1865
detta ämne i sin uppfostringsanstalt i Leipzig. I
Fröbels (se d. o. 1) "kindergarten" sysselsattes
barnen till största delen med handarbete. – Men
den nutida slöjdrörelsen i Tyskland har egentligen
satts i gång efter skandinaviska föredömen. Sedan
Dansk husflidsselskab väckt uppseende genom sina
slöjdalster vid världsutställningen i Wien 1873 och
Clauson-Kaas genom föredrag på olika platser gjort
propaganda för sina idéer, stiftades i Berlin 1876
Verein fur häuslichen gewerbefleiss och anordnade
Clauson-Kaas 1880 i Emden en slöjdkurs för utbildning
af lärare. Rörelsen var till en början inriktad
öfvervägande på hemslöjdens främjande. Men snart
väcktes intresset äfven för den pedagogiska slöjden,
för hvilken särskildt W. Götze i Leipzig verkade
genom flera skrifter. 1880 inrättades Leipziger
schülerwerkstatt, vid hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0792.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free