Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sniadecki - Sniatyn - Snickarbräder - Snickar- och instrumentmakarsällskapets sjuk- och begrafningskassa - Snickeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
111
Sniatyn-Snickeri
112
Utom matematiska arbeten författade han biografier
öfver Coppernicus (1802), Poczobut (1810) och
Koll äta j (1814) samt en filosofisk undersökning
Filo-sofijd umyzlu ludzkiego (1821). Han bekämpade
kraftigt den nyromantiska smakriktningen i
litteraturen. Hans samlade verk utgåfvos 1814-22
i 4 dlr. - 2. Jedrzej S., den föregåendes broder,
f. 1768, d’. 1838, professor vid Vilnas universitet,
var en pä sin tid berömd kemist och läkare. Hans
biologiska verk Teorya jestestw organicznych (1804)
öfversattes till ty. och fr. S. redigerade ock
den humoristiska tidskr. "Bru-ko\ve Wiadomosci".
l-2. A-d J.
Snia’tyn, kretsstad i östra Galizien, vid Prut
och Lemberg-Czernowitzbanan. 11,500 inv. (1900),
hufvudsakligen rutener och polacker. Betydande
spannmåls- och boskapshandel. (J-
*’. N-)
Snickarbräder, trav. Se Bräder, sp. 407.
Snickar- och instrumentmakarsällskapets sjuk-och
begrafningskassa. Se S j u k k a s s a, sp. 715.
Snickeri, bygnk., gemensamt namn på den fasta
träinredningen i en byggnads olika rum. I den till
hvarje byggnadsritning hörande arbetsbeskrifningen
skiljer man mellan "timmermansarbeten" och "snickeri"
(snickararbeten). Timmermannen behöfs vid ett
byggnadsarbete i allmänhet från den första dagen
till den sista: för allt träarbete vid gräfning
och grundläggning (spåntar, rustbäddar, pålningar,
formar till betonggjutning m. m.), för alla olika
ställningars och hvalfstommars uppsättning och
nedtagning, för utförande af träväggar, träbjälklag
och golf samt yttertakkonstruktioner af trä o. d.;
snickaren infinner sig först, då rummen börja
inredas med fönster, dörrar, panelverk, innertak
af trä, fasta skåp, hyllor, innertrappor af trä,
parkettgolf m. m. Timmermannens yrke karakteriseras
af sågen, yxan och spiken; snickarens af sågen,
hyfveln och limmet. Innan maskindrifna sågar och
hyflar började sitt arbete, utfördes allt snickeri
för hand; innan skrufven, spiken och limmet blifvit
fabriksvaror, sammansattes snickeriet med tappar
och träproppar, och man undvek bredare plana ytor,
än en plankas bredd medgaf, eller, om den måste
vara bredare, ansåg man icke den synliga springan
mellan två hopdrifna bräder störande. Ett dylikt
tillvägagångssätt är visserligen ålderdomligt,
men dock icke föråldradt och icke att betrakta som
underlägset; snarare skulle det kunna sägas vara det
mest rationella med hänsyn till träets egenskaper;
men det inskränker i hög grad formvalet. Oaktadt
numera maskiner användas i stor utsträckning för
allt byggnadssnickeri, fordras emellertid för dess
färdigställande vid snickerifabriken och i all
synnerhet för dess "inpassning" och "uppsättning"
på platsen handtverkaren-snickaren, af hvilken måste
kräfvas full yrkesskicklighet. Härtill hör icke blott
att kunna på yrkesmässigt sätt för hand bearbeta
och sammansätta träet, utan äfven att ega kännedom
om dess tekniska egenskaper. Man behöfver sålunda
icke befara, att snickerifabrikerna småningom döda
snickerihandtverket, om ock en viss fara förefinnes,
att de genom maskinarbetet starkt uppdrifna anspråken
på snabbhet och prisbillighet locka handtverkaren
att gå genvägar, som icke äro förenliga med ett godt
och varaktigt snickeriarbete. Bäst kommer gifvetvis
den handtverksmässiga yrkestraditionen att bevaras hos
möbelsnickaren, som i långt mindre grad än
byggnadssnickaren kan använda maskinens hjälp och
af hvilken fordras den största erfarenhet, omtanke
och noggrannhet vid valet af virke för hvarje olika
detalj, och vid dess preparering, sammansättning och
ytbehandling, vare sig yrket bedrifves öfvervägande
med maskinkraft eller hufvudsakligen för hand.
Allt snickeri måste sammansättas med hänsyn till att,
äfven om alla nödiga försiktighetsmått vidtagits
vid trädets fällning, vid timrets behandling och vid
det uppsågade virkets torkning, det hos oss vanliga
trävirket dock sammandrar sig vid torka och utvidgar
sig vid fuktig väderlek. I träfibrernas längdriktning
sker ingen formförändring af dylik anledning;
vinkelrätt mot årsringarna, d. v. s. i radiens
riktning, är rörelsen relativt obetydlig; den mest
afsevärda formförändringen får tänkas försiggå inom
hvar årsring för sig, starkare i de yttre, mjukare och
mera vätskefyllda ringarna än i de inre. Det är denna
inom hvarje ring verkande sammandragande kraft, som
åstadkommer de djupa, utåt allt vidare torksprickorna
i olämpligt behandlade timmerstockar. Af samma
anledning har virke, som tagits ur stocken på det
sätt, som fig. 1 a visar, benägenhet
att vid torka kasta sig såsom fig. 1 b, med
kärnvedssidan konvex och ytvedssidan konkav, emedan
sammandragningen är starkare i de yttre ringarna
än i närmare kärnan belägna. Yirke, som uttagits
ur stocken vinkelrätt mot årsringarna, d. v. s. i
radiens riktning (fig. 1 c), är fullständigt
befriadt från benägenhet att kasta sig, och dess
sammandragning och utvidgning vid torka och fukt
äro relativt obetydliga. För snickeriarbeten vore
dylikt virke det lämpligaste. Att uppsåga virket
på detta sätt är emellertid alltför omständligt och
dyrbart, på grund af det myckna, mindre värdefulla
affallet. Som bekant uppsågas timmerstockarna därför
vid våra sågverk på sätt, som fig. 1 d visar, där
endast midtplankan eller de två midtersta plankorna
ha de nämnda goda egenskaperna. De olägenheter, som
sålunda vidlåda det vanliga i handeln förekommande
virket, måste därför genom noggrant beräknade
sammansättningar och hoplimningar motverkas. Så
t. ex. neutraliseras kastningen genom hoplimning af
virke med motsatta kastningsriktningar; olägenheten
af virkets hoptorkning och utvidgning minskas genom
snickeriets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
