- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
211-212

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociologi - Sociomorfism - Socka - Sockel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och tillgodogöra naturkrafterna; ty det är
den högre utvecklingen af denna konst och
samhällets ökade beroende af densamma, som göra
samhällslifvet mer och mer oberoende af ländernas
och luftstreckens olikheter. - Sociologiens
tredje hufvudafdelning kunna vi kalla den sociala
formläran, d. v. s. vetenskapen om sätten för social
påverkan och växelverkan samt om det sociala lifvets
förlopp. Detta är sociologiens centrala del. Dess
uppgift är att visa, hvilka hufvudtyperna för det
mänskliga samhällslifvet äro, samt att undersöka,
hur samhällslifvet regleras och hvad frånvaron af
reglering innebär. Här lära vi känna organisation
och konkurrens, härmning och förföljelse, hjälp
och kamp, fred och krig, frihet och slafveri
samt alla dessas otaliga blandningsformer, såsom
universella typer af samhällslif. Vi få tränga in i
det underbart djupa problemet rörande samhällslifvets
yttre och inre reglering samt rörande lagarnas,
sedvanornas, modernas och de sedliga idéernas olika
uppgifter som reglerare af allt samhällslif.
- Den fjärde hufvudafdelningen bildar vetenskapen om
förhållandet mellan kultur och samhällslif. Kultur-
och samhällsforskningen synes visa, att människan
blifvit människa i och genom samhällslifvet
och att det finnes ett afhängighetsförhållande
mellan hennes sociala utveckling och stegringen
af hennes själslif. Det är dock ingalunda utan
vidare klart, hvilket detta afhängighetsförhållande
är. Människan, sådan vi känna henne, är visserligen
ett "samhällsdjur". Det djupaste, rikaste och
mest harmoniska själslifvet, d. v. s. den högsta
kulturen, finna vi dock icke alltid i sammanhang med
det mest omfattande, mångskiftande och intensiva
samhällslifvet. Sociologiens högsta problem är
detta spörsmål om samhällsutvecklingen som medel
för individens uppstigande till allt högre plan af
religiöst, sedligt, intellektuellt och estetiskt
lif. All yttre reglering af samhällslifvet genom
lagar, sedvanor och bruk och all ekonomisk verksamhet
äro blott medel för själsodling, själsutveckling,
själsstegring.

De första ansatserna till sociologisk analys
och systematik finna vi redan hos de äldste
filosoferna och statsforskarna - hos Platon och
Aristoteles. Med bortseende från några förebud
(t. ex. Vico) under 1700-talet, är det dock först
i förra hälften af 1800-talet, som sociologien
framträder som själfständig vetenskap. Detta
sammanhänger utan tvifvel därmed, att sociologien
förutsätter en relativt hög utveckling af de speciella
samhällsvetenskaperna, ur hvilka sociologen ju måste
hämta en stor del af sitt forskningsmaterial. I ett
särdeles intimt sådant afhängighetsförhållande
står sociologien till nationalekonomien och
etnologien. Dessutom ha de moderna naturvetenskaperna,
särskildt biologien, synbarligen starkt stimulerat det
sociologiska tänkandet, t. ex. hos H. Spencer och A.
Schäffle. Detta inflytande har dock utan tvifvel
fört in sociologien på afvägar genom att förleda
till ett för starkt betonande af analogierna mellan
biologisk och sociologisk utveckling samt öfver
hufvud genom att förleda till ett öfverskattande
af de naturvetenskapliga forskningsmetodernas
tillämplighet på det sociologiska området. Alldenstund
sociologerna sökt anslutning än till någon af de mer
materialistiska, än till någon af de mer idealistiska
filosofiriktningarna eller ena gången till
naturvetenskapliga och andra gången till
nationalekonomiska grundåskådningar eller till
etnologiska, geografiska eller rent statsfilosofiska
betraktelsesätt, har det uppstått en mångfald af
rätt afvikande typer af sociologiska system. Den
bästa öfversikten öfver dessa ger P. Barth i
"Philosophie der geschichte als soziologie" (I;
2:a uppl. 1915). En utförlig nyare inledning
till sociologiens studium är G. F. Steffen,
"Sociologi, en allmän samhällslära" (4 bd, 1910-11).
G. F. Stn.

Sociomorfism (af lat. socialis, samhällelig, och
grek. morfe, form), religiös föreställning, som är
danad efter förebilden af de mänskliga samhällena. Se
Guyau, sp. 724.

Socka, bergsv., ett mjukt rör eller en slang, som
fästes vid ändan af den nedersta af de i grufvor
brukliga sug- och lyftpumparna. Sockan ligger på
bottnen i grufvan, och vattnet uppsuges genom den
i pumpen. Dylika slangar göras af tjärad duk, som
tätt spiralformigt lindas med järntråd. Äfven sockor
af gummi brukas numera, men sådana måste medelst
något öfverdrag skyddas mot nötning mot stenar och
ojämnheter å grufbottnen. Th. N-m.

Sockel (ty. sockel, fr. socle, base
continuée
).

illustration placeholder
Fig. 1. Sockel å Gottlandskyrka. a murlif,

b sockellif.


illustration placeholder
Fig. 2. Sockel å münstern i Strassburg.


1. Bygnk., ett utom murlifvet framspringande underlag,
som har till ändamål dels att göra murens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:22 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free