- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
267-268

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sofokles - Sofonisba(e) - Sofonius - Sofpåse - Sofron - Sofronij - Sofronios - Sofronist - Sofsäck - Softa - Sofvagn - Sogdiana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

267

Sofonisba(e)-Sogdiana

268

den afspeglar sig i det perikleiska tidehvarfvets
hela konstnärsverksamhet och ännu icke grumlad af
den tvifvelsjuka och upplösande rationalism, som göra
sig gällande hos hans yngre medtäflare Euripides. I
dramats teknik införde S. åtskilliga förändringar. I
st. f. det förut rådande bruket att städse låta tre
sorgespel bilda en s. k. trilogi (eller med åtföljande
satyrspel en tetralogi) med sammanhängande innehåll
gjorde han hvarje dram till ett själfständigt helt för
sig. Härmed följde införandet af en mera innehållsrik
och konstnärligt utvecklad dramatisk handling äfvensom
en genomförd karaktärsteckning. Den af skådespelarna
framsagda dialogen blef mera afgjordt, än förr var
fallet, dramats hufvudparti, under det att de i det
äldre dramat ofta öfvervägande körsångerna inskränktes
till omfånget. På samma gång ökades körpersona-lens
antal från 12 till 15. En viktig förbättring var äfven
införandet af den tredje skådespelaren, då förut blott
två sådana varit brukliga. Härigenom möjliggjordes
en mera sammansatt handling och äfven skapandet af
sådana dramatiskt betydelsefulla sidokaraktärer som
Chrysothemis i "Elektra" och Ismene i "Antigone",
hvilka sakna hufvudper-sonens storslagna patos
och tragiska anläggning, men i en mildare dager
afspegla dennes sinnesart. S. fortfor att verka
som dramatisk skald ända in i sin sena ålderdom
och öfverraskades vid 90 eller 91 års ålder af en
stilla död. Uppdiktad är sannolikt berättelsen,
att S. af sin son lofon blifvit dragen inför
rätta och anklagad för att af ålderdomssvaghet
förskingra familjeförmögenheten äfvensom att han
segerrikt vederlagt denna beskyllning genom att
inför domstolen uppläsa en körsång ur sorgespelet
"Oidipus vid Kolonos", med hvars utarbetande han
var sysselsatt. Detta stycke bragtes efter S:s död
till uppförande af hans sonson, S. den yngre, hvilken
likasom den nyssnämnde lofon äfven själf uppträdt som
tragisk skald. Antalet af S:s dramer, hvaribland äfven
åtskilliga satyrspel - af ett, "IchnéTVtai", ha 400
verser bevarats i en Oxyrhynchos-papyrus -, uppges
vanligen till 123. I behåll finnas förutom ett stort
antal fragment blott följande sju: Antigone, Elektra,
Konung Oidipus, Oidipus vid Kolonos, Ajas, Filoktetes
och Kvinnorna i Trachis, de ädlaste alstren af grekisk
skaldekonst. Alla dessa äro på vårt språk återgifna,
"Ajas" och "Elektra" (1812), "Konung Oidipus" (1834)
och sedan alla samtliga (1841) af Palmblad, "Antigone"
och "Kvinnorna i Trachis" af P. J. Emanuelsson (1834),
"Antigone" af K. H. Brandt (1866) och B. Risberg
(1910), "Ajas" af J. Spongberg (1866), "Konung
Oidipus" af E. Staaff (läroverksprogram i Falun 1899;
i omarbetad form hos Schiick, "Världslitteraturen"
I; särtryck 1916). Några af dessa dramer ha med
framgång uppförts i senare tid, "Antigone" och
"Konung Oidipus" äfven i Sverige. Musik till körerna i
"Antigone" och "Oidipus vid Kolonos" är komponerad
af F. Mendelssohn-Bartholdy. En antik marmorstaty
(idealbild) af S. finnes i Lateran-museum i Rom
(se pl. IV till Bildhuggar-konst). Se F. Allégre,
"S." (1905). A. M. A. Sofonisba(e), S of ön i b a,
dotter af Hasdru-bal, Gis^ons son (se Hasdrubal 4). Om
hennes af skalder (t. ex. von. Zesen, Lohenstein och
Geibel) och målare behandlade lefnad och död

se M a si n i ss a, sp. 1155. Jfr Feit, "S. in
geschichte und dichtung" (1888), A. Andrae. "S. in der
französischen tragödie" (1891), och Ricci, "S. dans
la tragédie classique italienne et frangaise" (1904).
J-C.

