- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
105-106

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snell (Snel), Johann - Snell, Willebrord - Snell, Ludwig - Snellaert, Ferdinand Augustin - Snellen, Hermann - Snellius (Snell),Willebrord - Snellman, Johan Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

105

Snell-Snellman

106

anträffas i senare Lübecktryck, som utgått från den
s. k. vallmotryckarens (H. van Ghetelen) märkliga
officin (1487-1520). Det är mycket antagligt, att
S., som ännu 1519 var verksam i Lübeck, arbetat som
boktryckare och bokbindare för inne-hafvåren eller
förläggaren af detta tryckeri. - Se H. 0. Lange,
"Analecta bibliographica" (1906), B. Claussen (i
"Nord. tidskr. för bok- o. bibi. väsen", 1914),
Fr. Brun (ibid. 1915) och I. Collijn, "Katalog der
inkunabeln der Kgl. bibi. in Stockholm", d. II: I
(1916). I. Collijn.

Snell, Willebrord. Se S n e 11 i u s.

Snell, L u d w i g, schweizisk politiker, f. 1785,
d. 1854, hade anställning som professor i olika
städer i Schweiz och verkade jämte sin broder,
professor Wilhelm S. (f. 1789. d. 1851), som lärare
och tidningsman för författningens radikalisering. Se
Schweiz, sp. 1286.

Snellaert [-lärt], Ferdinand Augusti] n, flamländsk
skriftställare, f. 1809 i Kortrijk, d. 1872 i Gent,
var militärläkare 1829-35 och bodde sedermera
i Gent. För att återupplifva en flamländsk
nationallitteratur stiftade S. 1836 sällskapet De
tael is gansch het volk och grundlade 1840 "Kunst en
letterblad". Outtröttligt verksam för den flamländska
nationaliteten, skref han Schets eener geschiedenis
der nederlandsche letterkunde (1849 ;3:e uppl. 1855)
och Vlaemsche bibliographie (1851 och 1857) samt
ombestyrde efter Willems’ död utgifvandet af Oude
vlaemsche liederen (1848) och andra gammalflamska
dikter. Se biogr, af Bouchery (1877).

Snellen, H er m a n n, holländsk ögonläkare,
f. 1834, d. 1908, blef 1857 med. doktor, egnade sig
sedan åt ögonläkekonsten, antogs 1862 till läkare
vid den holländska vårdanstalten för ögonsjuka i
Utrecht och var 1877-92 professor i oftalmiatrik vid
universitetet där. S:s skrifter beröra alla delar af
hans vetenskap; särdeles bekant har hans namn blifvit
genom de af honom utgifna stilskalorna för bestämning
af synskärpan (1862), hvilka vunnit allmän användning.
R- T-dt.

Snellius (Snell), Willebrord, holländsk matematiker,
astronom och fysiker, f. 1591 i Leiden, d. 1626 som
professor där, upptäckte det konstanta förhållandet
mellan sinus för infallsvinkeln och sinus för
brytningsvinkeln vid ljusstrålars brytning (se Fysik,
sp. 151), hvarom meddelandet likväl endast förblef
i manuskript, samt var den förste, som verkställde
en gradmätning (mellan Leiden och Soeterwoode)
med tillhjälp af triangu-lation. Därvid löste
han problemet att bestämma en punkts läge genom
mätning af vinklarna mellan siktlinjerna från denna
punkt till tre bekanta punkter (se Pothenotska
problemet). Mätningsbasen var endast 87 fot och
resultatet föga tillfredsställande (se Geografi,
sp. 968). Bland hans arbeten märkas: Eratosthenes
batavus (1617), Cyclometricus sive de circuli
dimensione (1621), DoctrincE triangulorum (1627)
m. fl. (S. A-s.)

Snellman, Johan Vilhelm, finsk publicist, filosof och
statsman, f. 12 maj 1806 i Stockholm, d. 4 juli 1881
på ett sommarställe i skärgården nära Helsingfors,
var son af en finsk sjökapten, en för sitt stånd högt
bildad man. Efter Finlands skilsmässa från Sverige
flyttade han 1813 med föräldrarna till fädernebygden,
blef 1822 student i

Åbo och tog filos, graden 1831, med filosofi som
hufvudämne, studerade ytterligare i flera år det
hegelska systemet och blef 1835 docent i filosofi. I
denna egenskap höll han föreläsningar, som vunno
stort bifall bland ungdomen, och utgaf filosofiska
skrifter, bl. a. en bearb, af den hegelska logiken
(1837). S. å. lät han under en vistelse i Stockholm
trycka Philosophisk elementar-curs, l:a häftet
("psykologi"). S. tillhörde som en af de ifrigaste
deltagarna den krets af unga vetenskapsid-kare, som
under namn af Lördagssällskapet i början af 1830-talet
bildades vid Helsingfors’ universitet och inom
sig slöt blomman af den dåtida yngre intelligensen
i landet, i det den bland sina medlemmar räknade
J. L. Euneberg, J. J. Nordström, J. J. Nervänder,
E. Lönnrot, F. Cygnaeus m. fl. Inom den studerande
ungdomen, med hvilken S. jämväl som tjänstförrättande
kurator för Österbottniska studentafdelningen 1834-36
stod i nära beröring, vann hans energiska, för
kraftiga initiativ åt många håll fallna personlighet
stor popularitet. Däremot råkade han i kollision
med de akademiska myndigheterna. I syfte att lättare
kväfva en hos studenterna yppad oppositionsanda hade
på konsistorii förslag den åtgärd bland andra blifvit
vidtagen att klyfva österbottniska afdelningen i två,
och då ungdomen, som härmed var högeligen missnöjd,
vägrade att för dessa utse kuratorer, utnämnde
konsistorium utan vidare S. till kurator för den
nordösterbottniska afdelningen. Då emellertid S., som
ansåg sistnämnda åtgärd stridande mot universitetets
författningar och oförenlig med akademisk frihet,
vägrade åtaga sig det honom påtvungna uppdraget
samt med en orubbliffhet, som hos honom var ett
utmärkande karaktärsdrag, stod fast vid sitt beslut,
blef följden en rättegång inför konsistorium, hvilken
slutade med. att han (nov. 1838) dömdes förlustig sin
docentur på ett halft år samt att mista ett litterärt
understöd, som han kort förut erhållit.

Förbittrad öfver den behandling han rönt, beslöt
han att på en tid lämna fäderneslandet. Dock-dröjde
han under väntan på resetillstånd hos anförvanter i
Österbotten till inemot slutet af 1839, under hvilken
tid han redigerade sin tidskrift "Spanska flugan",
innehållande en samling litterära kritiker öfver in-
och utländska arbeten samt andra i polemisk-satirisk
ton hållna uppsatser, hvaraf l:a häftet utkom
i Helsingfors 1839 och de två öfriga ett par år
senare under S:s vistelse i utlandet. I slutet af
1839 reste han till Stockholm. Under vistelse dels
där, dels i Uppsala fullbordade han de två senare
häftena af Philosophisk elementar curs ("logik
och rättslära") samt den genom värme i stilen och
upphöjda idéer utmärkta skriften Om det akademiska
studium (1840). S. upptogs med vänskap af den krets
litteratörer, som man den tiden plägade benämna
"det unga Sverige", G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free