Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 115-116 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snickeri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oskyddadt af panelverk (fig. 9 B). Vid sistnämnda
anordning kan dörren svänga i själfva smygen för att
taga minsta möjliga plats i rummet. Tröskeln är den
synliga delen af karmens understycke. I

Fig. 10. Genomskärning af sidostycke till dörrkarm samt dörr, infattad enligt franskt system.

nästan samma kvalitet och utseende å handtag, lås
och gångjärn. Den vanliga dörrtypen karakteriseras
i detta afseende af kombinationen: instickslås,
vinkelvred, kantreglar, järngångjärn målade i dörrens
färg. Man söker dölja beslagen; de äro billiga, men
tillfredsställa icke måttliga anspråk på komfort. Mot
dylika svarar bättre kombinationen: utanpåliggande
lås, äggformigt låsvred, utanpåliggande reglar,
gångjärn af metall liksom de öfriga nämnda
beslagen. Dörren bör vara så väl sammansatt,
inpassad och beslagen, gångjärnen så stadiga, låset
så omsorgsfullt gjordt och låskolfven och slutblecket
så konstruerade, att den halföppna dörren för en
svag stöt går i lås af sig själf.

Dörrbeslagen och själfva dörrens konstruktion och
utseende äro intimt beroende af hvarandra. Nyss
nämndes om sammanhanget mellan gångjärnens
form och dörrens anslutning mot karmen; används
instickslås, måste man undvika horisontalt ramstycke
i handtagshöjd, emedan urstämningen för låset skulle
såra den i det vertikala ramstycket ingående tappen
och alltså försvaga dörrens konstruktion (i fig. 2 är
därför visadt ett utanpåliggande lås). Vid användande
af vinkelvred kan låset göras grundt och alltså
ramstycket smalt; äggformigt dörrvred måste sättas
längre ifrån dörrkanten, för att icke knogarna skola
slå emot dörrkarmen; låset måste därför göras djupare
och ramstycket bredare o. s. v. Af hvarje gångjärnstyp
måste finnas ett höger- och ett vänstergångjärn. För
hvarje låstyp med kilformad låskolf (såsom å de
s. k. patentlåsen för ytterdörrar) måste finnas fyra
modeller: för höger- och vänstergående dörrar, för
dörr, som stänges därigenom, att man drar den åt sig,
och för dörr, som stänges genom, att man skjuter den
från sig. Vid användande af utanpåliggande lås sättes
principiellt låset alltid på dörrens insida, och man
stänger dörren från utsidan. Det kan vara svårt nog
att afgöra, hvad som i en bostad är en dörrs insida
och utsida.

Under medeltiden utvecklade sig särskildt å
kyrkportarna en rik dörrbeslagskonst i smidesjärn,
hvaraf finnas vackra prof äfven här i landet (jfr
pl. I o. II till art. Smideskonsten). Portarna voro
sammansatta af vertikala bräder, på insidan försedda
med tvärslåar och snedsträfvor

Fig. 11. Dörr, hopslagen af bräder på tvärslåar (A), med snedsträfva (B) och gångjärnsskänklar (C).

Fig. 12. Kyrkdörr från Lista i Södermanland, med sirade gångjärnsbeslag, låsskylt och ring.

mellan dessa, vid hvilka bräderna voro fastnitade
(fig. 11). Gångjärnsskänklarna gingo in öfver hela
portens bredd och voro likaledes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>