Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sodoma - Sodomit - Sodomsäpple - Sodor and Man - Soelvold, Peder Pedersen - Soemba - Soembawa - Soemenep - Soerabaja - Soerakarta - Soest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
247
Sodomit-Soest
248
tiva målare. Han skildras som full af upptåg och
skämtlynne, lefde ett lysande lif och slösade
bort mycket pengar, var stolt öfver sina fester
och öfver sina kapplöpningshästar liksom öfver
den riddarvärdighet, han hugnats med af påfven. -
I hans måleri uppblomstrade Sienaskolan en sista
gång. Bland konstnärer, som slöto sig till honom,
voro Girolamo della Pacchia, Baldassare Peruzzi
och Domenico Beccafumi. Jfr monografier (flera af
dem med titeln Giovanni Bazzi) af Jansen (1870),
C. Faccio (1902), H. Cust (1906), E. Kupfer (1908),
L. Priuli-Bon (1908), L. Gielly (1911) och H. Hauvette
(s. å.). G-g N.
Sodomit, person, som tillfredsställer könsdriften
genom onaturlig otukt. Namnet är bildadt efter staden
Sodom, där enligt 1 Mos. 19 en sådan last bedrefs. –
Sodomiteri l. sodomi, onaturlig otukt. Jfr
Homosexualitet.
Sodomsäpple, bot., namn på Calotropis pro-cera,
ett i Sahara utbredt träd af fam. Asclepiada-cece,
underfam. Cynanchoidece, af araberna kalladt oschur,
med stora, uppblåsta frukter, som anses motsvara
bibelns Sodomsäpple. Äfven frukterna af den i
Medelhafsområdet förekommande Solanum Sodomceum ha
ansetts vara förebild till bibelns Sodomsäpple. Se
äfven Galläpplen. G. L-m.
Sodor and Man [såu’dər ən mä’n], engelskt biskopsstift,
som nu består blott af ön Man, men, då det 1154
bildades, omfattade äfven Hebriderna (Sudr-eyjar,
Sodoreys) och tillhörde Trondhjems ärkestift. Ett
norskt stift för Hebriderna hade funnits tidigare,
men dess historia är dunkel. Sambandet med Norge
bröts 1266, och 1334 skildes Man från de skotska
öarna, men tillägget "and Man" synes ha tillkommit
först på 1600-talet. Biskopen har säte i öfverhuset,
men ej rösträtt.
J. F. N.
Soelvold [swl-], Peder Pedersen, norsk tidningsman,
f. 1799 i Hollen, Telemarken, d. som fattighjon
1847 i Kristiania, uppsatte 1831 och redigerade
till 1835 den radikal-demokratiska, oregelbundet
utkommande häftesskriften "Stats-borgeren. En
tidende for Norges vel" som organ för i synnerhet
en hänsynslös opposition mot äm-betsmannaklassens
maktställning. Dömd för skandalösa artiklar,
måste S. lämna redaktionen, men fortsatte
ännu några år som kringresande agitator. Se
W. S. Munthe, "Statsborgeren og P. S." (1907).
K. V. H.
Soemba [sōm-], Sumba l. Tjendana (af holländarna
kalladt Sandelbosch och Sandelhouteiland,
"sandelträdsön"), en af Små Sundaöarna i Indiska
arkipelagen, belägen s. v. om Flores på 10°
s. br. och 120° ö. lgd. 11,082 kvkm. Kusten är i
s. brant, men f. ö. i allmänhet flack, med stora
grässlätter innanför, som årligen afbrännas. Längre
in är ön bergig, men saknar större höjder. Grunden
består till större delen af kalksten, täckt med
bördig svart jord. Produkter äro bomull, hirs, ris,
tobak, indigo, kanel- och sandelträ, som varit öns
rikedom. Öns småväxta ras af hästar anses vara den
bästa i hela arkipelagen. Invånarna (omkr. 200,000)
äro inhemska malajer (hedningar) samt inflyttade
muhammedanska malajer från Flores, Savoe och Rotti
jämte ett fåtal kineser och araber. Ön styres af
inhemska höfdingar, som lyda under nederländska
residentskapet Timor. Hufvudort är
Waingapoe på norra kusten (1,170 inv. 1905), där den
holländske kontrollören residerar.
