- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
57-58

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Småbarnsskolor - Småblad - Småborre - Småbruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Småblad-Småbruk

58

efter den andra upprättades i England och Skottland,
och rörelsen utbredde sig snart äfven till andra
länder. - I England ha småbarnsskolorna under
namnet infant-schools upptagits i den offentliga
skolorganisationen, så att vanligen i hvarje
folkskola rinnas afdelningar för barn inom 4-7 års
ålder. Äfven här ha metoderna småningom alltmera
närmats barnträdgårdarnas. - Frankrike. I Steinthal
vid gränsen mellan Elsass och Lothringen grundlade
J. F. Oberlin (se d. o.) 1770 en école å tricoter
(stickningsskola) för fattiga barn före den vanliga
skolåldern. Denna äldsta af alla småbarnsskolor blef
genom sin ledarinua, Luise Scheppler (1763-1837),
som förut varit tjä-narinna i Oberlius hem,
en mönsteranstalt, där barnen, under det att de
voro sysselsatta med handarbete, erhöllo hvad nu
skulle kallas åskådningsundervisning och infördes
i hemortslärans grunder. I Paris grundlades
af fru A d e l a ’i d e de P a-storet 1826 en
satte d’åslie (barnasyl) efter föredöme af de
engelska småbarnsskolorna, och 1828 upprättade
Denis Cochin en normalskola af samma art, hvarest
äfven lärarinnor utbildades. Rörelsen spred sig
hastigt öfver hela Frankrike, så att 1840 endast 4 af
landets departement saknade småbarnsskolor. Skolorna
leddes och under-höllos i början af damkommittéer,
men erhöllo snart understöd både af kommunerna och
af staten. 1836 inorganiserades de i det offentliga
undervisningsväsendet. Men ledningen af de enskilda
småbarnsskolorna utöfvades merendels af en katolsk
barmhärtighetssyster, och de s. k. metoderna med
pedantiska ceremonier, kommenderade rörelser
och mnemotekniska sätt att inlära läsningens,
räkningens, religionskunskapens och historiens
första grunder uppfyllde fortfarande icke ens de
enklaste pedagogiska fordringar. Det var därför
ej underligt, att Jules Ferrys ministär såg en
af sina viktigaste uppgifter inom skolväsendet
i en grundlig reform af småbarnsskolorna. Denna
genomfördes genom en förordning af 2 aug. 1881. Mot
det nya namn, scm småbarnsskolorna nu erhöllo,
écoles maternelles (moderskolor), svarade det mål
och de medel, som nu för dem föreskrefvos. De skola
hädanefter ej vara vare sig asyler eller skolor i
vanlig bemärkelse, utan uppfostringsanstalter, som
bilda den naturliga öfvergåugen mellan hemmet och
skolan. Hufvud vikten lägges vid den kroppsliga
omvårdnaden om barnen och vid deras moraliska
uppfostran. Leken, handarbetet och teckningen
sättas på programmet före den ytterst elementära
undervisningen i läsning, skrifning, räkning och
kunskaper om hvardagslifvcts vanligaste föremål. För
de frågor, som röra dessa franska "moderskolor",
utges en tidskrift, "L’Ami de l’en-fance", af
fru Pauline Kergomard, som äfven skrifvit deras
metodik i "L’éducation mater-nelle dans 1’école"
(öre uppl. 1913). - I Belgien kallas småbarnsskolorna
écoles enfantines 1. écoles gardiennes, i Österrike
och Ungern kinderbewahr-anstalten, likaså i Tyskland,
där den första skolan af denna art öppnades 1819. I
Berlin finnes sedan 1839 en Verein zur beförderung
der klein-kinderbewahranstalten (förening för
befrämjande af småbarnsskolorna) och sedan 1871
en Oberlin-verein. I flera tyska städer ersättas
småbarnsskolorna af barnträdgårdar. Så är förhållandet
äfven,

och framfar allt, i Nord-Amerika, där sistnämnda
skolform fått rikare utveckling än i något annat
land. – I Sverige stiftades 1835 Sällskapet för
inrättande af småbarnsskolor, som 1836 öppnade en
sådan skola för omkr. 50 barn i Stora barnhuset i
Stockholm. S. å. mottog sällskapet i en liknande skola
på Norrmalm 80 barn. I början af 1838 hade af enskilda
personer ytterligare tre sådana skolor inrättats ined
understöd af sällskapet, som kort därefter upprättade
en normalskola för 150 barn på Södermalm. Till denna
kommo från olika delar af landet många, som ville
utbilda sig till lärarinnor vid liknande skolor,
och så kommo snart småbarnsskolor efter huivudstadens
mönster till stånd i ett stort antal svensk* städer
(rörande dessa skolor i Göteborg se Sällskapet för
bildande af småbarnsskolor i Göteborg). Den ledande
kraften i hufvudstadens småbarnsskolesällskap var den
framstående topografen Karl af Forsell, som 1837 och
1842 utgaf de två häftena af sällskapets "Skrifter". I
dessa redogjordes för syftet med småbarnsskolorna
samt lämnades detaljerade anvisningar om sättet att
ordna sådana och om deras undervisningsmetoder. Den
pedagogik man här möter måste väl numera förefalla
naiv i många enskildheter, särskildt med hänsyn
till arten och omfånget af de teoretiska kunskaper,
som man på den tiden ansåg sig böra söka inplanta
hos så små barn, men på samma gång bära dessa gamla
häften i det hela vittnesbörd om, att de förskrifva
sig från en tid, då ännu Pestalozzis idéer uppburo
den pedagogiska entusiasmen. Under tidernas lopp
förändrades naturligtvis äfven småbarnsskolorna
småningom. Den trappstegsformiga bänkställningen
ersattes med vanliga skolmöbler, och de bäst ordnade
småbarnsskolorna använda numera i det stora hela
samma uppfostringssätt som de s. k. barnträdgårdarna
(se d. o.). F. ö. fanns nog redan från början en
viss f rändskap med Fröbels sträf-vanden, i det
att hvarje småbarnsskola skulle vara "försedd
med en trädgård, grön plan eller instängd gård,
där de små barnen få i fria luften tumla sig i
det gröna, leka, springa och klättra". Då i vårt
land småbarnsskolorna ej blefvo upptagna inom det
offentliga skolväsendet, utan för sitt underhåll
voro hänvisade till tillfälliga donationer samt
enskilda föreningars årsafgifter, jämte flerstädes
understöd af fattigvården till barnens måltider,
blefvo de flesta svenska skolorna af denna art
ej långlifvade. Men ännu finnas småbarnsskolor,
5 i Stockholm och 5 (i egna skolhus) i Göteborg;.
S-c.

Småblad, bot. Se Blad, sp. 617 och fig. 2.

Småborre, bot. Se Agrimonia.

Småbruk, små jordbruk, som i hufvudsak kunna skötas
af brukaren och hans familj utan lejd arbetskraft. Den
högsta egendomsstorlek, som kan härunder innefattas,
växlar, så att den kan vara större, ju lättare
jordmånen, ju mer samlad och gynnsammare belägen
egendomen och ju extensivare driften äro, men i
allmänhet kan i Sverige 10 har åker räknas som öfre
gräns för småbruk i ofvan antydd mening. Tidigare
har en egovidd af 12, men sedan 1913 af 15 har åker
varit öfre gräns för deras egendom, som kunna komma
i åtnjutande af de nedan nämnda särskilda understöd,
som staten beviljar mindre jordbrukare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free