- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
251-252

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sofia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den äldsta byggnaden anses vara en liten rundkyrka i
judekvarteret, hvilken säges ha romerskt ursprung. I
stadens midt ligger på en öppen plats den gamla
(f. d.) katedralen, Sveti Kral. Norr därom ligga
Banja-baschi-moskén, den enda moské i staden,
där turkisk gudstjänst ännu hålles, samt det stora
badet på samma ställe som de romerska termerna.
Strax ö. om gamla katedralen finns en annan öppen
plats, Alexanderstorget, i hvars närhet ligga det
kungl. palatset (uppfördt 1880–82 af furst Alexander
och tillbyggdt af konung Ferdinand), nationalmuseet
(en f. d. moské, Böjük djami), stadsträdgården,
den präktiga nya teatern (fig. 1), krigsministeriet,
nationalbanken och domstolsbyggnaden. Därifrån går
österut Bulevard tsar osvoboditel (Tsaren-befriarens
bulevard), vid hvilken ligger

illustration placeholder
Fig. 2. Bulgariska riksdagens (sobraniens) byggnad.


riksdagsbyggnaden (fig. 2) med Alexander II:s
af Ryssland (tsaren-befriarens) 16 m. höga
ryttarmonument. I denna stadsdel, som har flera
parker, ligga ock statstryckeriet, universitetet,
gymnasiet och den nyligen fullbordade katedralen
Kyrillos och

illustration placeholder
Fig. 3. Katedralen Kyrillos och Methodios.


Methodios (fig. 3) samt den nu restaurerade
Sofiakyrkan, efter hvilken staden sedan slutet af
1300-talet bär sitt nya namn. Det 1888 grundlagda
universitetet har tre fakulteter (icke teologisk)
med omkr. 1,900 stud. (1912). Industrien omfattar
tillverkning af väfnader af olika slag, öl, socker,
brännvin, läder m. m. – På den nuv. stadens plats
hade i forntiden serdernas traciska stam en stad,
som efter Traciens eröfring af romarna var viktig
som knutpunkt vid vägarna från Singidunum
(Belgrad) till Bysantium och från Dyrrhachium genom
Isker-(Oescus-)dalen till Donau. Sedan Trajanus’
tid bar den namnet Ulpia Serdica l. Sardica, var
sedan Diocletianus’ tid hufvudort i nedre Dacien
och 343 eller 344 plats för ett kyrkomöte. Kejsar
Konstantin den store uppehöll sig där ofta, kejsarna
Maximinus och Galerius voro födda där. Den brändes
af hunnerna 447, så att få spår återstå af den
romerska staden, men ett hundratal mynttyper vittnar
om dess betydelse. Den togs af bulgarerna 809, då
namnet Serdica förändrades till Sredets (måhända
sammanhängande med sreda, midt), 1382 blef den
definitivt en turkisk stad och var sedan säte för
turkiske generalguvernören öfver hela Balkanhalfön
med undantag af Bosnien och Morea samt fick sin
folkmängd förökad hufvudsakligen med turkar. 1878,
3–4 jan., tvang ryske generalen Gurko turkarna att
utrymma staden, som, ehuru mindre centralt belägen än
Filippopel och mindre ryktbar i Bulgariens historia
än Trnovo, på grund af sitt strategiskt viktiga
läge valdes till det nya furstendömets hufvudstad. –
Under Världskriget bombarderades S. af de allierades
flygare 21 april, 4 juli, 14, 29 och 30 sept. samt
1 okt. 1916.
(J. F. N.)

Sofia (grek. Zophia, lat. Sophia, eg. insikt, vetande,
vishet), kvinnonamn (i fransk form Sophie).

Sofia, svenska och svensk-norska drottningar.

1. S., dotter af danske konungen Erik
Plogpenning, d. 1286, förmäldes 1260 med Valdemar,
konung af Sverige. Hon skildras som skön och
kvick, men härsklysten och bidrog genom sina spe-ord
till oenigheten mellan Valdemar och hans bröder.
1277, efter sin gemåls afsättning, begaf hon sig
till Danmark.

2. S. Magdalena, dotter af danske konungen Fredrik
V och Lovisa af England, f. 3 juli 1746 i Köpenhamn,
d. 21 aug. 1813 på Ulriksdal, blef redan vid fyra års
ålder, till befästande af ett vänskapligt
förhållande mellan Sverige och Danmark, förlofvad med
dåv. svenske arfprinsen Gustaf. Den senares föräldrar
voro dock ytterst obenägna för förbindelsen, och blott
genom kronprins Gustafs eget samtycke kunde 1766
års ständer emot konungaparets vilja genomdrifva
det 1751 aftalade äktenskapet. Förmälningen
försiggick på Kristiansborgs slott i Köpenhamn l
okt. 1766, hvarefter bilägret firades i Stockholm
4 nov. s. å. Efter sin makes trontillträde kröntes
S. till drottning 29 maj 1772. Äktenskapet blef föga
lyckligt. Till sitt yttre var S. ganska behaglig och
berömmes för en värdig och majestätisk hållning,
men blyg och stel, verkade hon snart frånstötande
på den liflige Gustaf, som fann henne tråkig. Själf
kunde hon, som erhållit en allvarlig och religiös
uppfostran, aldrig finna sig i det svenska hofvets
bullersamma lif. Hon saknade äfven intresse för
tidens andliga kultur, dess litteratur och konst. Den
kallsinnighet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free