Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 241-242 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nedsmälta flera ton sulfat och därvid med mindre
bränsleförbrukning erhålla fullständigare omsättning
och renare råsoda än i de gamla ugnarna. Revolvern,
som är tillverkad af tjock järnplåt och invändigt
fodrad med eldfast sten, upphettas


Fig. 2. Vridbar cylinderugn (revolver) i sodafabrik

genom lågan från den till vänster på fig. synliga,
fasta ugnen (d). Under smältningen hålles revolvern
i långsam rotation medelst kugghjulet g. Till
befordrande af massans omblandning är ugnen invändigt
försedd med 2 längsgående upphöjda ribbor. När
smältningen är färdig, slå stora gröngula lågor
af brinnande koloxid ut genom öppningen e. Den
färdiga råsodan måste då hastigt tömmas ut genom
öppningen c, ned i underställda vagnar. Den bildar
en blåsig, grå massa, med 40-44 proc. Na₂ CO₃, 27-30
proc. Ca S, 10 proc. Ca O, 5 proc. kol, jämte något
Na Cl, Na₂ SO₄ och silikater. - Framställningen
af renad soda ur råsodan grundar sig därpå, att
natriumkarbonatet är lättlösligt i vatten, medan
svafvelkalcium, i närvaro af öfverskjutande kalk, är
mycket svårlösligt. Utlakningen sker med tillämpning
af samma princip, som beskrifvits i art. Socker
(sp. 219), enligt en af Shanks 1860 angifven metod,
i ett system af 4-6 järnlådor med silbottnar, på
hvilka råsodan nedlägges. Genom systemet ledes vatten
af 50° C., på sådant sätt, att det rena vattnet
först kommer i beröring med nästan fullständigt
utlakad massa och sedan får passera allt mindre
utlakad råsoda, hvarigenom vinnes dels en mättad
sodalösning, dels fullständig utlakning af resterna
med minsta möjliga mängd vatten. Den erhållna
råsodaluten "karboniseras", d. v. s. behandlas
med kolsyra (framställd genom bränning af kalk),
så att däri befintligt natriumhydrat (som bildats
vid utlakningen i följd af råsodans öfverskott af
kalk) blir omvandladt till karbonat. Den indunstas
därpå till kristallisation i s. k. thelenpannor,
af halfcirkelformig genomskärning och försedda med
bottenskrapor, som förhindra vidbränning af den under
indunstningen utkristalliserande sodan. Pannornas upphettning sker
genom rökgaserna från sodaugnarna. Det i
värme utkristalliserade saltet, som innehåller
1 molekyl kristallvatten, Na₂ CO₃ + H₂ O,
förvandlas genom lindrig upphettning,
under omröring till vattenfri "kalcinerad" soda,
med en renhetsgrad af 98-99 proc. De flesta
ännu bestående leblancsodafabrikerna arbeta
emellertid på kaustikt natron, i det
att den på natriumhydrat redan ganska rika
råsodaluten fullständigt kaustifieras med
släckt kalk. - Sodaåterstoderna. efter råsodans
utlakning med vatten, som hufvudsakligen bestå af
svafvelkalcium och kalciumkarbonat, förorsakade
i början svåra olägenheter i fabrikernas
omgifning, i det att de förorenade luften
med svafvelväte och vattendragen med lösliga
sulfider. Småningom lärde man sig dock att genom
inverkan af kolsyra frigöra svaflet i form
af svafvelväte, som vid ofullständig förbränning
ger fritt svafvel. Härigenom kunde man alltså
regenerera det svafvel, som urspr., i form af
svafvelsyra, blifvit användt för sodafabrikationen.
Men trots denna 1885 införda, ekonomiskt
förmånliga förbättring kunde leblancprocessen
dock ej i längden bestå i konkurrensen med
ammoniaksodaprocessen, hufvudsakligen af det skäl,
att den senare kräfver väsentligt mycket mindre
bränsle och mindre handarbete.

Ammoniaksodaframställning är en enklare och
billigare process än tillverkning af leblancsoda. Den
grundar sig på följande kemiska reaktioner: 1. I en
mättad koksaltlösning inledes en ekvivalent mängd
ammoniakgas, hvarefter lösningen i en annan apparat
öfvermättas med kolsyra, då natriumbikarbonat, Na H CO₃,
som är något svårlösligt i vatten, utfaller,
enligt reaktionsformlerna’

NH₃ + H₂ O + CO₂ = NH₄ H CO₃;

Na Cl + NH₄ H CO₃ = Na H CO₃ + NH₄ Cl

2. Det utfällda bikarbonatet
affiltreras, tvättas och förvandlas genom
upphettning till neutralt karbonat:

2 Na H CO₃ = Na₂ CO₃ + CO₂ + H₂ O

Den härvid frigjorda kolsyran används på nytt. 3. Den från
bikarbonatet affiltrerade ammoniumkloridhaltiga
lösningen kokas med kalkmjölk, så att den urspr,
använda ammoniaken regenereras, enligt formeln:

2 NH₄ Cl + Ca (OH)₂ = Ca Cl₂ + 2 H₂ O + 2 NH₃.

Den härvid erhållna kalciumkloridlösningen går förlorad. -
Inledningen af ammoniakgas vid l:a operationen
regleras så, att lösningen pr liter håller 78 gr. NH₃
och 269 gr. Na Cl. Den kolsyra, som, utöfver
den vid process 2 erhållna, behöfs för lösningens
"karbonisering", d. v. s. utfällning af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>