- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
53-54

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smutstitel - Smyg - Smyga - Smyge fiskeläge - Smygehuk - Smygförband - Smyghandel - Smygpanel - Smygpatrull - Smygskikt - S.Müll. - Smyris - Smyrna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Smyg-Smyrna

54

i sammandrag; smutstiteln får icke förväxlas med
omslagets titelsida, innanför hvilken den sitter.

Smyg, mek. Se Må 11 verktyg, sp. 233, och fig. 39.

Smyga, sjöv., anbringa en stropp eller länga rundt
ett föremål, äfvensom förena två stroppar eller ett
öga och en stropp med hvarandra på sätt, som synes
af fig. Själfva sammanbindningen kallas s m y g n i
n g. Jfr Påslå g n i n g. R. N.*

Smyge fiskeläge. Se Smy-geh u k.

Smygehuk, Sveriges sydligaste udde, belägen på 55°
20’ 22" n. br., i Östra Torps socken, Vem-menhögs
härad, Malmöhus län. Blixtfyr med l blänk, omväxlande
röd och hvit hvar 5:e sek., anbragt i ett rundt, 17
m. högt järntorn. Strax ö. om udden och fyren ligger
Smyge fiskeläge, ändpunkt för Börringe-östra Torps
järnväg. Omkr. 1,000 inv. öppen redd utan hamn. Utmed
den flacka stranden ligger en rad kalkugnar. Utförsel
af spannmål, kalk och kalksten samt flinta. Fiske
(totalvärde 24,000 kr. 1914).

Smygförband. Se Mur, sp. 1370.

Smyghandel. Se Smuggling.

Smygpanél, bygnk. Se Fönster, sp. 367.

Smygpatrull, krigsv., en patrull, som under
fältförhållanden utgår med uppgift att utföra sitt
uppdrag i största hemlighet. Numera ingå dessa
patruller under benämningen spaningspatrull. C. O. N.

Smygskikt. Se Mur, sp. 1369.

S. MiilL, vid djurnamn förkortning för tyske zoologen
Salomon Muller, f. 1804, d. 1864.

Smyris, miner. Se Kor u n d, sp. 1115.

Smyrna (grek. Σμύρνα l. Σμύρνη, turk. Ismir),
urgammal betydande stad på västra kusten af Mindre
Asien, vid den djupt inskärande Smyrna-(förr
Hermaiska)viken, ej långt från berget Sipylos,
hufvudstad i turkiska vilajetet Aidin och utgångspunkt
för tre järnvägslinjer, eger en folkmängd, som
1904 uppskattades till 275,000 pers., däraf 135,000
greker, 75,000 turkar, 35,000 judar, 10,000 armenier,
de öfrige mestadels européer (s. k. franker), och är
Mindre Asiens förnämsta handelsstad. Den sträcker sig
amfiteatraliskt mellan hafvet och det 130 m. höga
berget Pagos, som i forntiden var akropol och
uppbär återstoder af en genuesisk borg. S. består
af två stadsdelar, af hvilka den lägre, närmast
den stora hamnen belägna, bebos hufvudsakligen af
européer och anatoliska greker, den öfre däremot af
turkar. Mellan båda ligga de judiska och armeniska
kvarteren. De utförda varorna, som utgöras af bomull,
fikon, russin, drufvor, korn, hvete, bondbönor,
olivolja, sesam, opium, råsilke, mattor m. m.,
värderades 1904 till inemot 85 mill. kr., de
införda till vid pass 60 mill. kr. S. å. inlöpte i
hamnen 6,358 större och mindre fartyg om 2,215,204
ton. Regelbunden ångbåtsförbindelse finnes med
Trieste, Konstantinopel, Odessa och alla betydligare
handelsplatser vid Medelhafvet (tills. omkr. 50
ångbåtslinjer). Industrien är obetydlig; de bekanta
smyrnamattorna (se Orientaliska mattor, sp. 880)
tillverkas hufvudsakligen i det inre af landet. S. är
säte för en grekisk, en romersk-katolsk
och en armenisk ärkebiskop. Det utgör ett
högkvarter för olika bekännelsers missionsverksamhet
och har goda läroverk. Litt.: Scherzer,

illustration placeholder

1. Grekisk katedral



2. Armenisk katedral



3. S:t Johannes katedral



4. Diakonisshem



5. Museum



6. Europeiskt kasino



7. Fängelse



Fig. 1. Situationsplan af Smyrna.



"Smyrna" (1873), Georgiadès, "Smyrne et l’Asie
Mineure au point de vue économique" (1880), och
Rougon, "Smyrne. Situation commerciale et économique"
(1892). I uräldsta tid grundlagdt af eoliska greker,
eröfrades S. 688 f. Kr. af invånarna i Kolofon och
införlifvades med det joniska

illustration placeholder
Fig. 2. Parti af Smyrna.


stadsförbundet. Sedan det blifvit förstördt af lydiske
konungen Alyattes (omkr. år 600 f. Kr.), låg det
öde i vid pass 300 år, tills det af Antigonos åter
uppbyggdes 4 km. s. v. om den gamla platsen, invid
hafvet. Af Lysimachos gjordes S. till en af Orientens
praktfullaste städer. Det tillhörde sedan successivt
Syriska och Pergamenska riket, till dess det tillika
med detta senare uppgick i den romerska prov.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free