Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörjapparat - Smörja redutt - Smörjelse - Smörjelsekar - Smörjfett - Smörjhorn - Smörjkanna - Smörjkur - Smörjmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smörja redutt-Smörjmedel
84
iakttagas, såväl när oljan förbrukats, som när
kon-densationsvattnet blifvit fullständigt utblåst,
hvilket måste ske, innan ny olja påfylles. Vidare bör
finnas själfstängningsanordning, i händelse dessa glas
Fig. 1. Kondensations-lubrikator.
Fig. 2. Lokomotiv-lubrikator.
skulle söndersprängas, hvarjämte reservsmörjkoppar och
reservsynglas böra finnas, så framt apparaten ej är
anordnad så, att den ej är sprängbar. - Centralsmör
j apparat er för sjömaskiner, snabbgående maskiner
m. fl. ha flera reglerbara dropprör, utgående från en
gemensam behållare, hvars oljenivå är synlig utifrån
och f. ö. kan hållas kon-
Fig. 3. Centralsmörjapparat.
stant, så att droppantalet alltid är lika (fig. 3). -
Äfven vanliga smörjkoppar kunna anordnas med
droppsmörjning i förening med veke. - För in-hällniug
af smörjmedlet i kopparna, apparaterna etc. användas
smörjkannor med lång pip, så anordnade, att oljan
kan pressas ut genom pipen medelst ökning af trycket
inuti den lufttätt slutna kannan, antingen genom
en fjädrande botten eller en särskild tryckplatta.
G. S-n.
Smörja redutt, i Västergötland, vid Göta älf, midt
emot gården Smörja i Bohuslän, anlades af M. G. De
la Gardie i aug. 1676 och förstärktes 1677, men fick
efter krigets slut förfalla. L. \V:sonM.
Smörjelse. Se Krisma, Kröning och Sista smörjeisen.
Smörjelsekar (lat. chrismarium}, kärl, hvari förvaras
den smörjelse eller salfva (se Krisma), som används
vid flera af den katolska kyrkans sakra-
ment och ceremonier. Smörjelsekaret brukas ofta som
attribut till Maria Magdalena.
Smörjfett, tekn. Se K o n sist en s f e 11 och
Smörjmedel.
Smörjhorn. Se Riksregalier, fig. 4.
Smörjkanna, Smörjkopp. Se Smörjapparat.
Smörjkur (Inunktion), med., insmörjning af
kvicksiitversalfva 1. gråsalfva, unguentum
Hydrar-gyri, i huden, såsom kur mot syfilis och
några andra sjukdomar. Vid syfilis ingnidas 3-6
gr. salfva dagligen under 20 till 40 dagar i
följd på olika kroppsställen, för att ej huden
vid ofta upprepad gnidning på samma ställe skall
retas till eksem. Att kvicksilfver på detta sätt
införes i kroppen ses dels däraf, att detsamma kan
påvisas af gå med urinen, dels ock däraf, att de
syfilitiska symtomen förbättras eller försvinna. Näst
injektioner af kvicksilfverpreparat anses ordentligt
genomförd smörjkur vara den verksammaste formen af
kvicksilfverbehandling mot syfilis. Se Gråsalfva och
Kvicksilfvermedel, sp. 405. C. G. S.
Smörjmedel, mek., kunna indelas i:
1. Smörjoljor. Dessa utgöras af mineraloljor
(se d. o. och Bergolja), feta oljor (se Fett) och
biand-oljor, d. v. s. mineraloljor + feta oljor,
a) M i-neralsmörjoljor utvinnas ur rå bergolja
(råpetroleum) genom destillation i vakuum eller med
öfverhettad vattenånga af den rest, som kvarstår
efter bensinens och fotogenens afdestillation upp
till 300° C. De erhållna mineraloljedestillaten
renas genom kemikaliebehandling med svafvelsyra,
alkali och afsvaflingsmedel (t. ex. kopparoxid) och
tvättas med vatten. I vissa fall blekas oljorna med
solljus eller med kemiska blekmedel. Mineraloljorna
bestå hufvudsakligen af mättade kolväten af paraffin-
eller naftenserierna. Amerikanska oljor innehålla mest
paraffinkolvätsn, ryska öfvervägande naftenkolväten,
andra äro blandningar i växlande proportioner af dessa
kolväten. På grund häraf äro ryska och amerikanska
oljor mest olika till sina egenskaper. De ryska
äro exempelvis tyngre, mera köldbeständiga och
sannolikt mindre beständiga mot luftoxidation än
amerikanska. Mineraloljorna karakteriseras i motsats
till feta oljor däraf, att de äro oförtvålbara,
d. v. s. de kunna ej omsätta sig med alkali. I väl
raffineradt tillstånd äro de i hög grad beständiga
mot luftoxidation. I praktiken vanligen använda
mineralsmörjoljor:
Sp. vikt
vid l 15° C.
Viskositet i Englers apparat vid
Flarn- i punkt i | Pensky- i Mårtens j apparat j 20°
C. | 50° C. :100°C.| ° C. j
160-200 j 180-210 !
Spindeloljor . .’O,w-0,90! 5-12 Lätta maskin-
j j
oljor......;0,!x>-0,92! 10-251 -
Tunga maskin-; i !
j i
oljor......0,90-O,n3 25 -50 - ! -
; 190-220
Vagnsoljor, i
! ’ l
sommar . . . Vagnsoljor,
vinter.....
Vanliga cylin-j
deroljor . . .JO,90-0,95 - ’20-60,’ 4
5 ’. 260-270 j Öfverhettnings-i i
i l i i
| cylinderoljor; 0,90-0,95j - |öO-60,
6-7 j 280-320 j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