J. F. N.
Soembawa [som-], Sumbava, en af Små Sundaöarna,
belägen mellan Lombok och Flores under 8° 5’–9°
5’ n. br. och 116° 45’–119° 10’ ö. lgd, tillhör
nederländska residentskapet Timor och har med några
småöar (bl. a. Mojo) en areal af 14,740 kvkm. med
omkr. 150,000 inv. Ön har mycket oregelbunden
form och delas af Saleh- l. S.-viken på norra och
Tjempiviken på södra kusten i två af ett 20 km. bredt
näs förenade hälfter, båda vulkaniska och bergiga:
Tambora (2,756 m., före sitt utbrott 1815, då 40,000
människor omkommo, 4,300 m.), Aroa Hassan (1,676
m.) och Sa Ngenges (1,695 m.), utom längs kusten,
där några alluvialslätter förekomma. Invånarna
äro muhammedanska malajer, som tillhöra rikena S.,
Bima, Dompo och Sanggar, styrda af sultaner under
nederländsk öfverhöghet. Den nederländske residentens
säte är Bima.
Soemenep [sōm-], stad. Se Madoera.
Soerabaja [sor-], Surabaja. 1. Nederländskt
residentskap på norra kusten af östra Java,
vid Madoerasundet. 5,950 kvkm. 2,436,963
inv. (1905), hvaraf 10,600 européer. Det har två
rader kullar: en kalkrygg längs nordkusten, som
slutar i Oedjoeng Pangka, och en fortsättning af
mellersta Javas kalkberg, som delar residentskapet
i två hälfter. Södra delen har en utgrening
af Ardjoenobergen och når 1,685 m. höjd i
Penanggoengang. F. ö. är S. ett slättland, genomflutet
af Solo, Kali Lamong och Brantas, hvars nordliga
arm, Kali Mas, mynnar ut vid staden S. Till S. hör
ock ön Bawean (se d. o.). Ris är hufvudprodukten. –
2. Hufvudstad i nämnda residentskap och den förnämsta
handelsstaden i nederländska Ostindien, vid Kali
Mas’ (se ofvan) utlopp i Madoerasundet. 150,198
inv. (1905), hvaraf 8,063 européer. Staden
har högre borgarskola och är säte för de östra
residentskapens högsta domstol och befälet för
östra militärdivisionen, har marinetablissemang
med dockor, magasin och artilleriverkstäder samt
skeppsvarf. Export af socker, kaffe, petroleum
m. m. Järnvägar förena staden med öfriga delar af ön.
Soerakarta [sor-], Surakarta l. Solo. 1. Residentskap
på södra kusten af mellersta Java, mellan Djokjokarta
i v. och Madioen i ö. 6,210 kvkm. 1,593,056
inv. (1905), hvaraf 3,335 européer. På västra gränsen
ligga vulkanerna Merapi (2,875 m.) och Merbaboe
(3,145 m.), på den östra de vulkaniska Lawoebergen
(3,265 m.), men f. ö. är S. slättland, genomflutet af
Bengawan l. Solo och dess bifloder. Hufvudprodukter
äro ris, indigo, kaffe, socker, tobak, kakao,
kina, peppar och vanilj. – 2. Hufvudstad i nämnda
residentskap, vid Solo och dess biflod Pepe. 118,378
inv. (1905), hvaraf 1,572 européer.
Soest. 1. [såst] Kretsstad i preussiska
reg.-omr. Arnsberg (Westfalen),
vid flera järnvägslinjer. 18,467
inv. (1910). Spannmålshandel. Valsverk, garfverier och
tillverkning af socker, cigarrer, sprit m. m. S. eger
gymnasium, landtmannaskola, lärarseminarium samt
en blind- och en döfstumanstalt. Staden var fordom
starkt befäst och är ännu till en del omgifven af en
bred vall. Från dess glanstid härstamma den romanska
domen S:t Patrocli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
