Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snille - Snille och smak - Snipa - Snipan - Sniptind - Snirkel - Snitsel - Snitseljakt - Snitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Snille och smak-Snitt
128
sålunda mera kultursymtom än kulturorsaker? Carlyle
och andra hjältedyrkare ha anslutit sig till det
förra alternativet; Taine har däremot velat förklara
de store männen ur deras "miljö", och enligt den
materialistiska historieuppfattningen är det de
ekonomiska lagarna, som leda folkens öden med
en naturnödvändighet, inför hvilken individen så
godt som intet betyder. Sanningen ligger nog äfven
härvid midt emellan ytterligheterna. Utan ledare
uträttar människornas massa intet storverk. Kom hade
fått en annan historia, om Caesar dött i vaggan,
och det nutida Tyskland skulle ha varit ett annat
utan Bismarck; Shakspere har fört den engelska
kulturen mera framåt än århundraden före honom,
och Björnson och Ibsen ha lika mycket tryckt sina
personligheters prägel på de nutida norrmännen som
Norges fjordar och fjäll. Men å andra sidan, Caesar
skulle intet ha uträttat, om han ej haft romerska
härar och en romersk senat att leda, och rötterna
till Shaksperes världsfamnande ande gå djupt i den
engelska rasens jordmån, och dess jätteväxt var
möjlig endast under renässansens sol; och liknande
kan sägas både om den store tyske statsmannen och
om de norske skalderna och f. ö. om alla snillen,
som skrifvit sina namn på historiens blad. Äfven de
stora personligheterna äro barn af sitt folk, sitt
land och sin tid, och i samarbete med dem utföra de
sina lifsverk. - Litt. utom ofvan anförda författare
och arbeten: Galton, "Hereditary genius and english
men of science" (1874), Joly, "Psychologie des grands
hommes" (1893), Radestock, "Genie und wahn-sinn"
(1889), Morselli, "Genio e nevrosi" (1892), G. le Bon,
"Les lois psychologiques de 1’évolution des peuples"
(1894), Reibmayr, "Talent und genie" (1908), och
G. Sommer, "Geistige veran-laguug und vererbung"
(1916). S-e.
Snille och smak, Svenska akademiens valspråk.
Snipa, sjöv.t en flatbottnad, lätt och låg mindre
roddbåt, spetsig i båda ändarna. De allmännast
förekommande typerna af snipor äro den norska,
som i moderlandet kallas "skjegte"
och "snekke" (a), den gottländska (6),
den norrländska (c) och vättersnipan
(d). Sniporna äro ofta afsedda för segling och
ha vanligen 2 master med sprisegel och fock.
R. N. (C. K. S.)
Snipan. Se Hall e- och Hunneberg.
Sniptind. Se Svartisen.
Snirkel (ty. schnörkel, besläktadt med schnur i
bet. slinga), bygnk., kroklinje, snäcklinje,
spiral-vridet ornament. Ordet begagnas dock tämligen
okritiskt för att beteckna öfverlastade, förvridna
ornament i allmänhet, "krumelurer", t. ex. inom
den sengotiska och barockstilen. Rättast torde det
böra användas om vissa inom den senare förekommande
orneringar, som påminna om skönskriftens slängar i
begynnelsebokstäver. I konstvetenskapliga arbeten
med fastare terminologi undvikes ordet numera.
Upk.*
Snitsel (ty. schnitzel, bit, affall). 1. Kokk.,
ett stycke stekt kalfkött (innanlår), garneradt med
en citronskifva, sardeller och kapris. Vanligare
kallas rätten wienersnitsel. - 2. Tekn., biprodukt
vid framställning af betsocker. Den friska snitseln
från diffusörerna (se Socker) är så vattenhaltig,
att blott 5-6 proc. utgöra torrsubstans, men genom
pressning i Klusemanns press kan så mycket vatten
aflägsnas, att torrsubstansen stiger till 10 ä 15
proc. Den pressade snitseln, som vid en vattenhalt
af 87 proc. i medeltal håller l proc. protein, 7
proc. lösliga kolhydrat (däraf O,? proc. socker),
3 proc. växttråd samt l proc. aska, återlämnas i
allmänhet af fabrikerna till betodlarna och utgör
ett värdefullt fodermedel, hvaraf 4 kg. i fodervärde
motsvara ung. 3 kg. foderbetor. På grund af de stora
massor snitsel, som fabrikerna lämna under den korta
tid ’"kampanjen" varar (omkr. 50 proc. af betvikten,
d. v. s. för Sverige omkr. 400,000 ton årligen),
kan emellertid endast en ringa del hinna utfodras i
färskt tillstånd. Det mesta söker man bevara genom
"insyrning" under tillsats af groft koksalt, i gropar
eller bättre murade cisterner, hvari massan väl
tilltrampas och täckes med ett lager halm och därpå
jord till utestängande af luften. Under insyrningen
inträffa flera jäsningsprocesser, och snitseln
förvandlas till s. k. b e t m a s s a. Denna kan vara
ett fullt sundt fodermedel; men lätt nog inträffar,
utom den egentligen afsedda mjölksyrejäsningen, äfven
bildning af ättiksyra och smörsyra i större mängder
än som äro rätt lämpliga för djuren och för den af
mjölkboskapen producerade mjölken. Dessutom förloras
alltid genom jäsningen en del af näringsvärdet, och
vid otillräckligt utestängande af luften kan förlusten
bli betydlig. Afgjordt bättre är därför att torka
snitseln, hvilket kan ske i härför af Biittner och
Meyer konstruerade apparater. Den torkade snitseln är
ett förträffligt, sundt och hållbart fodermedel, som
till sammansättningen ungefär motsvarar godt vallhö,
med i medeltal 6,5 proc. protein, 18,e proc. växttråd,
56,3 proc. andra kolhydrat, 6 proc. aska och 12,e
proc. vatten. .- M e-1 a s s - s n i t s e l är
en blandning af torkad snitsel med melass (jfr
Melassfoder). 2. K. A. V-g.
Snitseljakt (Schnitzel j ak t). Se J a k t-ri d n i
n g.
Snitt (ty. schnitt, af schneiden, skära), skärning,
skåra, tillskärning, inskärning. Se vidare Gyllene
snittet, Kejsarsnitt, Sektion och Träsnitt. Inom
trädgårdskonsten betyder ordet eg. afskärandet
(med knif, sax eller såg) af en växtdel, men
äfven den såryta, som uppkommer vid afskärandet. -
Snittblommor. Se Blomsterodling. - Snittgrönt, blad
eller kvistar, som afskäras för användning i kransar,
buketter o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
