Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Socinianer - Socinianism - Socinus - Sociologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som var socinianismens andliga centrum. Slutligen
(1658) lyckades den starka katolicismen i
Polen åstadkomma ett förvisningsedikt mot
socinianerna. Därigenom upplöstes samfundet,
och rester af detsamma slöto sig till besläktade
riktningar i Siebenburgen, Preussen, Holland
och England. Se vidare Unitarism.
G. A-n.
Socinianism, socinianernas (se d. o.) lära.
Socinus, latinisering af Sozzini. Se Socinianer.
Sociologi (af lat. socius, kamrat, och grek. logos,
lära, alltså ordagrant: vetenskapen om människornas
gemensamhets- eller samlif), det af A. Comte i
"Cours de philosophie positive" (1838) först
använda namnet på den allmänna, kunskapsteoretiskt
grundläggande och filosofiskt systematiserande
samhällsvetenskapen. - Begreppet "sociologi" är
således underordnadt begreppet "samhällsvetenskap"
(se d. o.) och, inom detta, sidoordnadt med begreppet
"speciell samhällsvetenskap". De viktigaste speciella
samhällsvetenskaperna äro den politiska historien,
statskunskapen, de öfriga teoretiska, deskriptiva
och historiska rättsvetenskaperna, nationalekonomien
och finansvetenskapen, statistiken i alla dess
samhälls- och kulturlifvet afseende förgreningar,
kyrkohistorien, undervisningsväsendets och de lärda
samfundens historia, äktenskapets, familjens och
förvantskapsorganisationernas utvecklingshistoria
samt öfver hufvud sådana delar af "kulturhistorien"
och etnologien och andra historiska och deskriptiva
vetenskaper, som behandla drag af mänskligt
samhällslif. Alla dessa vetenskaper finna i
sociologien sina gemensamma och djupaste teoretiska
fundament. På samma gång är det sociologiens uppgift
att ge en syntes af deras gemensamma, allmängiltigaste
forskningsresultat. Härigenom och genom den generella
socialpsykologiska och socialhistoriska forskning,
som är egendomlig för sociologien, söker denna
vetenskap lösa uppgiften att upptäcka de lifsformer
och utvecklingslagar, som äro gemensamma eller
djupast kännetecknande för allt mänskligt samhällslif,
oberoende af dettas växlande konkreta gestaltning som
ett samhällslif, hvilket är specialiseradt i statlig,
kyrklig, pedagogisk, sexuell, sällskaplig, estetisk,
sportlig eller annan riktning. Ingen af de speciella
socialvetenskaperna har till uppgift att utforska de
gemensamma dragen för alla sociala företeelser och att
ge oss en totalbild af det sociala lifvet. Så länge
den första af dessa uppgifter ej är löst, måste all
social forskning sakna tillfredsställande grundvalar;
och om den senare uppgiften ej tages i hand, gå vi
miste om de högsta, värdefullaste resultaten af allt
socialvetenskapligt arbete.
För sociologen är ett "samhälle" eller en "social
företeelse" hvarje själslig påverkan människor emellan
(och, inom "djursociologien", äfven djurindivider
emellan). Samhällets eller samhällslifvets grundfaktum
förefinnes sålunda såväl i ett flyktigt tanke-
eller stämningsutbyte mellan tvenne eller flera
människor som ock uti en sådan varaktig, fast och
tvingande organisation af många millioner människors
mest betydelsefulla och olikartade mellanhafvanden
som den moderna staten (se d. o.). De stora och små
politiska, ekonomiska och religiösa organisationerna,
den ekonomiska konkurrensen, de sportliga täflingarna, sällskapslifvet för
nöjes skull, tidningspressens bearbetning af den
allmänna opinionen - allt detta är olika gestaltningar
af "samhälle" eller "socialt" lif. Ja, sociologen
måste utsträcka begreppet samhälle ända därhän, att
det omfattar icke blott hvarje muntligt och skriftligt
utbyte människor emellan, utan äfven sådana själsliga
förhållanden mellan tvenne personer, som uppstå, då
man beundrar en arkitekts, en målares, en bildhuggares
eller en musikers verk eller en författares arbete,
utan att någonsin ha haft personlig beröring med
denne. En människas sociala inflytande, hennes verkan
på andras själar, upphör ej med hennes död, utan
fortsätter genom hennes verk. Till de "sociologiska"
företeelserna hör dock i främsta rummet allt det
materiella och andliga arbete, som vi förrätta för
hvarandra och hvarigenom vi bli beroende af hvarandra
för tillgången till lifvets materiella förnödenheter
och för vår trygghet mot yttre faror af olika slag
samt för vårt kulturlif; ett ömsesidigt beroende,
utan hvilket vi skulle sakna medlen att upprätthålla
vårt kroppsliga och andliga lif på den kulturnivå,
som vi intaga.
Alla kända folk ha lefvat och lefva i det slags
tvångsorganisationer, som vi kalla stater - ehuru
i stater af så afvikande arter som Afrikas små,
kringvandrande, barbariska jagar- och herdestammar
å ena sidan och Europas världsfämnande, högt
civiliserade jättestater å den andra sidan. Allt kändt
mänskligt samhällslif försiggår sålunda inom stater
eller mellan stater eller mellan personer eller
grupper, som tillhöra olika stater och äro bundna
af dessas lagar och öfverenskommelser. Vetenskapen
har därför länge haft svårt att tydligt skilja
mellan statligt samhällslif och samhällslif
öfver hufvud, mellan stat och samhälle. Ingen
sammanblandning kunde dock vara mera hinderlig for
en rätt uppfattning af samhällslif vet och dess
betydelse i människans utvecklingshistoria. Staten
är blott en art af samhällslif bland många olika
arter. Vetenskapen om staten, statskunskapen eller den
politiska vetenskapen, är visserligen en högviktig
samhällsvetenskap; men den är dock endast en bland
många andra speciella samhällsvetenskaper.
Vi kunna indela sociologien i fyra
hufvudafdelningar. - Den första kalla vi
socialpsykologien. Dess föremål är den enskildes
själslif, betraktadt som källa för allt socialt
lif. Det gäller att studera själslifvets utveckling
från de lägsta till högre stadier inom människosläktet
öfver hufvud och hos barnet samt att iakttaga de
enskildes afvikande beteende under olika sociala
tillstånd, d. v. s. under olika själsliga påverkningar
från medmänniskorna. Härigenom kan man hoppas att
utröna, hvilka de själsliga krafter egentligen äro,
som verka i samhällslifvet, och hur de verka samt
huruledes samhällslifvet tillfälligt eller varaktigt
onibildar den enskildes själslif. - Nästa hufvuddel är
läran om det sociala lifvets omgifning. Hit
hör vetenskapen om naturförhållandenas betydelse för
samhällsbildningen och samhällsutvecklingen samt
om olika naturomgifningars afvikande inflytanden
på samhällslifvets förlopp. I sammanhang härmed är
det nödvändigt att taga hänsyn till utvecklingen af
tekniken, d. v. s. konsten att behärska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