Sofönius. Se Tigellinus.

Sofpäse, Sofsäck, en af starkt, vattentätt tyg
af olika slag gjord påse eller säck, afsedd att
tjäna till underlag och täcke för en sofvande
människa. Sofpåsen göres vanligen ungefär 190
cm. lång och 75-85 cm. bred. Den är vanligen upptill
försedd med en särskild påse, som Kan fyllas med
halm e. d. för att tjäna som kudde och möjligen en
annan att draga öfver hufvudet. Sofpåsar, i hvilka
man kan bädda med halm eller en filt, begagnas med
fördel under krigsöfningar, fjällvandringar etc.,
när natthvila måste intagas under bar himmel eller
i tält. Sofpåsar ingå numera i norska infanteriets
utrustning i st. f. kappa. O. O. M.

Sofroi, forngrekisk mimograf. Se Mimos.

Sofro’nij, bulgarisk biskop och skriftställare,
f. 1739, d. 1816, hette eg. Sto j ko V l a d i-slavov,
var lärjunge till Paisij och blef 1794 biskop i staden
Vratsa. Han hölls tre år fången i Viddin af turkarna
och tillbragte sitt återstående lif i Bukarest, där
han 1804 nedskref sina kulturhistoriskt intressanta
memoarer, Zapiski (tr. 1861 af Rakovski). Hans
samling predikningar och religiösa öfv. från
fornslaviska och grekiska, Kiriako-dromion,
var den första tryckta boken på nybul-gariska
språket (1806; sedan omtryckt flera gånger).
A-d J.

SofrVnios (grek. 2a><pQoviog, lat. Sophronius],
patriark af Jerusalem, f. omkr. 560 i Damaskus,
d. sannolikt 638, lefde som munk, var från 633
monoteletism^ns huvudmotståndare och blef 634
patriark i Jerusalem, där han fick upplefva stadens
eröfring af muhammedanerna. Han utmärkte sig för stor
lärdom och fromhet och efterlämnade en mängd verk,
helgonkrönikor, predikningar, ett stort dogmatiskt
arbete (nu förloradt), dikter etc. Hans skrifter
äro utg. af J. P. Migne i "Patro-logia" ("Series
grseca", bd 87). Jfr Bardenhe-wer, "Patrologie"
(3:e uppl. 1913). Hj. H-t.

Sofroni’st (grek. sofronistés, af söfron, sedesam),
fornateniensisk ämbetsman, som hade att öfvervaka de
vuxne ynglingarnas (efebernas) seder. Sofronisterna
bildade ett tiomannakollegium och valdes årligen.
A. M. A.

Sofsäck. Se S of påse.

Softa, plur. softas (enligt det vanliga antagandet
af pers. buchte, förbränd), eg. en af glödande
kunskapsifver tärd yngling; lärjunge vid en
muhammedansk högskola. Under rysk-turkiska kriget
1877-78 spelade softas i Turkiet en betydande politisk
roll genom att uppegga den nationella fanatismen. Se
Turkiet (Historia).

Sofvagn, järnv. Se P e r s o n v a g n. Jfr P u 11-m
a n, G. M. ("sofvagnskungen").

Sogdiana (fnpers. Suguda), efter hvartannat det
persiska, det macedoniska och det. grekisk-baktriska
rikets nordöstligaste provins, var det yttersta
målet åt denna sida för Cyrus’ och Alexanders
eröfringståg. Dess redan på den senares tid betydande
hufvudstad, Marakanda, består ännu under namn af
Samarkand (se d. o. 2). Floden Jaxartes (nu Sir
Darja) bildade en af starka fästen skyddad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free