- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
19-20

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smidesmaskiner - Smidighet - Smidlagdt - Smidning - Smidovitj - Smidt, Johann - Smidth, Ellen Marie - Smidth, Hans Ljdvig - Smiera-gatto - Smigielski, Adam - Smilaceae - Smilacin - Smilacineae - Smilacoideae - Smilax

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stötliknande tryck. Det upphettade rundjärnsärnnet
bearbetas i maskinen genom 4 hammarliknande
verktyg jämte sänke för formning af runda eller
mångkantade hufvud till skrufbultar och andra
föremål. Somliga konstruktioner arbeta med blott

illustration placeholder
Fig. 2. Bultsmidningsmaskin.


en hammare och ett städ, det senare roterande
(revolverstäd), så att olika sänken kunna genom
dess omvridning vändas mot hammaren. Äfven
förekomma smidesmaskiner med slagvalsar, d. v. s.
stålrullar, som sitta på omkretsen af en roterande
skifva, så att slagvalsarna i tur och ordning
färdigbearbeta det på städet liggande arbetsstycket under
ett hvarf af skifvan.
G. S–n.

Smidighet, fys. Om man förskjuter en kropps
smådelar så mycket, att elasticitetsgränsen
öfverskrides, upphör antingen delarnas sammanhang
h. o. h., eller ock ordna smådelarna sig i nya
stabila jämviktslägen. I förra fallet kallas kroppen
spröd, i senare smidig eller tänjbar. Genom
utsträckning eller slag kunna följaktligen åt tänjbara
och smidiga kroppar ges nya yttre former: de
smidiga metallerna kunna utdragas till fina, starka
trådar och präglas till mynt. Ju större skillnaden
är mellan en kropps bärmodyl och dess brottmodyl,
dess större är kroppens smidighet (se Elasticitet).
De flesta metallerna äro smidiga vid vanlig
temperatur; zinken är spröd vid vanlig temperatur,
men mellan 100° och 150° C. fullkomligt smidig,
så att den kan utvalsas till bleck; blyet och tennet
äro visserligen smidiga, men föga elastiska och
kunna därför ej utdragas till trådar af någon styrka.
Mangan, kobolt, vismut, krom, antimon och arsenik
äro spröda. Orden seghet (se d. o.) och
smidighet äro teoretiskt synonyma, men för
vissa ämnen synes språkbruket fordra det förra
ordet, medan för andra företrädesvis det senare
används.
A. Bi–n.*

Smidlagdt, sjöv., säges ett tåg vara, då det är
spunnet så, att det kontinuerligen afsmalnar mot
ena ändan.
R. N.*

Smidning, mek. Se Smide.

Smidovitj, rysk läkare, författare. Se Veresajev.

Smidt, Johann, bremisk statsman, f. 1773 i
Bremen, d. där 1857, blef efter teol. och filos.
studier 1800 vald till rådsherre i sin födelsestad.
Alltifrån sin ungdom nitälskande för den ”hanseatiska”
friheten, sändes han efter slaget vid Leipzig (1813)
som Bremens representant till de segrande furstarnas
högkvarter och 1814 till kongressen i Wien.
Väsentligen tack vare S. tillförsäkrades hansestäderna
full själfständighet inom Tyska förbundet.
Som borgmästare i Bremen från 1821 till sin död
(med ett kortare uppehåll) verkade han framgångsrikt
för stadens förkofran, framför allt genom
hamnstaden Bremerhafens anläggning, som han 1827
genomdref trots starkt motstånd inom borgerskapet.
Litt.: ”J. S., ein gedenkbuch” (1873).
N. H–tz.

Smidt, H. Se Schmidt-Rimpler.

Smidth, Ellen Marie. Se Heger, J. S..

Smidth, Hans Ludvig, dansk målare, f. 2
okt. 1839 i Nakskov, blef student och idkade med.
studier, innan han bestämde sig för konstnärsyrket.
Han blef elev af konstakademien 1861, fick
undervisning äfven af N. Simonsen och Kyhn. Hans
område blef natur och folklif i Jylland; han upptog
och förde vidare det äldre danska bondelifsmåleriet,
som han idkade med största omedelbarhet i
uppfattning, karaktär och stämning. Hans bilder såväl
af folket som af naturen utmärkas i första rummet
genom tillförlitlighet. Föga påverkad af de
moderna tekniska framstegen inom måleriet, har han
fasthållit vid ett primitivt och naivt framställningssätt.
Typiska motiv äro En främling frågar om
vägen i en bondgård på heden
(1877, konstmuseet
i Köpenhamn), Pingstfest på heden i gamla dagar,
Marknadsscen i Kjerteminde och Kreatursmarknad.
S. representeras i Hirschsprungs museum af ett
20-tal målningar och studier från 1860-talet intill
början af 1900-talet. S. har utfört illustrationer
till Blichers ”Digtninge”. Han blef medlem af
danska konstakademien 1906.
G–g N.

Smiera-gatto. Se Mytologi, sp. 174.

Smigielski, Adam, polsk krigare, deltog under
Sobieski i fälttåget till Chotin 1673, blef starost i
Gnesen och utmärkte sig under Karl XII:s polska
krig. Han uppställde 20 rytterifanor och bidrog
till konung Augusts seger vid Kalisz 1706, där han
tog grefve Jozef Potocki med familj till fånga.
Kärleken till dennes dotter Zofia förmådde honom dock
att öfvergå till Stanislaus Leszczynskis parti, som
han tjänade till 1714, då han fick amnesti af
August och drog sig till privatlifvet. Hans krigiska
äfventyr gjorde honom mycket populär i polska
sägner och folkvisor.
A–d J.

Smilaceæ, bot., detsamma som Asparagoideæ (se
Liliaceæ).

Smilacin, bot., farm. Se Smilax.

Smilacineæ, bot., detsamma som Smilacoideæ
(se Liliaceæ).

Smilacoideæ, bot. Se Liliaceæ.

Smilax L., bot., farm., ett släkte af 200 dioeciska
buskar och halfbuskar, som bilda typen för underfam.
Smilacoideæ af fam. Liliaceæ. De långa, refviga,
högt upp till de högsta trädkronor med klängelika
emergenser klättrande stjälkarna äro hos somliga
arter kantiga, hos andra trinda, och hos båda
formerna förekomma eller saknas taggar. Bladen, som
äro spiralställda och ofta länge kvarsittande, växla
mycket till formen hos olika arter, men ha i
allmänhet hjärtlik bas samt äro 3–5-nerviga och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free