Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smith, Adam - Smith, John Raphael - Smith, James Edward - Smith, sir William Sydney
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Smith
30
mera eller mindre utförligt S. och hans verk. John
Raes "Life of A. S." (1895) är hufvudarbetet
i ämnet; ett arbete af Haldane (1887) med samma
titel innehåller en utförlig bibliografi, och senare
framkommen litteratur finnes tillgodogjord hos Hirst,
"’A. S." (1904), Cannan, "The wealth of nations
by A. S." (I-II, 1904; med inledning, noter och
register; engelsk standardupplaga) samt "Lectures of
A. S." (1896; efter nyupptäckt manuskript af åhörare
1764). Se vidare Cannan, "A history of the theories
of production and distribution in eng-lish political
economy from 1776 to 1848" (1893; ny uppl. 1903),
Block, "Les progrés de la science économique depuis
A. S." (1890). Den historiska skolan i Tyskland
(se Nationalekonomi) trädde i en opposition mot
"smithianismen", som tagit sig mycket starka
uttryck, t. ex. i Eösler, "Ueber die grundlehren
der von A. S. begriindeten volkswirthschaftslehre"
(2:a uppl. 1871), och Skar-zynski, "A. S. als
moralphilosoph und schöpfer der nationalökonomie"
(1886); däremot försvaras den af Leser, "Der
begriff des reichthums bei A. S." (1874), och Zeyss,
"A. S. und der eigen-nutz" (1889); jfr äfven Leser,
"Untersuchungen zur geschichte der nationalökonomie"
(1881), och Walcker, "A. S." (1890). Om föregångare,
hvilkas inflytande spåras i S:s filosofi och
ekonomiska läror, se Hasbach, "Untersuchungen
iiber A. S. und die entwickelung der politischen
oekonomie" (1891). Om S:s förhållande till modern
nationalekonomi se K. Wicksell, "Föreläsningar" (I,
i; 1901, 1911; "Läran om värdet", m. fl. st.). Om S:s
förhållande till modern sociologi se bl. a. Albion
W. Small, "A. S. and modern sociology" (1907;
med litteraturanvisningar). J-
Lr. (E. F. K. S-n.)
Smith [smi’th], John Raphael, engelsk gravör
och målare, f. 1752, troligen i Derby, d. 1812,
var son till landskapsmålaren T h o m a s
S. (d. 1769) och blef en ansedd kopparstickare,
till en början hufvudsakligen i punkter- och
skrapmaner, utförde sedermera i mezzotinto en
följd praktfulla blad i mönstergill teknik,
hvaribland gravyrer efter målningar af Reynolds,
van Dyck, Gainsborough, Mor-land o. a. Han slog
sig äfven på att teckna porträtt i svartkrita
och utförde också genremålningar. Af S:s
omkr. 300 kopparstick äro omkr. 180 porträtt.
G-g N.
Smith [smirth], James Edward, engelsk botanist, f. 2
dec. 1759 i Nprwich, d. där 17 mars 1828, var bestämd
för affärslifvet, men öfver-gick 1778 till botanikens
studium och kom därigenom i beröring med sir Joseph
Banks, på hvars uppmaning han 1784 inköpte Lin-
nés herbarium med bibliotek och manuskript, som
efter Linné d. y:s död utbjudits till salu. S. egnade
Linnésamlingarna den omsorgsfullaste vård och använde
dem med största pietet och oegennytta i vetenskapens
tjänst och till befästande af den Linnéska suprematien
inom
botaniken. I detta syfte stiftade han 1788 (jämte
S. Goodenough, Th. Marsham och svensken J. Dryander)
Linnean society of London (se d. o.). Han var
till sin död detta sällskaps president. Med stöd
af Linné-herbariet utgaf han många deskriptiva
arbeten, af hvilka främst böra nämnas Flora
Britannica (3 dlr, 1800-04), det af J. Sowerby
illustrerade planschverket English bo-tany
(36 vol. med 2,592 taflor, 1700-1814) och The
English flora (4 dlr, 1824-28). Sin hängif-venhet
för Linné ådagalade S. genom flera öfv. af hans
skrifter och utgifning af några Linné-böcker och
manuskript, såsom "Flora Lapponica" (1792) och
"Lachesis Lapponica" (1811). Han utgaf dessutom
de 6 första vol. af Sibthorps stora tilltänkta
planschverk Flora Grceca (1806-28; del. 7-10,
1830-40). S. blef 1792 led. af sv. Vet. akad. och
adlades 1814. Hans samlingar öfvergingo för 3,000 pd
st. till Linnean society, i hvars ego de ännu finnas.
C. Lmn.
Smith [smi’th], sir William Sydney, engelsk amiral,
f. 21 juli 1764 i London, d. 26 maj 1840 i Paris,
inträdde tidigt i engelska marinen och hade redan,
vid 18 års ålder, under amerikanska frihetskriget,
avancerat till fregattkapten. 1790 -92 var han
i svensk tjänst, deltog därunder med utmärkelse
i sjöslaget i Svensksund 1790 och hade sedermera
någon tid tjänst på turkiska flottan. Vid utbrottet
af kriget mellan England och Frankrike 1793 fick
han ett underbefäl på den flotta, som blockerade
Toulon, och när engelsmännen 18 dec. s. å. måste
utrymma den intagna staden, utförde han lyckligt det
farliga värfvet att antända de på redden liggande
franska skeppen. 1795 företog han med sin fregatt
en rekognosceringstur in i själfva hamnen vid Brest
samt lyckades genom denna djärfva bedrift skaffa
sin chef en noggrann kännedom om franska flottans
styrka. Följande år råkade han vid Havre i fransk
fångenskap. Undkommen ur fängelset 1798, skickades han
som sändebud till Konstantinopel för att förmå Porten
till ett fördrag, hvars ändamål utgjorde fransmännens
fördrifvande ur Egypten. 1799 jagade han bort den
vid Syriens kust förankrade franska flottiljen och
bidrog i väsentlig mån därtill, att Napoleon måste
upphäfva belägringen af S:t Jean d’Acre. Jan. 1800
slöt han med Kléber den öfver-enskommelsen, att de i
Egypten varande franska trupperna skulle på engelska
fartyg öfverföras till Europa, men amiralen lord Keith
ville ej tillåta denna kloka åtgärd. 1805 utnämnd till
konteramiral, fick han uppdraget att skydda Sicilien
och Neapel, sändes därifrån 1807 till turkiska
farvatten, där han vann en sjöseger öfver turkiska
flottan, samt beordrades nov. s. å. till Portugal,
hvarifrån han förde den af fransmännen fördrifne
prin-sen-regenten och kungliga familjen öfver till
Brasilien. I Rio kom han i konflikt mod engelska san-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
