- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
163-164

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snösländan - Snösparfven - Snöstjärna - Snöstorp - Snötind - Snötjocka - Snötryck - Snöuggla - Snöyra - s.o. - So - S.O. - Soane - Soanlahti - Soanlaks - Soaré - Soave - Soba - Sobat - Sobel - Sober - Sobieski

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Snösländan, zool. Se Näbbsländor.

Snösparfven, zool. Se Fältsparfsläktet.

Snöstjärna. 1. Bot., namn på Chionodoxa Luciliæ
(se Puschkinia). - 2. Meteor. Se Snö, sp. 149.

Snöstorp, socken i Hallands län, Tönnersjö
härad. 7,681 har. 5,357 inv. (1915), hvaraf 58 har,
2,669 inv. kommo på det inom socknen belägna Nyhems
municipalsamhälle. S. bildar med Trönninge ett
pastorat i Göteborgs stift, Laholms kontrakt.

Snötind (Snetind). Se Svartisen.

Snötjocka. Se Snö, sp. 151.

Snötryck, skogsh., å skogen uppstår, då snöfall
inträffa vid mild väderlek och snön hopar sig i mängd
på grenarna. Härigenom böjas träden ned och kunna
vanligen ej åter resa sig. Ofta brytas de nedböjda
träden helt af långt ned på stammen (jfr Snöbrott). I
mellersta Europas bergstrakter, särskildt vid en höjd
af 500-900 m. ö. h., äro skogarna mycket utsatta för
snöns skadegörelse. I vårt land faller däremot snön
vanligen vid låg temperatur och är då så torr, att den
ej fastnar på träden. Tallen och granen ha f. ö. i
Norrland kort och smal krona, hvarigenom de äro
mindre utsatta för snöskador. Vintrarna 1910-11 och
1915-16 inträffade emellertid snöbrott och snötryck
i stor omfattning i de svenska skogarna. Medan
granen är mest utsatt för snöbrott, lider tallen
mer än granen för snötryck. Björk och lärk skadas
mindre och al icke alls. Skogen är mest utsatt för
snötryck i åldern 20-40 år och i mindre grad upp till
60 år. Hos ännu äldre träd uppstår hufvudsakligen
snöbrott. Blandade bestånd lida mindre af snöskadorna
än rena. Bäst skyddade äro tidigt och starkt
gallrade bestånd, så att träden fått väl utbildade
kronor. Däremot skadas mest bestånd med gängliga
stammar, där sålunda beståndsvården eftersatts.
G. Sch.

Snöuggla, zool. Se Ugglesläktet.

Snöyra. Se Snö, sp. 151.

s. o., förkortning för som ofvan.

So, husdjurssk. Se Svinafvel.

S. 0., förkortning för Successionsordningen; för
lat. servus observantissimus, ödmjukaste tjänare,
och för fr. Sud-ouest, sydväst.

Soane [såu’n], sir John, engelsk arkitekt,
f. 1753 i Reading, Berkshire, d. 1837, var elev af
G. Dance d. ä., studerade äfven i Italien 1777-80
och blef en af klassicitetens representanter inom
den engelska arkitekturen. Hans förnämsta arbeten
äro Bank of England i London och tillbyggandet
af Westminsterpalatset. S. samlade betydande
konstskatter. Af dem bildade han det museum i London
(se d. o., sp. 1058), som bär hans namn och som
han 1835 skänkte till nationen jämte 30,000 pd
st. till dess underhåll och utvidgning. Han skref
intresseväckande memoarer (1834). G-g
N.

Soanlahti [så’an-], fi. Se Soanlaks.

Soanlaks (fi. Soanlahti), lutherskt pastorat
i nordöstra delen af Viborgs län, Finland,
Nyslotts stift, har sina församlingsmedlemmar
spridda öfver särskilda grekisk-ortodoxa
territoriella församlingar. Kyrkan ligger vid
Jänisjärvi sjö, n. om Sordavala. Församlingens
folkmängd var 1914 1,416 personer, finsktalande.
A. G. F.

