Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörjmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Smörjmedel
86
b) Feta oljor och fasta f e 11 e r äro af antingen
vegetabiliskt eller animaliskt ursprung. I fråga
om animaliska fetter skiljer man mellan fett från
landtdjur, t. ex. talg, benfett och klöffett-olja,
och fett från sjödjur, t. ex. tranerna. Fet-terna
utvinnas genom pressning eller extraktion och vid
t. ex. trän genom utkokning eller utsmältning med
vatten eller vattenånga. Fetterna äro estrar af feta
syror, och deras egenskaper bero på de ingående feta
syrorna, bland hvilka märkas: fasta mättade fettsyror,
t. ex. palmitinsyra, stearinsyra, och omättade
fettsyror, t. ex. oljesyra, linolsyra, linolensyra. De
omättade syrorna oxideras af luftens syre, ’"’torka"
eller "becka". Fetternas torkningsförmåga är beroende
på halten omättade fettsyror, och man skiljer mellan
icke torkande, half-torkande och torkande fetter I
efterföljande tabell äro sammanställda uppgifter på
specifik vikt, viskositet, jodtal och förtvålningstal
hos de viktigaste till smörjningsändamål använda
fetterna.
i ’ .-"
cc co ci m i o co o : »o »~
c; cc i L- t-
O O 0 ! Cl Cl
(M <M C)
i £ so
| |
1 i
| |
!
Cl CD
CO i-l 1O
C i-
fe 3
CC C-
t- t-
Cl Cl CC
L- CC
3
lO CO
00 CO 1
22
..* t- IO
1 1
11
j
’ x
Cl ’M
1
C- 0
l ^
L- X g £ CO -* .*
C! 0
1 £’J
CO "*
10
(M
c S
1
j
! « 1
! 1
TH Cl
£ ’P
T-l CO
1- (
1-1
i ’S S
o" o" 1
o~o~ |
o> ^ ^
o" o" o"
|
o" ö" 1
i ^ >
a ^
CC
s §
S S
3 § g
§ s
o o
o o ! o o o
0 0
ca.50
! /- ^^
1 §
å«
^0 e£ P<
&c2 i ®
fll
^
o -2 M«
« g CC
sl
E-i .2
<s ca
"C»
’öT
^ -
i 93
5 s
11
p|l
»1
iS 5
S
o £
"^ 0
llr
| § °
&s
^ d.
rt o-
«<-i 44
M^
K> T£
’Zzz
De feta oljorna ega utmärkt smörjningsförmåga. Så
används t. ex. ricinolja till smörjning
af flygmaskinsmotorer. De feta oljorna äro
emellertid mycket dyrare än mineraloljor och
användas därför numera endast i ringa utsträckning
oblandade till smörjningsändamål. Feta oljor kunna
omvandlas på kemisk väg. Detta sker dels genom
1. fett-härdning = reduktionsprocess, 2. blåsning
= oxidationsprocess. Vid jetthäraning behandlas
flytande omättade oljor t. ex. traner med vätgas i
närvaro af finfördelad nickel eller annan katalysator
vid lämplig temperatur. De flytande oljorna öfvergå
härvid till mättade, fasta fetter. Härdade fetter
användas sällan som smörjmedel. Blåsning af oljor,
vanligen halftorkande oljor, t. ex. rof-olja eller
senapsolja, tillgår så, att en luftström vid lämplig
temperatur pressas genom oljan. Denna
undergår härvid en oxidations- och
polymeriserings-process, så att den blir tjockfluten;
kan antaga seg sirapskonsistens. Den blåsta oljans
konsistens är beroende af tiden och temperaturen
vid blåsningen. Blåsta oljor ingå i blandoljor
och tillsättas i syfte att höja viskositeten,
särskildt vid högre temperaturer. - c) B l a n d o
l j o r. Mineraloljor och feta oljor ha hvar för
sig sina fördelar och nackdelar. Mineraloljorna
ega ej så stor vidhäftningsförmåga som feta
oljor. Viskositeten vid högre temperatur sjunker
starkare hos mineraloljor än hos feta oljor. Dessa
senare ega i motsats till mineraloljor förmåga
att bilda mer eller mindre hållbara smörjande
emulsioner med vatten. Mineraloljorna å sin sida
äro mera syrefria och ega större motståndsförmåga
mot luftoxidation. I syfte att förena båda
oljeslagens goda egenskaper har man blandat dem till
s. k. blandoljor 1. kompoundoljor. I oljehandeln ha
dessa oljor ofta under fantasinamn utbjudits till
alltför höga pris, och med anlitande af kraftig reklam
ha tilldelats dem öfverdrifvet goda egenskaper. Vid
smörjning under normala förhållanden i axellager
böra oblandade mineraloljor föredragas med hänsyn
till sin beständighet och prisbillighet. Under vissa
omständigheter ge emellertid blandoljorna bättre
resultat och måste användas t. ex. för smörjning af
sjöångmaskiner. Tillsatsen af fet olja varierar ganska
mycket. Vid maskinoljor tillsättas 15-30 proc. fet
olja. Ofta användas blåsta feta oljor.
2. K o n s i s t e n s f e 11 e r (se d. o.) skola
vara homogena och beständiga, så att de vid förvaring
ej afskilja olja eller andra beståndsdelar
eller oxideras. Fasta förtyngningsmedel, såsom
talk, baryt, stärkelse o. d., få ej förekomma.
Ett konsistensfetts smörjningsförmåga beror i hög
grad på den ingående mineraloljans egenskaper,
men äfven på sammansättningen i dess helhet, d. v.
s. relativa proportionen mellan mineralolja, tvål
och vatten.
3. Grafitsmörjmcdel. I lager inträffar
emellanåt, särskildt då de äro nya, att den direkta
metallfriktionen blir stor. Detta inträffar
särskildt vid liten periferihastighet och
högt lagertryck, i synnerhet om tillförseln
af smörjmedel af någon anledning upphör.
Dylik metallfriktion ger lätt upphof
till varmgång. För att minska friktionsarbetet
vid metallfriktionen tillsättes emellanåt grafit
eller användas grafithaltiga smörjmedel, t.
ex. Achesons oil dag. Grafiten har nämligen förmåga
att intränga i och uppfylla alla porer och ojämnheter
hos metallytorna. Då nu grafiten är mycket
hal, kommer metallfriktionen att afsevärdt
nedsättas. Man har försökt smörjning med
enbart grafit och därför framställt s. k.
grafitstift, bestående af grafit med något ceresin
och fet olja. Enbart grafitsmörjning är olämplig, ty
grafiten kan ej fås att tränga fram till alla ställen
mellan rörliga maskindelar. Oljor däremot drifvas af
kapil-lära krafter till att intränga öfverallt mellan
smorda ytor. Achesons aqua dag utgöres af
pulvriserad grafit, som framställts i elektrisk ugn
och bragts i hållbar suspension i vatten med
tillhjälp af tannin och ett spår ammoniak.
Ur aqua dag kan vattnet utträngas af olja,
då s. k. oil dag erhålles. Åsikterna rörande
fördelarna af grafit-tillsats till smörjolja
äro delade. Som ett fak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
