- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
165-166

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sobieski - Sobieskis sköld - Sobolevskij, Aleksej Ivanovitj - Sobral - Sobranie - Sobrero, Ascanio - Sobriquet - Socage - Socaloin - Soccolanti - Soccus - Sochaczew - Sociabel - Social - Sociala bin - Sociala fredsskolan - Sociala frågan - Sociala getingar - Sociala meddelanden - Sociala rådet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

användes af Sigismund III och Vladislav IV som
diplomat vid underhandlingar med turkarna (1621),
i Tyskland (1635), med svenskarna (två gånger) samt
vid westfaliska fredskongressen. Hans viktigaste
arbeten äro Commentariorum belli Chotimensis libri
III
(1646) och reseskildringarna Dwie podróze
po krajach europejskich w latach 1607-13 i 1638

(tr. 1833) och Dziennik rokowa&#324; z pos&#322;ami szwedzkimi
w Sztumdorfie
(1643, tr. i "Biblioteka Litewska",
om underhandlingarna i Stuhmsdorf). - 2. Jan S., den
föregåendes son, polsk konung. Se Johan, konungar af
Polen, sp. 3-5. - 3-5. Jakob, Alexander och Konstantin
S.
, den föregåendes söner, polska prinsar. Se Johan, konungar af Polen, sp. 5. Med Jakob S. utdog den
kungliga ätten på svärdssidan 1737. Sin äldsta dotter,
Kasimira (f. 1695, d. 1723), sökte Jakob, senast
1718, få gift med Karl XII (se därom Th. Westrin,
"Det sista giftermålsanbudet till Kari XII", i
"Karolinska förbundets årsbok 1912". 1913). Hans
yngsta dotter, Klementina (d. 1735 i Rom),
var sedan 1719 förmäld med "pretendenten" (se Jakob,
sp. 1186-87). 1. A-d J.

Sobieskis sköld (lat. Scutum Sobiesii), en liten
stjärnbild i Vintergatan, s. om ekvatorn. Den är
belägen mellan 18 och 19 timmars rektascension och
mellan 3 och 15 graders sydlig deklination samt
innehåller 12 för blotta ögat synliga stjärnor,
af hvilka den ljusaste är af 4:e storleken. B-d.

Sobolevskij, Aleksej Ivanovitj, rysk språkforskare,
f. 1856 i Moskva, professor i ryska språket och
litteraturen först vid universitetet i Kiev, sedan
vid Petersburgs universitet, har författat Otjerki
iz istorii russkago jazyka
(Skisser ur det ryska
språkets historia, doktorsafh., 1884), Lektsii po
istorii russkago jazyka
(1888; ny uppl. 1891),
de för den slaviska fonetiken och morfologien
viktiga arbetena Stati po slavjanorusskomu
jazyku
(1883), Zvuki tserkovno-slavjanskago
jazyka
(1888) och Obstje-slavjanskija izmjenija
zvukov
(1889) och värdefulla språkhistoriska
uppsatser (hvaribland om den äldsta ryska
litteraturen och om litauiskans och finskans
inflytande på ryskan). Han har utgett bl. a. 7
dlr "Velikorusskija narodnyja pjesni" (Storryska
folkvisor, 1895-1902). S. är led. af ryska vet. akad.
A-d J.

Sobral (förr Januana), stad i brasilianska staten
Ceará vid Acaracu. Omkr. 10,000 inv. Tillverkning af
brännvin, socker och läder. J- F. N.

Sobranie, bulg. ("församling"), namn på den
bulgariska folkrepresentationen. Se Bulgarien,
sp. 559.

Sobrero [....], Ascanio, italiensk
naturvetenskapsman, f. 1812, d. 1888, professor i kemi
vid tekniska institutet och ingenjörskolan i Turin
1860-82, upptäckte 1847 sprängämnet nitroglyce-rin,
hvilket A. Nobel sedermera gjorde tekniskt användbart,
och utgaf flera vetenskapliga arbeten, bl. a. Manuale
di chimica applicata alle arti
(9 bd, 1853-78).

