- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
79-80

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kärnmjölken ytterligare aflägsnas. Därefter saltas smöret, saltet inältas, och smöret lägges till afkylning, hvarunder saltet löses i kvarvarande fuktighet till lake, och slutligen ältas smöret för att fullständigare aflägsna kärnmjölken och jämnt fördela laken, som bildar droppar i smöret (fig. 7). Därefter inpackas smöret, för export i smörtunnor, s. k. drittlar (se Drittel, med fig.). För att smöret ej skall klibba vid träet och för att i öfrigt skyddas för försämring, böra drittlarna vara väl utblötta, ångade samt ingnidas med salt och på insidan klädas med pergamentpapper (smörpapper). Dritteln märkes utvändigt med mejeriets namn och det svenska smörmärket ("runmärket", se Smörprofning), om mejeriet har rätt att föra detta (se Smörprofning). Den smörmängd, som erhålles af viss mängd mjölk, beror af dennas fetthalt, graden af renskumning och renkärning samt smörets fetthalt. Vid en omsorgsfull mejerihandtering anses smörutbytet tillfredsställande, om högst 175 gr. fett kvarbli i skum- och kärnmjölk efter 100 kg. mjölk, hvarjämte smöret bör innehålla högst 84 proc. fett, och under dessa förutsättningar böra 100 kg. mjölk af 3,5 proc. fetthalt lämna 4 kg. smör eller l kg. smör erhållas af 25 kg. mjölk af nämnda fetthalt och hvarje 0,1 proc. högre eller lägre fetthalt i mjölken öka eller minska smörmängden efter 100 kg. mjölk med 0,12 kg. smör. Af det erhållna smöret plägar l proc. beräknas afgå i "godvikt". På smörets värde inverka i hög grad dess kvalitet, hvilken särskildt nedsättes genom s. k. smörfel, d. v. s. fel i afseende på smak och lukt, som böra vara friska och aromatiska, samt dess utseende och konsistens. Smörfel kunna orsakas af olämpligt foder, bristande renlighet, rost i kärl eller sköljvatten, felaktig behandling af smöret och i synnerhet af förändringar i mjölken, grädden eller smöret föranledda af bakterier, hvarför ock införandet af pastörisering af mjölk eller grädde kraftigt bidragit att höja smörets beskaffenhet. Af vanliga smörfel må anföras: fadd smak, vanligen beroende på dålig syrning eller för stark tvättning af smöret; oren smak och lukt, framkallade af brist på renlighet vid mjölkningen eller behandlingen af mjölk eller smör: fodersmak, härrörande från utfodring af färsk klöfver, grönvicker, rofvor eller rofblast eller pressfoder och oftast från bakterier, som med dessa fodermedel införts i mjölken; oljig eller tranig smak, troligen framkallad af bakterier i smöret; löst blir smör efter vissa fodermedel eller till följd af för liten afkylning eller fel vid kärning eller ältning; kort och smuligt vid utfodring af potatis, flammigt eller marmoreradt till följd af felaktig bearbetning, o. s. v. Af fodermedel anses främst betor, hö och rotfrukter (rofvor och kålrötter blott i mindre mängder), hafre och hvetekli lämna fint smör, under det att många fodermedel i större mängd ha dålig inverkan på smöret: halm ger torrt och hårdt, potatis kort och smuligt, grönfoder löst, palmoljekakor hårdt smör. I synnerhet då mindre fördelaktiga fodermedel användas, är lämpligt, att ransonen sammansättes af flera, till sin verkan motsatta fodermedel, och särskildt kraftfoder af olika slag anses önskvärdt för erhållande af fint smör. Smörs frihet från förfalskning kontrolleras på grund af smörfettets från allt annat fett afvikande sammansättning, särskildt genom bestämmande af dess halt af flyktiga syror, hvaraf smör innehåller mer än andra fettarter utom kokosfett, dess förmåga att upptaga jod (Hübls jodtal) och att bryta genomfallande ljus (brytningstal bestämdt med refraktometer; jfr Smörprofning). - Smör anses sedan urminnes tid ha varit kändt för de flesta af Europas och Asiens folk, men hade större betydelse som födoämne endast hos de germanska folken, såsom fortfarande i viss mån är fallet. I Sverige har smör, så långt historien når, varit en viktig hushålls- och handelsvara, och sedan 1870-talet är det landtbrukets största exportartikel. Från början af 1870-talet har utförseln af smör öfverstigit införseln och uppgick 1896 till nära 25 mill. kg., men har sedan varit något mindre till följd af ökad inhemsk förbrukning. Införseln, som hufvudsakligen kommer från Finland, plägar uppgå till omkr. 1/2 mill. kg. Den svenska smörutförseln går så godt som uteslutande till England, och för att befordra densamma har staten sedan 1887 anställt en mejeriagent (numera landtbrukskonsulent) där, anordnat fortgående smörprofningar för att utöfva kontroll öfver exportsmörets beskaffenhet och understödt en smörnotering (se Smörprofning, där redogörelse lämnas för det hit hänvisade
ordet smörförfalskning, och Smörnotering). H. J. Dft.

Fig. 6. Smörältningsmaskin (äldre, med trästativ).

Fig. 7. Smörets inre byggnad (klart smör; 400 ggr nat. storl.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free