Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociala rådet - Sociala steklar - Socialdemokrat - Socialdemokraten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetarfrågor i allmänhet (3 arbetsgifvare,
3 arbetare och 3 andra); 2) för arbetsförmedling
(1 arbetsg., 1 arb., 2 representanter för
offentlig arbetsförmedling och 1 annan); 3) för
socialstatistik (2 arbetsg., 2 arb. och l annan); 4)
för sjukkasseväsen (5 representanter för sjukkassor)
samt 5) för understödsföreningar (5 repr. för sådana
föreningar). Närmast torde en ytterligare sektion
för nykterhetsärenden komma att upprättas. För
led. finnas suppleanter till lika antal. Därjämte
kunna ock tillfälliga led. tillkallas, hvilka utses
af chefen för Civildepartementet. Hvarje sektion af
Sociala rådet sammanträder minst en gång årligen
på kallelse af Socialstyrelsen. Plenarsammanträde
hålles endast efter K. M:ts förordnande. Uti rådets
förhandlingar, som ledas af chefen för Socialstyrelsen
eller annan led. i denna, ega äfven styrelsens öfriga
led. samt socialfullmäktige deltaga. Då inom rådet
behandlas fråga, som berör äfven annat ämbetsverks
verksamhetsområde, kan åt representant för detta verk
beredas tillfälle att närvara. I förekommande beslut
deltaga dock endast rådets ledamöter. Vid sammanträde
behandlas i första hand de frågor, som föreläggas
af Socialstyrelsen, äfvensom framställningar,
som i sammanhang därmed väckas af någon rådets
led. önskar eljest led., att fråga upptages till
behandling, har han att senast två dagar före
sammanträdes början inkomma till Socialstyrelsen
med motiverad framställning i ämnet, och upptages
jämväl sålunda väckt fråga, därest styrelsen eller
minst hälften af de närvarande led. af rådet härtill
ger sitt bifall. Led. af Sociala rådet kan ock af
Socialstyrelsen anmodas att inom styrelsen deltaga
i utredningen och behandlingen af ärende, däri han
besitter särskild sakkunskap. Led. i Sociala rådet
åtnjuta i regel ingen annan ersättning än rese- och
dagtraktamente för sitt deltagande i sammanträden.
-Äfven i utlandets sociala administration ha
liknande rådsinstitutioner kommit till användning,
d. v. s. en rådgifvande och initiativberättigad
korporation af sakkunniga, som genom sin permanens
har verkligt intresse af att sätta sig in i frågorna
och följa desamma. H. E-t.
Sociala steklar, zool.,
kallas de gaddsteklar, som äro samhällsbildande,
d. v. s. sammanbo i mer eller mindre individrika
samhällen, i hvilka de särskilda individerna
tillhöra åtminstone 2 släktled. Flertalet utgöres
af s. k. arbetare, d. v. s. ett slags honor,
som åtminstone genom oansenligare storlek, ofta
äfven i flera anatomiska detaljer afvika från de
s. k. könshonorna. Dessa senare ega betydelse för
samhället genom sin rikliga äggproduktion, medan
arbetarna, som antingen äro alldeles sterila eller
blott undantagsvis frambringa några ägg, egna sig åt
vården af afkomman, anskaffande af föda och boets
utvidgning. - De sociala gaddsteklarna tillhöra
fam. Apidæ (bin), Vespidæ (getingar) och Formicidæ
(myror). Medan alla kända myror (se d. o.) lefva i år
från år bestående samhällen, är samhällsbildningen
inom de öfriga familjerna däremot inskränkt till
vissa grupper (se Getingar 2 och Sociala bin), hos
hvilka den visar olika grader af varaktighet. Hos de
i tempererade klimat boende arterna äro samhällena
1-åriga sommarsamhällen, som grundläggas om våren
af öfvervintrade befruktade honor och upplösas mot
sommarens slut, då alla medlemmarna,
utom de under sommarens lopp utkläckta,
befruktningsskickliga honorna, gå under. De
från varmare klimat härstammande arterna
bilda däremot perennerande, d. v. s. år
efter år bestående samhällen, inom hvilka
blott hannarnas lifstid är knappare tillmätt.
G. A-z.
Socialdemokrat, anhängare af socialdemokrati (se
d. o.).
Socialdemokraten, centralorgan för Sveriges
socialdemokratiska arbetarparti, uppsattes 1885
i Stockholm - första numret utkom 25 sept. -
af August Palm som redaktör och ansvarig
utgifvare. För att sköta företagets ekonomi hade
bildats Socialdemokratiska tidningsföreningen,
och begynnelsekapitalet uppgick till endast 108
kr. I sin prenumerationsanmälan presenterade
sig Socialdemokraten som organ "för samhällets
talrikaste klass, för det förorättade, undertryckta
arbetarståndet, till hvilken klass äfven måste
räknas de mindre närings- och yrkesidkarna samt de
lägst aflönade ämbetsmännen, kort sagdt alla de,
som i mer eller mindre mån för sin existens äro
beroende af det nuvarande samhällets stödjepelare:
kapitalmakten. Alla dessa ha gemensamma intressen
och ett gemensamt mål att arbeta för, nämligen
arbetets frigörelse från kapitalmakten. För detta
arbetarståndets ädla sträfvande skall Socialdemokraten
vara en kraftig och omutlig målsman". Inom kort kunde
Palm vid sin tidning fästa bl. a. A. F. Danielsson
(se denne), Fr. Sterky (se denne) och A. F. Åkerberg
(se denne). På hösten 1886 valdes Hjalmar Branting
(se denne) till tidningens redaktör, under första
året med A. Danielsson som medredaktör. Tidningen har
sedan alltjämt stått under Brantings ledning, dock
med två af brott. Från april 1892 till nov. 1896 var
K. N. Carleson redaktör, och Branting biträdde endast
som medarbetare utanför redaktionen, 1 okt. 1908
lämnade Branting för andra gången redaktörskapet,
sedan han af socialdemokratiska partikongressen
valts till helt aflönad ordf. för partiet och
redaktör för partiets tidskrift "Tiden". Tidningens
politiska ledning öfvertogs nu åter af Carleson,
med G. G. Magnusson som medredaktör för den tekniska
afdelningen. På grund af missnöje med tidningens
politiska ledning utträdde Carleson ur redaktionen
1 april 1910, och G. G. Magnusson utöfvade ensam
redaktörskapet till 1 jan. 1911. Från denna tid har
Branting åter varit hufvudredaktör. Magnusson kvarstod
som medredaktör till 1 okt. 1912. I okt. 1916 valdes
till andre redaktör P. Albin Hansson, medarbetare
sedan 1 jan. 1910, som äfven är tidningens ansvarige
utgifvare.
Socialdemokraten intog från början en ledande
ställning i arbetarpolitiken och gaf redan i början
af 1890-talet emot sekteristiska strömningar inom
partiet lösen: socialdemokratien ett politiskt
folkparti. Den svenska socialdemokratien har också
inriktat sin politiska sträfvan efter denna lösen. I
tullstriderna stod tidningen i främsta ledet bland
protektionismens bekämpare, under unionsstriderna
förde den kraftigast talan för fredlig afveckling af
förhållandet till Norge, och under rösträttsstriderna
har den energiskt kämpat för den allmänna, lika och
direkta rösträtten. Tidningens politiska historia
sammanfaller i det hela taget med det socialdemokratiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
