Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sofia Aleksejevna - Sofia Charlotta - Sofia församling - Sofia Hedvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
259
Sofia Charlotta-Sofia Hedvig
260
stödd af sin älskare Golitsyn m. fl. Efter broderns,
Fedor III:s, död (1682) samt då Peter var minderårig
och den äldre brodern Ivan svagsint, genomdref hon
med streltsernas hjälp, att hon själf upphöjdes
till regentinna tillika med Peters moder, Natalja
Narysjkin. Inom kort lyckades hon, stödjande sig på
gammalryssarna och streltserna, aflägsna Natalja från
makten och antog 1684 titeln tsarevna. Genom en fred
med Polen 1686 förvärfvade hon provinserna Smolensk
och Ukrajna, men förband sig i stället att deltaga
i kriget mot de krimske tatarerna. Då hennes plan
att mörda Peter blifvit röjd 1689, insattes hon i
ett kloster i Moskva. Jfr Ryssland, sp. 1458-59.
Sofia Charlotta (ty. Sophie Charlotte), drottning
af Preussen, kallad "den filosofiska drottningen",
f. 20 okt. 1668, d. 1705, var dotter till kurfursten
Ernst August af Hannover och Sofia af Pfalz. Förmäld
1684 med dåv. kurprinsen af Brandenburg, sedermera
kurfurste (1688) och konung af Preussen (1701)
under namn af Fredrik I, hade hon med honom en son,
sedermera konung Fredrik Vilhelm I. I närheten af
Berlin byggde hon åt sig slottet Lützenburg, numera
efter henne kalladt Charlottenburg (se d. o.). Där
samlades kring den begåfvade, talangfulla, mångsidigt
intresserade och rikt bildade furstinnan en talrik
krets af konstnärer, vetenskapsmän (bland dem
märkes framför andra Leibniz) och teologer (med
hvilka hon särskildt dryftade frågan om en "union"
mellan olika trossamfund, som låg henne varmt om
hjärtat). S:s lif har skildrats af Varnhagen von
Ense (1837; 3:e uppl. 1872); kortare biografier
finnas af Koser (i "Deutsche rundschau", 52) och
Krauske (i "Hohenzollern-jahrbuch", 4). Jfr äfven
"Briefe der königin S. C. von Preussen und der
kurfürstin Sophie von Hannover an hannoverische
diplomaten", utg. af Doebner (1905). N. Il-tz.
Sofia församling. 1. Församling i Stockholms stad,
som bildades l maj 1917 genom delning af Katarina
församling på Södermalm, omfattar östra delen af
denna, området mellan Saltsjön i n. och Hammarbysjön
i s. (Gränsen mot nuv. Katarina församling
följer Reenstiernas gata från Stadsgården till
Ringvägen, sedan denna till Götgatan och slutligen
denna gata fram till Skanstull.) 17,232 inv. (31
dec. 1916). Församlingens kyrka, Sofiakyrkan (se
fig.), uppkallad efter drottning Sofia, Oskar II:s
gemål, med ett hela staden dominerande läge på Hvita bergen,
uppfördes efter 1899 utlyst täflan, hvarvid arkitekten G.
Hermansson blef pristagare, och invigdes 18 mars 1906. Kyrkan är
en centralbyggnad med kvadratiskt midtparti och helt korta sidopartier samt
ett massivt torn af föga lycklig form, på afstånd
sedt. Stilen är moderniserad romansk. Bland
konstnärliga prydnader i kyrkans inre märkas
altarrelief af Wetterstedt och glasmålning efter
ritning af 0. Hjortzberg. Kyrkan har 1,333 fasta
sittplatser. Jämte inredning, kyrkkärl o. d. beräknas
kostnaderna för densamma till 700,000 kr. Utan att
någon uttaxering inom Katarina församling, som byggde
kyrkan, behöfde göras, ha dessa medel erhållits
genom klok förvaltning af tomter, som donerats för
kyrkbyggnadsändamål. Jfr den vid invigningen 1906
utg. minnesskriften. Redan 1914 undergick kyrkan en
omfattande och kostsam reparation.
2. Svenska Sofiaförsamlingen, sedan 1914 namn på
svenska församlingen i Paris. Dess kyrka (se Paris,
sp. 76-77 och pl. VI, fig. 29-30) heter Svenska
Sofiakyrkan.
Sofia Hedvig (da. Sofie Hedevig), dansk prinsessa,
dotter till Kristian V, f. 1677, d. 1735, blef redan
som barn förlofvad med sin kusin kurfurst Georg af
Sachsen, men förlofningen bröts 1691. Hon var senare
utsedd till gemål åt ärkehertig Josef (sedermera
kejsar Josef I), men planen strandade 1697, då hon
vägrade öfvergå till katolicismen. Likaledes måste
tanken på ett äktenskap med Karl XII uppges i följd af
dennes motvilja för att gifta sig. S. förblef ogift,
såvida ej ryktet om ett hemligt äktenskap med Karl
Plessen (se d. o.) hade någon grund. Efter Fredrik
IV:s andra äktenskap, med Anna Sofia Reventlov, 1721,
lämnade hon hofvet och vistades tills. med brodern
Karl (d. 1729) för det mesta på Vemmetofte, hvaraf
hon genom testamente upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