Soaré (fr. soirée), aftonunderhållning, aftonsamkväm, musikalisk eller dramatisk tillställning,
som eger rum på aftonen. Jfr Matiné.

Soave [såäve] 1. Suave [soäve], Soavemente, it., mus., ljufligt.

Soba, arameiskt smårike. Se Hadadeser.

Sobat, flod i nordöstra Afrika, den sydligaste af
Nilens stora östra bifloder, bildas af flera strömmar
från sydvästra delen af Abessiniens högland. Som dess
källflod betraktas Baro, som uppstår under 7° 50’
n. br. och 36° 10’ ö. lgd på en höjd af omkr. 2,130
m., har västlig hufvudriktning, hvarunder den upptar
en mängd vattenrika bergs-strömmar och faller mellan
höga granitväggar 600 m. på 70 km. Strax ö. om 35°
ö. lgd upptar den genom Birbir fr. h. en ansenlig
vattenmassa. Omkr. 65 km. nedanför denna förening
kommer Baro ned på slättlandet, som den genomströmmar
i en mängd krökningar och flodarmar. Från Gambela,
omkr. 30 km. nedanför Birbir, är Baro under högvatten
(juni-dec.) farbar med mindre ångbåtar. Från
n. upptar den vidare ett par tillflöden, men sitt
största tillskott af vatten får den från s. genom
Pibor (med källfloderna Gelo och Akobo), som
vid sin förening med Baro har öfver 90 m. bredd
och 2,5 m. djup. Från föreningen af Baro och Pibor,
hvilkas nedre lopp 1902 bestämdes som gräns mellan
anglo-egyptiska Sudan och Abessinien, får den
gemensamma floden namnet S., antar nordvästlig
riktning, passerar genom kärrtrakter till den
af Gordon 1874 anlagda befästa stationen Nasser
och rinner därifrån 290 km. i en väl markerad, i
alluvialslätten eroderad flodbädd, från såväl s. som
n. förstärkt med regnbäckar. Sitt vid måttlig flod
nästan mjölkhvita vatten (hvaraf Nilen nedanför får
namnet Bahr el-abiad, "hvita floden"), vid fullt flöde
blekt tegelrödt, förenar den med Nilen under 9° 22’
n. br. och är där 120 m. bred, vid lågvatten 5-6 m.,
vid högvatten öfver 9 m. djup. Längden från Baros
källor är omkr. 740 km. och afvattnings-området
enligt Lyons 244,900 kvkm. Det nedre flodområdet
undersöktes 1841 af den egyptiska expeditionen
för Nilens utforskande, det öfre har man de sista
årtiondena lärt känna genom af italienaren Bottego,
fransmannen Marchand samt engelsmännen M. S. Wellby,
H. H. Austin och R. G. T. Bright m fl. företagna
färder. Wbg.

Sobel. 1. Zool. Se Mårdsläktet. - 2. Pälsverk af
sobeln, sobelpäls. Sobelns päls är på ryggsidan
svartaktig, på hals och sidor kastanje-brun,
på kinderna grå och på bakre delen af strupen
rödaktig. Somliga soblar ha hvita hår talrikt
inströdda i den svarta ryggsidan samt färgen
å nos, kinder och buksida mer eller mindre
hvitaktig. Sobelskinnet har alltid stått i
mycket högt pris, växlande alltefter dess färg
och tjocklek. Billigast är hvad som i pälshandeln
kallas den mongoliska sobeln, som är ljus och platt;
dyrast är den mörka, som betingar från 150 till 1,500
rubel eller ännu högre pris. Sobeljakten i Ryssland
frigafs 1917.

Sober [så-; af fr. sobre, lat. sobrius], nykter,
måttlig, enkel (i mat och dryck, lefnadssätt o. d.);
måttfull.

Sobieski [så-], polsk släkt. 1. Jakub S., polsk
diplomat och historisk författare, f. 1596, d. 1646,
blef 1638 vojvod af Be&#322;z, 1641 af Ru&#347; och kort före
sin död kastelian af Krakau. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free