Sobriquet [....], fr., öknamn.

Socage [....], eng. Se Länsväsen, sp. 203.

Socaloin, farm. Se Aloe 2.

Soccolanti (it. Zoccolanti). Se Minoriter.

Soccus, lat., kallades hos romarna en tunn och lätt
sko eller toffel, hvilken begagnades af kvinnor samt
af de i komedier uppträdande skådespelarna
såsom motsats till tragediens cothurnus
(se Koturn och Skodon, sp. 1035 samt
fig. 6). (J. C.)

Sochaczew [....], ry. Sochatsjev, stad
i rysk-polska guv. Warschau, vid Bzuras östra
strand och järnvägen Warschau-Kalisz. 6,038
inv (1897). Brännerier, yllemanufakturer
och hvitbets-sockerfabriker. Där hejdade
ryssarna länge de tyska trupperna 1915,
men efter månadslång tysk beskjutning, som
alldeles förstörde staden, öfvergåfvo ryssarna
densamma i juli 1915 och drogo sig österut.
J. F N

Sociabel (fr. sociable], sällskaplig, umgängsam.

Social (af lat. socius, kamrat, medbroder),
samhällelig, samhälls-, samfunds-, som hör till
samhällslifvet eller människornas inbördes
förhållanden som samhällsmedlemmar; som rör
eller afser att främja och förbättra särskildt
arbetarklassens ställning och lefnadsvillkor. -
Se vidare Arbetarfrågan, Nationalekonomi,
Samhällsklasser, Socialförsäkring, Socialism,
Socialpolitik och Sociologi.

Sociala bin, zool., kallas de samhällsbildande
(jfr Sociala steklar) grupperna af fam. Apidæ till
skillnad från de icke samhällsbildande 1. solitära
(se Solitära bin). Samhällsbildande äro
arterna af underfam. Meliponinæ (se d. o.) och
Apinæ (se Bi, Honungsbin och Humlor). Ansatser till
samhällsbildning kunna urskiljas äfven inom det till
underfam. Andreninæ (se Sandbin) hörande
släktet Halictus (se d. o.), liksom å andra sidan
under ogynnsamma klimatiska förhållanden en eljest
samhällsbildande art kan återgå till det solitära
stadiet. Så är t. ex. förhållandet med den största
af våra humlearter, Bombus hyperboreus, af hvilken
arbetare i nordligaste Skandinavien äro ytterligt
sällsynta, medan de af en annan art, B. Kirbyellus,
t. o. m. tyckas alldeles saknas. G. A-z

Sociala fredsskolan. Se Le Play, sp. 221.

Sociala frågan. Se Arbetarfrågan och Socialpolitik.

Sociala getingar, zool. Se Getingar 2.

Sociala meddelanden, en af Socialstyrelsen
utg. periodisk publikation, innehållande
sammanställningar och referat af redogörelser
för sociala förhållanden, sociallagstiftning
och administrativa åtgärder i in- och
utlandet samt fortlöpande eller tillfälliga
smärre statistiska utredningar af allmännare
socialt intresse. Tidskriften, som utgör en
fortsättning af de 1903 påbörjade "Meddelanden från
k. kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik",
utkommer sedan 1908 med 1 nummer i månaden.
H. E-t.

Sociala rådet, ett vid Socialstyrelsens sida
af arbetsgifvare, arbetare och andra på olika
områden af Socialstyrelsens verksamhet sakkunniga
personer sammansatt råd, uppdeladt på erforderligt
antal sektioner eller nämnder, med uppgift
att afge yttranden och förslag uti ärenden, som
hänskjutits till dess pröfning, äfvensom att i öfrigt
tillhandagå styrelsen med upplysningar och praktiska
uppslag. Närmare bestämmelser om rådet äro meddelade
i k. kung. 31 dec. 1912. Rådet, hvars ledamöter utses
af K. M:t för en tid af 3 år i sänder (efter förslag
från vissa korporationer å representanter för deras
intressen), arbetar i regel på sektioner (1917 fem),
nämligen 1) för arbetarskydd och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free