Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snickeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammansättning med ramstycken och fyllningar. I st. f. att
exempelvis af hoplimmade stående bräder göra en dörr,
som vid fuktig väderlek icke skulle kunna slutas på
grund af svallning och vid torka icke kunde låsas,
emedan låskolfven på grund af dörrens krympning icke
nådde fram till slutblecket, bildar man dörren af ett
ramverk af stadigare trä med i detta ramverk löst
instuckna fyllningar eller "speglar" hoplimmade af
smalare bräder
(se fig. 2). Ramen består af två sidostycken, ett
öfver- och ett understycke, samt ett eller flera
tvärgående mellanstycken. De olika ramstyckena
sammanhållas genom tappning (se fig. 3),
proppning och limning. Då träet icke rör sig i
fibrernas längdriktning, är ramen okänslig för
väderväxlingar. Ramstyckena äro på inre kanten
försedda med en nåt, i hvilken fyllningen är
instucken. Fyllningarna äro i allmänhet affasade,
och, på det att de obehindradt må kunna utvidga
och sammandraga sig, få de icke nå till nåtens
botten. Detta system för snickeriets sammansättning
- fyllningar och ramstycken - ger sin karaktär åt
nästan allt vårt byggnadssnickeri, såväl dörrar
som panelverk. Alltefter ramverkets anslutning
till fyllningarna säges snickeriet vara utfördt:
i stenfason (se fig. 4 A och B), då ramstycket
r icke har någon kälning (list) eller då en list
omkring fyllningen (f) är kälad i själfva ramträet;
i helfransk fason (se fig. 4 C), då listverket är
tjockare än ramen och består af ett särskildt stycke,
som med fjäder sitter i ramens nåt och med sin egen
nåt omfattar fyllningen; i halffransk fason (se fig. 4
D), då listverken äro spikade på ramstyckena och under
dem fyllningen når fram till och omfattas af ramens
nåt. Högra sidan af fig. 4 B visar sammansättningen
vid utanpåliggande fyllningar.
Det är klart, att man genom träets sammansättning
med ramstycken och fyllningar icke blott gör sig
oberoende af virkets utvidgning och sammandragning,
utan äfven hindrar fyllningarnas kastning. För att
motverka benägenheten hos en af flera bräder hoplimmad
skifva att kasta sig kan man äfven på skifvans
baksida vinkelrätt mot brädernas längdriktning
urstämma nåtar, bredare i bottnen än upptill; i
dessa nåtar inskjutas tvärslåar (narar) med fjädrar
af motsvarande profil, hvilka emellertid icke böra
limmas eller fastskrufvas vid skifvan för att icke hindra dess rörelsefrihet
(se fig. 5 A). I en hoplimmad större skifva adderar
sig alla brädernas rörelse och blir, om den ena sidan
fästes, rätt afsevärd vid den andra. Fastnaglas bräder
utan limning intill hvarandra på tvärslåar, såsom
vid enklare ytterportar brukas, måste hänsyn tagas
till hvarje enskild brädas utvidgning, och springor
mellan dem kunna icke undvikas vid torr väderlek. Två
bräder eller träskifvor kunna medelst dylika med
laxstjärtformad fjäder åt båda sidor försedda narar
fasthållas vid hvarandra med bibehållande af hvars
och ens
rörelsefrihet (se fig. 5 B). I hörn, där bräder eller
plank med ändträ stöta rätvinkligt emot hvarandra,
såsom vid lådor, fönster- och dörrkarmar o. d.,
åstadkommes en stadig förbindning dem emellan på det
sätt, att en serie laxstjärtformiga tappar från den
ena brädan indrifvas i motsvarande urtagningar i den
andra (fig. 6); denna sammansättning kallas sinkning;
bräderna äro hopsinkade i hörnet.
Största delen af byggnadssnickeriet utgöres af
fönster, dörrar och panelverk. Rörande fönster se
d. o.
Dörrar hängas liksom fönster på gångjärn i en stadig
ram, dörrkarmen, af 7,5 cm. (3") tjockt virke. Karmen
göres i allmänhet "genomgående", d. v. s. lika djup,
som väggen är tjock, och förses med fals för dörren åt
båda sidor, så att dörren kan hängas, på hvilkendera
sidan man önskar, eller för att kunna anordna dubbla
dörrar (se fig. 7).
 |
Fig. 7. Genomskärning genom sidostycket af en 15 cm. dörrkarm med dörr och foder. Den i rät vinkel uppslagna dörren visas af de streckade linjerna. |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
